Egentligen borde ingenting överraska i författarväg då man har att göra med en man av Strindbergs kaliber. Det kan dock inte hjälpas att hvar gång man konfronteras med dessa lifbekännelser i dramaform som Strindberg älskar, både fantasin och tankeförmåga sättas på hårda prof. Han föredrar att mäta hatets, bitterhetens och missförståndets djup mera än att dikta sig in i en värld där motsättningarna mellan lycka och sorg konfliktera. Visserligen är det en oavvislig sanning att lasten och brottet ha mera dramatisk styrka än hvardagens lyckliga enahanda, men att så uteslutande godta sig åt eländets och förtvivlans pestdunster har till sist endast negativ styrka” Ur Aftonbladet den 27 november 1907