[an error occurred while processing this directive]

Bergman – geniet med baskern

Bergman tillsammans med Max von Sydow under inspelningen av Det sjunde inseglet. Foto: VICKE MALMSTRÖM

Demon-
regissören fick filmvärlden att snegla mot Sverige
1955 fick Ingmar Bergman sitt stora internationella genombrott.
  Filmen ”Sommarnattens leende” fick pris vid Cannes-festivalen och nu kunde han börja spela in sina egna visioner på allvar.
På fyrtiotalet hade han skrivit manus till filmen ”Hets”, där Stig Järrel spelade den sadistiske läraren Caligula och fick många av oss att minnas vår skoltid med en rysning.
  Att han var ett geni anade väl många redan då, även om det fram till början av femtiotalet, enligt honom själv, mest blev filmer av rent kommersiella skäl.
Men nu i mitten av femtiotalet börjar det hända saker. Det är nu han spelar in ”Gycklarnas afton”, ”Smultronstället” och ”Det sjunde inseglet”.
  Det är nu han gör Malmös nya Stadsteater till landets intressantaste teaterscen.
  Det är nu allt han gör får uppmärksamhet och får filmskapare från hela världen att nyfiket börja snegla upp mot Sverige. Redan nu börjar han göra tv-teater.
  Bergman blev känd som demonregissören, han med baskern, han som hade en alldeles egen unik förmåga att få kontakt med sina skådespelare. Den stora konstnären som avverkar sina filmer och pjäser och kvinnor och äktenskap med samma frenesi.
  På sextiotalet grubblar han på Guds tystnad i filmer som ”Såsom i en spegel”, ”Nattvardsgästerna” och ”Tystnaden”. Och intellektuella över hela världen grubblar med honom även om i sanningens namn inte alla här hemma grubblar lika mycket.
  Men det är också nu han som chef på Dramaten gör nationalscenen till ett eget ”Bergmanland” och skapar grandiosa uppsättningar. Det är här han 1969 ger en känd teaterkritiker en örfil för att han varit elak mot Bergmans skådespelare. Det kostade fem tusen kronor i bot.
  - Men det var det värt.
  Det var här han 1977 från scen hämtades av en klumpig åklagare som misstänker honom för skattebrott. Ett skattebrott han efteråt helt friades ifrån.

Ingmar Bergman anno 1998. Foto: ULF HÖJER

Åtalades - och lämnade Sverige
Men konstnärer kan vara sköra själar och Bergman tog det hela så hårt att han blev sjuk och lämnade Sverige och arbetade utomlands i åtta år.
  Sverige skämdes och vårt kulturliv blev uttunnat.
  Innan han for hade han gjort tv-serier som ”Scener ur ett äktenskap” och ”Ansikte mot ansikte”. Och tv-operan Trollflöjten. Verk som sökte en större publik.
  När han äntligen kom hem igen fick vi storverk som ”Fanny och Alexander” där han gjorde upp med sin egen barndom. Och ”Den goda viljan” där han gjorde upp med föräldrarnas äktenskap.
  Och Bergman bör ju veta en del om äktenskap och skilsmässor efter att ha varit gift eller sambo med fem kvinnor, med vilka han har åtta barn.
  Samtidigt har han hunnit skapa över 100 teateruppsättninger och göra 38 filmer. Vilket förstås påverkat familjelivet.
  - Jag kommer inte ihåg så mycket från mitt privatliv. Vet inte ens när mina barn är födda, har han själv sagt. Men vi har i dag bra relationer.
  Nu lever han med en svår sorg efter den sista hustrun Ingrid von Rosens död. Men som hos alla stora konstnärer har inte sorgen krossat skaparkraften utan snarare förstärkt den.
  Hans känsloliv, hans ångest, hans inre kaos, har ju också alltid avspeglat sig i hans arbete och konst.
  81 år gammal arbetar han fortfarande. Just nu spelar hans ex-sambo Liv Ullmann in en ny film, som han har skrivit manus till. Filmens namn: Trolösa.

Bild: AFTONBLADET Strindberg som balett blev Birgit Cullbergs genombrott Birgit Cullberg slog igenom ganska sent som koreograf. Först 1950 kom hennes första stora balett ” Fröken Julie”. Men hon hade ju också debuterat ganska sent som professionell dansös. Först vid 31 års ålder 1939. Men det var alltså på femtio- och sextiotalet hon skulle bli så känd för sina koreografier på scener här hemma och utomlands. Femtionio år gammal startade hon sin egen balettensemble, vars chef hon var fram till 1985, då hennes son Mats Ek tog över. Birgit Cullberg fascinerades tidigt av TV och fann en egen metod att inför en stillastående kamera komponera rörelser för en TV-ruta. Hennes första TV-balett ”Den elaka drottningen ” vann Prix Italia 1961. Hon vann samma pris 1971 med ”Rött vin i gröna glas”

---

Läs mer om 50-talet:
Här kommer den vilda ungdomen Annette Kullenberg skriver om sina tonår i 50-talets Sverige
Svensk export: papper, järn – och Anita Ekberg Arbetarflickan från Malmö fick leva det ljuva livet
Bergman – geniet med baskern Demonregissören fick filmvärlden att snegla mot Sverige
Ingos höger slog knock på världen Ingemar Johansson blev världsmästare efter en legendarisk match mot Floyd Paterson
Alla tiders skyttekung visade vägen ut i Europa Gunnar Nordahls målrekord står sig än
Olle Möller svor på sin oskuld – hela livet Var domarna mot Möller århundradets justitiemord?
Vilhelm Moberg var folkets hjälte Författaren drev korståg mot den svenska rättsrötan
Titta... på Hajen ...och Ria...och Hyland På 50-talet gör tv:n sitt intåg i Sverige
Sverige knäppte upp med Povel, Martin och Brita – men i stora världen var det de tuffa pojkarnas årtionde