Trojanska hästen blev allt för farlig

Karl Gerhard – stoppad av svenska censuren. Även Casablanca med Humphrey Bogart och Ingrid Bergman satte censuren saxen i under kriget.

Inte längre ett bedårande barn av sin tid.
1938 sjöng Karl Gerhard så om sig själv. 1940 sjöng han om nazisterna och tyska ockupationer i ”Den ökända hästen från Troja”, så vasst att svenska myndigheter stoppade hans föreställning.

På 1930-talet ville underhållningen mest roa och förnöja och lyfta humöret. På 1940-talet användes sånger och filmer också för att säga sanningar och väcka motståndskraft.
  Karl Gerhard hade premiär på revyn ”Gullregn” den 31 juli 1940. I numret, som kritiserade tyskarnas ockupation av andra länder och svenska regeringens undfallenhet, kom baletten ur hästen och förvandlades till ockupationssoldater. Tyska legationen i Stockholm klagade hos Utrikesdepartementet som krävde att numret skulle strykas, och Karl Gerhard fick skriftlig order av polisen att ta bort sången eftersom den var förargelseväckande.

En ny anda
På skiva fick den dock finnas.
  Beredskapsandan kunde se ut på olika vis. Hemvävt oskyldig som i ”Min soldat”, Ulla Billquists evigt gröna sång om den lille fästmannen i för stora kläder, på vakt någonstans i Sverige.
  Tuffare som när Chaplin gjorde ”Diktatorn”, även om han senare sa att han inte kunnat göra en satirisk komedi om Hitler om han vetat omfattningen av nazisternas gärningar.
  ”Diktatorn” fick inte svensk biopremiär förrän kriget var slut 1945.
  Även en romantisk klassiker som ”Casablanca” har sin dos av moral och anständighet. Hur mycket cyniker Bogarts rollfigur än låtsas vara, måste han till sist göra det rätta. Offra den privata kärleken för det större moraliska goda.
  Även där var svenska censuren och klippte under kriget.
Vilhelm Moberg skrev romanen ”Rid i natt” som om den utspelades under bondeuppror i Småland på 1650-talet mot tyska befäl. Men alla visste att det var tyskarnas ockupation av Norge och Danmark som avsågs. Boken blev en bästsäljare, förvandlades till pjäs och långfilm.
  Alice Babs slog igenom som sångerska och i filmen ”Swing it, magistern”. I dag ser allt oskyldigt och rart ut, men på den tiden fanns det folk som ville varna även för sådant.
  Då var tonfallet hårdare i ”Hets”, Ingmar Bergmans genombrott som manusförfattare. En obehaglig skildring av en tyrannisk lärare och ung erotisk längtan, men i förbifarten också ett porträtt av den stränga skolvärlden och lagarna som gällde för studenter. Med en mästerlig Stig Järrel som Caligula.

Pessimism med Poppe
Nils Poppe gjorde sin första egna långfilm med ”Pengar”. En dyster historia om en luffare i en grym värld styrd av girighet. Det är 40-talets pessimism, fångad i en skröna som lånat av både Chaplin och Disney.
  Nåja. Allt var inte så allvarligt.
Åsa-Nisse, 91:an Karlsson och Kronblom blev alla filmfigurer på 1940-talet.
  Och borta i USA blev Frank Sinatra tonårsidol, med försiktigt skrikande publik. En uppvärmning inför den hysteri som skulle möta Elvis Presley och The Beatles.

Jens Peterson

LÅTARNA Bing Crosby ”White christmas” Alice Babs ”Swing it magistern” Frank Sinatra ”Night and day” Ulla Billquist ”Min soldat” Povel Ramel ”Johanssons boogie woogie vals” Glenn Miller ”Moonlight serenade” Bing Crosby ”Pennies from heaven” Ulf Peder Olrog ”Samling vid pumpen” Guy Lombardo ”Smoke gets in your eyes” Nat King Cole ”Route 66” Sigge Fürst ”Bullfest”

FILMERNA ”Borta med vinden” ”Casablanca” ”Diktatorn” ”Hets” ”Vredens druvor” ”Citizen Kane” ”Rom, öppen stad” ”Kronans käcka gossar” ”Swing it, magistern” ”Rid i natt”