Titanic
Titanic på sin jungfruresa. Strax före midnatt den 15 april krockar fartyget med isberget och omkring 1500 passagerare blir kvar i havet. Bara 705 räddas.
Foto: AP

Full fart mot undergången
Klockan är 20 minuter i tolv den 15 april 1912 och utkiket i förmastens korg på Titanic ser isberget. Han ringer kommandobryggan och rapporterar.
  Kommandobryggan tackar för informationen men i ytterligare en minut forsar Titanic fram i 22 knop. Sen girar hon.
För sent.
Samman- stötningen med isberget skedde i söndags afton kl 10.20, då passagerarna voro redo att gå till sängs. Fartyget fick en fruktansvärd stöt och snart blef det bekant bland passagerarna att fartyget var läck och inom kort fylldes hela förrummet med vatten.
Efter cirka en half timme började fartygets för att sjunka, och räddningsbåtarna måste skyndsamt sättas ut. Arbetet försvårades dock af de ismassor , som tornade upp sig kring fartyget på alla håll. En del stjälpte, fylldes med vatten och sjönko. En fruktansvärd panik utbröt då ombord. Räddningsbåtarna fylldes med febril brådska; ångaren sjönk nu så raskt, att hvarje minut ansågs dyrbar. De flesta måste gå i båtarna iförda endast nattdräkt. Hvad man i en hast kunde få reda på af kläder och tillhörigheter kastades sedan ned till dem.
Under tiden fortsatte fartyget långsamt framåt, trots det skölden var bruten.”
Ur Aftonbladet den 16 april 1912
Titanic träffade isberget med full kraft på vänstra sidan av stäven och 90 meter av plåten revs upp.
  Fartyget har nu 2 timmar och 20 minuter kvar att flyta. Men i början var det inte många som reagerade. Åtminstone inte i första klass, eftersom alla var övertygade om att Titanic var osänkbar.
  Fast detta hade konstruktörerna själva aldrig sagt. En halv timme efter kollisionen visste också kaptenen Edvard Smith. Fartygets konstruktör Thomas Andrew var med ombord och han förklarade:
  - Titanic kan klara sig med fem av sina sexton skott vattenfyllda. Men med de fem förliga skotten demolerade är hon dödsdömd. Vattnet stiger och pressar ned fören och rinner in i det sjätte skottet och pressar ner fören ytterligare så vattnet rinner in i nästa skott och...

”Hon är dödsdömd”
Andrew gav Titanic några timmar.
  Inom synhåll låg lastfartyget ”California” och såg ljusen från Titanic. Fyrtio minuter tidigare hade California varnat Titanic för isberg. Men Titanics telegrafist Philips var trött och glömde att rapportera vidare till bryggan. Californias telegrafist hade i sin tur stängt av telegrafen och gått och lagt sig. När Titanic sände ut nödsignaler så gick de inte fram till California.
  Och när Titanic sände upp nödraketer trodde man på California att Titanic roade sina passagerare med fyrverkeri(!).
  På Titanic hade man bara livbåtar för 1 200 av de 2 200 ombord. Och man lyckades bara rädda 705. Allt på grund av schabbel och slarv när man skulle sjösätta båtarna.
  Parollen var: Kvinnor och barn först. Men så blev det inte. Inför döden var alla inte lika ombord på Titanic denna natt.

De rikas barn räddades
Alla barnen från första och andra klass räddades. Men bara en tredjedel av barnen i tredje klass.
139 av kvinnorna i första klass överlevde, medan bara fem omkom.
78 av kvinnorna i andra klass räddades, 15 omkom.
I tredje klass räddades 98 kvinnor, 81 omkom.
Bland männen i första klass räddades äver hälften. I tredjeklass bara var sjunde man.
  Den brutala statistiken berättar tydligt hur pengar gav företräde. Men inte alla tog för sig.
  John Jacob Astor var en av världens rikaste män och nygift. Nu följde han sin hustru till livbåten, avböjde själv en plats, kysste sin hustru farväl och återvände ensam till sin hytt.
  Och när den gamle bankiren Strauss också avböjde en plats lämnade hans hustru frivilligt livbåten.
  - Vi har levt tillsammans i många år. Dit du går, går jag, sa hon.
  Av de 164 svenskarna räddades bara 44. 11 män, 23 kvinnor och 10 barn.
  Klockan 02.20 på natten försvann Titanic med ett fruktansvärt dån och i livbåtarna hörde man fruktansvärda skrik ombord. Myten berättar att orkestern då spelade ”Närmare Gud till Dig”.
  Myten är inte sann. Melodin hette ”Höst”.
Bosse Sandström