Per-Albin vid regeringsskiftet
Den nya regeringen lämnar slottet vid regeringsskiftet 1936. I mitten Per-Albin Hansson, till vänster Axel Pehrsson Bramstorp.
Bild: AFTONBLADET
SKOTTEN I ÅDALEN DÅ FEM personer i ett fredligt demonstrationståg föll för militärens kulor i det lilla samhället Lunde en mil från Kramfors, står fortfarande som sinnebild för tragedi i Sveriges moderna historia.
  Och inte bara sinnebild för tragedi utan också för övervåld å ena sidan och dumdristig politisk radikalism å den andra, välkända ingredienser i den beska svart-brun-röda brygd som bubblade i det övriga Europa, bland annat i grannlandet Finland.
  Blodsutgjutelsen i Ådalen var, som så ofta i liknande situationer, egentligen ett misstag. Strejkande arbetare vid Graninge-verkens sulfitfabriker hade ersatts av strejkbrytare. Spontana eller till synes spontana demonstrationer ägde rum i upphetsat stämningsläge. Det var illa ställt med demonstrationernas ledning eftersom de fackliga ledarna satt i förhandlingar.
Militären kommenderas ut i stället för polisen för att garantera att ordningen upprätthålls effektivt. Plötsligt blir befälhavaren nervös och ger order om en salva. Skottlossningen avbryts omedelbart när en blåsare i demonstrationståget blåser signalen eld upphör.
   Då har emellertid fem människor dött, bland dem en kvinna. För motsvarande saker har inbördeskrig uppstått i andra länder.
  Ja, det var politiskt skakigt även i Sverige vid decennieskiftet 20-30-tal. Kommunisterna var också här splittrade i en militant, ideologiskt dogmatisk fraktion ”sillénarna” och en mjukare reformistisk ”kilbommarna”. Maktkampen skakade samhällsordningen som i sig utmanades av kraschen på Wall Street och den påföljande förlamande arbetslösheten.
  
KOMMUNISTSKRÄCKEN radikaliserade även i Sverige delar av borgerligheten och bonderörelsen uppvisade många utpräglat reaktionära drag.
  Men i Sverige kulminerade oron, spänningarna och den politiska äventyrligheten i Ådalen när i det övriga Europa liknande incidenter blev inledningen till en verkligt elakartad utveckling.
  Kosackvalet 1932 förde, högerns grova skrämselartilleri till trots, den reformistiska arbetarrörelsen till makten under ledning av Per Albin Hansson. Hansson å sin sida friade till de samarbetsorienterade kretsarna inom bondeförbundet och åstadkom en krisuppgörelse tillsammans med Axel Pehrsson Bramstorp, stöttepelaren bland de demokratiskt sinnade bönderna. År 1936 bildades en regelrätt regeringskoalition som ytterligare bidrog till att hålla de politiska extremerna i schack.
Så inföll upprustningsperioden ute i Europa, förkrigsekonomin som satte fart även på Sveriges hjul. Därmed gick luften ur radikalismen som hämtat sin kraft ur det usla sysselsättningsläget och den allmänna fattigdomen.
   När decenniet närmade sig sitt slut hade den politiska strävan till dialog och uppgörelse mellan folkliga krafter som olika ideologisk hemvist till trots ansåg sig ha mer gemensamma samhällsintressen än artskilda spillt över på arbetsmarknaden.

Läs forsättningen