Aftonbladet mediecenter: 100 år med Aftonbladet

Europa – nu kommer vi! Den 14 augusti 1999 invigdes Öresundsbon. Sommaren 2000 öppnas bron för allmänheten. En del i det svenska Europaprojektet.

Foto: AP

Halva Sverige blev en del av Europa

Kronprinsessan Victoria och danske kronprinsen Frederik inviger Öresundsbron.

Foto: STEFAN NILSSON

Det svenska folket har gjort sitt historiska val. Sverige säger ja till medlemskap i den europeiska unionen, EU.
Det blev en klar seger, men inte överväldigande. Drygt 52 procent röstade för och knappt 47 procent mot medlemskap. Glädjande var valdeltagandet på över 80 procent, vilket är högt för att vara en folkomröstning.(...) Här hemma måste såren läkas efter en uppslitande kampanj. Nära hälften av folket röstade nej, deras oro och farhågor ska tas på allvar. När europapolitiken formas är det inte bara en angelägenhet för segrarna, även nej-anhängarnas röster ska höras. Sveriges agerande ska ske i största möjliga samförstånd. ”
Ur Aftonbladets ledare 14 november 1994

EU-valet delade landet mitt itu
Söndagen den 13 november gick svenska folket till val. Frågan var: Ja eller nej till Europa?
  Det blev ja. Men det var hårt in i det sista.
Över 80 procent av det svenska folket röstade och 52,2 procent av dem sa ja till EU. 46,9 sa nej.
  Det blev som storbolagen ville. Som politikerna ville. Som de högutbildade ville. Som de i de tätbefolkade bygderna i Skåne, på västkusten och i Stockholmsregionen ville.
  Men i norra Sverige och ute i landsbygdernas små tärorter sa man nej.
  Bara några dagar före folkomröstningen var det nejsidan som ledde.
  Men då reagerade marknaden. Kronan rasade. Börsen rasade. Räntorna steg.
  Det svenska självförtroendet var inte så gott. Sverige var i kris. Arbetslöshetssiffrorna galloperade uppåt och skulle vi nu bli ett u-land uppe i norr med allt större arbetslöshet medan företagen drog sig söderöver?
  Osäkerheten var stor. Hur skulle man förhålla sig till den här nya europeiska stormakten som höll på att växa fram?

EG föds 1957
EU:s föregångare EG, den ekonomiska gemenskapen hade startat 1957. En ekonomisk sammanslutning mellan de forna fienderna Frankrike, Västyskland, Italien, Holland, Belgien och Luxemburg, som nu ville skapa en nya era av fredligt samarbete utan krig.

1973 går Storbritannien, Irland och Danmark med.

1979 har man det första valet till Europaparlamentet.

1981 blir Grekland medlem.

1986 blir Spanien och Portugal medlemmar. Nu beslutar EG också att inrätta en inre marknad med fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital.

1993 omvandlas EG till den europeiska unionen, EU. En ekonomisk och politisk union med gemensam utrikespolitik och fördjupat samarbete med sikte på en gemensam valuta.

1994 ska Sverige rösta om medlemskap.
  Ja-sidan sa att ett förenat stabilt och demokratiskt Europa tryggar freden. Att företagen får lättare att växa och skapa nya jobb. Att vi får makt att påverka ett Europa som ändå påverkar oss.
  Nejsidan menade att demokratin försvagas utan den svenska offentlighetsprincipen. Man vill ha kvar den svenska nationella självständigheten och oroar sig för drogpolitiken och den svenska matkvaliten.
  Något gick åsikterna efter partilinjen. 88 procent av moderaterna sa ja. Medan 87 procent av vänsterpartisterna sa nej.
  Socialdemokraterna gav däremot sin partiledare huvudbry. 44 procent sa nej.
  Nå, den 1 januari 1995 blev vi tillsammans med Finland och Österrike medlemmar av EU, som nu fick femton medlemmar.
  Och fyra år senare var det bara 37 procent av svenskarna som tyckete vi skulle lämna EU.
  Detta trots alla skandaler. Värst var det när EU-kommissionen tvingades avgå i mars 1999.
  Revisorer hade hittat massor av fusk och bedrägerier. Som att femton miljoner som skulle använts till katastrofhjälp bara försvunnit spårlöst.

Euro istället för kronor
Den stora frågan som återstod var den gemensamma valutan. 1999 antog elva medlemsländer den gemensamma valutan euron. Den 1 januari 2001 ska de nya sedlarna och mynten användas fullt ut. Storbritannien, Danmark och Grekland beräknas gå med 2002.
  Sverige?
  - Vi kan inte säga nej till euron, är Göran Persson egen linje.
  - Antingen säger vi ja nu eller så säger vi ja senare.

Bosse Sandström