Rinus Michels
Mannen bakom Ajax, Hollands och Barcelonas totalfotboll. Ingen tränare har betytt lika mycket för den positiva anfallsfotbollens utveckling. Michels inställning var att alla i laget skulle kunna spela på alla platser, vilket förutsatte att samtliga spelare besatt en snabbhet och bollkänsla som normalt annars skulle resulterat i att de blivit renodlade anfallsspelare.

Johan Cruyff
Som spelare var han stjärnan i Rinus Michels skapelse och som tränare följde Cruyff i sin läromästares fotspår. Under sina år i Barcelona skärpte Cruyff till offensiven ytterligare några snäpp vilket efter Barcas fyra raka seriesegrar 1990-94 tvingade övriga klubbar till en kursändring mot den gladfotboll som i dag gör spanska ligan till Europas mest underhållande.

Alex Ferguson
De enorma framgångarna med Manchester United är ingen slump eller enbart frukten av att klubben kunnat köpa de stjärnor man velat ha. Ferguson har satt sin prägel på alla lag i klubben och låtit unga talanger komma fram tidigt. United har under sin nya storhetstid spelat en snabb anfallsfotboll utan den traditionellt brittiska långbollarna.

Nils Arne Eggen
”Det finns inget motsatsförhållande mellan attraktiv fotboll och resultat. Man måste ha folk längst fram, anfalla med sex, sju man.” För alla fotbollsälskare är uttalanden ljuv musik i öronen. Orden är norrmannen Nils Arne Eggens, och han har med sina framgångar i Rosenborg under en lång rad år dessutom visat att filosofin håller i praktiken.

Arsene Wenger
Arsenal var ökänt för sin tråkighet tills de gick över Engelska kanalen för ny inspiration. Under fransmannen Arsene Wenger har laget utvecklats på ett mycket positivt vis. Naturligtvis har inköpen av utländska stjärnor också påverkat utvecklingen, men Wenger är mycket målmedveten när det gäller hur hans lag ska spela och då är anfall bästa försvar.

Valerij Lobanovskij
Byggde upp Dynamo Kiev och därefter det sovjetiska landslaget under 80-talet med en filosofi som sa att all fotbollsutveckling låg i utvecklandet av de individuella spelarnas specifika färdigheter. Snabbhet och skottstyrka var de viktigaste kraven på en modern fotbollsspelare, enligt Lobanovskij.

Sven-Göran Eriksson
Tog över grundidéerna som Bob Houghton förändrade svensk fotboll med, men förfinade press/understöd-spelet med fler offensivt inriktade spelare. Hela Europa förvånades över att IFK Göteborg spelade lika offensivt borta som hemma när laget vann Uefacupen 1982 – och i dag är Svennis etablerad som en av världens hetaste tränare.

Udo Lattek
Tysk fotboll har sett ungefär likadan ut i 25 år med snabba och individuellt skickliga spelare som löper mycket med boll. Udo Lattek gjorde ett storlag av Borussia Mönchengladbach och utvecklade under sin tid i Bayern München ett stort antal av de världsspelare som länge dominerade i de stora mästerskapen.

Sepp Piontek
Tysken som gjorde Danmarks hopplöst individualistiska samling av utflyttade proffs till ett landslag under 1980-talet. Med sin 3–5–2-uppställning utnyttjade Piontek maximalt kreativiteten hos lirare som Michael Laudrup, Preben Elkjær och Frank Arnesen till ett spel som charmade en hel fotbollsvärld. Epitetet Nordens brassar säger allt.

Guy Roux
Har varit tränare, manager och klubbdirektör i en evighet i Auxerre där han byggt upp vad som kan kallas för en fotbollsakademi för utveckling av unga talanger. Roux inflytande på den franska fotbollens utveckling till den dominerande position man har i dag ska inte underskattas.