[an error occurred while processing this directive]

Vi älskade att hata JR
– och lida med Pam

Victoria Principal spelade Pam.

Larry Hagman och Patrick Duffy spelade bröderna JR och Bobby Ewing.

Efter Dallas dränktes vi av tv-såpor
Den 30 januari 1981 kom fenomenet till Sverige.
  Såpoperan!
  Sverige drabbades av Dallas.
Serien hade startat redan 1978 i USA. Den var inspirerad av Ingmar Bergmans ”Scener ur ett äktenskap” och var tänkt att gå i sex avsnitt. Men det blev betydligt fler. Sammanlagt skulle serien gå i 350 avsnitt.
  Det skulle dock dröja flera år innan svensk tv köpte in den. Och till en början hade också de svenska tv-kritikerna svårt att ta den på allvar. Termen ”såpopera” hade en dålig klang. Men snart satt de svenska tv-tittarna lika uppslukade som världen i övrigt. 1981 kunde Dallas ses i över 90 länder. Bara i USA hade man 83 miljoner tittare.

Men jag undrar faktiskt om vi, dvs den svenska TV-publiken, kommer att stå ut med Dallas, låt oss säga, på det 15:e eller 16:e avsnittet.   Dallas saknar, vad jag kan förstå, de rätta inre kvaliteerna för att riktigt gå hem i stugorna. Jämfört med ”Fattiga och rika”, för att nu ta ett näraliggande exempel, så är serien alldeles för plastartad och maskinmässig i framtoningen.   Personerna når liksom inte fram utan vandrar omkring som stendöda marionetter. Det uppstår så att säga inga vibrationer mellan TV-rutan och tittaren. Dallas-figurerna är faktiskt ovanligt fega och ospännande. Där finns varken sympatikänslor eller aggressioner att identifiera sig med.   Men följetonger är ett lurigt kapitel.Ofta kan helt häpnadsväckande dåliga serier ändå bli publiksuccér och det tror jag har att göra med något så högtidligt som ”följetongens inre psykologi”. Rune Struck Aftonbladet 7 februari 1981

Bergman tittade
Striden om pengarna och makten och oljan i Texas var fascinerande även för svenskas tv-tittare. JR var ärkeskurken vi ”älskade att hata”. Bobby var rättskaffens, en hyvens grabb. JR:s fru Sue Ellen började dricka när han struntade i henne. Bobbys Pam längtade så förtvivlat efter barn.
  Ja, det var en riktig såpa. Antingen älskade man den. Eller också tyckte man att det var strunt.
  Ingmar Bergman avslöjade själv att han gillade serien. Den var ju också inspirerad av hans egen serie även om den inte riktigt följde hans synopsis precis.
  Tidvis satt över hälften av svenska folket och glodde på Dallas och när det 350:e och sista avsnittet sändes den 18 december 1993 hade man trots alla nya TV-kanaler fortfarande över 1, 5 miljoner tittare.
  Och det var ju gamla beprövade knep som Dallasregissörerna använde sig av. Redan de gamla grekerna visste hur man skulle fascinera publiken, när de beskrev de intrigerande, lösaktiga, svart- och avundsjuka grekiska gudarna, som gjorde livet surt för varandra på Olympens topp.

Roade hemmafruar
Följetongsreceptet hade också noga vårdats av media i USA. Redan på trettiotalet sändes ändlösa radioserier på förmiddagarna då barnen var i skolan och hemmafruarna skulle underhållas.
  Radioserierna finasierades genom reklam för tvättmedel och rengörinmgsprodukter. Därav ”Soapopera”, tvålopera.
  ”Radiosåporna” blev förstås ”tv-såpor” så småningom.
  Den första klassiska tv-såpan kom 1946 och hette ”Faraway hill”. En riktig lågbudgetsåpa som direktsändes. Det gjorde alla TV-såpor fram till 1960-talet.

Förebild världen över
Dallas blev sedan en förebild för tv-bolag världen över. Även i Sverige. Överallt började man sända inhemska såpor bredvid importerade amerikanska serier.
  Den första regelrätta svenska såpan hette ”Varuhuset” och kom redan 1987 medan det svenska TV-monopolet fortfarande upprätthölls. Den samlade också i genomsnitt 3 690 000 tittare.
  Men Sveriges Television skulle snart få konkurrens av de kommersiella tv-kanalerna. Konkurrensen hårdnade. Idag kan man följa sju svensktillverkade tv-såpor i fem svenska kanaler.

Christina Schollin. Foto: CALLE TÖRNSTRÖM

Sveriges egen såpadrottning
1987 kom den första stora såpasuccén,Varuhuset, som gjorde Christina Schollin, idag 62, till Sveriges första stora såpadrottning. Som den hårdföra affärskvinnan Margareta Öman. En roll som detta superproffs förstås klarade lika suveränt som allting annat under karriären.
  1961 blev hon urtypen för den ljuva svenska sommarflickan i kärlekskomedin ”Änglar finns dom”. Mot Jarl Kulle. De spelade även mot varandra i ”Käre John” och ”Bröllopsbesvär”. Båda 1964. 1966 fick hon en Guldbagge för Ormen.
  Senare har hon gjort succé som komedienne på Stockholms privatteatrar.
  1989 kom hon tillbaka till Dramaten, där hon gick på elevskolan 1958-61.
  Efter Varuhuset var hon med i tv-serien ”Tre kronor”.
  Sedan 1962 är hon gift med skådespelaren Hans Wahlgren. Tillsammans har de fyra barn. Tre av dem inte helt okända: Pernilla, Niklas och Linus.

De mest sedda svenska såporna

Serie	startsäsong	kanal	tv-tittare
Varuhuset	1987	SV T	3 690 000
Goda grannar	1987	SVT	3 370 000
Rederiet	1996	SVT	2 105 000
Tre kronor	1996	TV 4	2 010 000
Skilda världar	1997	TV 4	1 257 000
Storstad	1991	SVT	1 215 000
Vita lögner	1999	TV 3	307 000
Vänner och fiender	1998	Kanal 5	294 00
OP 7	1998	kanal 5	287 000

---

Läs mer om 80-talet:
Västernhjälten som vann det Kalla kriget Jan Guillou skildar ett 80-tal som hämtat ur en spionroman
Han fick alla att tro på bluffen Refaat El-Sayed – börskometen som kraschlandade
Varvsjobbare, strejkledare – och president Lech Walesa blev symbol för frihetskampen i öst
”Jag ska dö, jag har aids.” Sighsten Herrgård gav seklets nya farsot ett ansikte
Tio år av segrar, jubel – och tragedier Tennisässen, Gunde Svan och Patrik Sjöberg skänkte Sverige många segrar
Madonna – vilka giganter! På 80-talet föddes megastjärnorna och arenakonserterna
Rasismen grodde i den skånska myllan I en folkomröstning sa Sjöbo nej till att ta emot flyktingar
Vi älskade att hata JR – och lida med Pam Efter Dallas dränktes vi av tv-såpor