Citat: De slängde en bomb mot fartyget – en strejkbrytare dog
DEN 14 SEPTEMBER VAR KRIGET mycket nära. ”Vi satt som fjäll mot fjäll”, sa den norske statsministern.
  Utländska påtryckningar fick bägge parter att backa. Ingen av stormakterna ville ha oroligheter i Norden, läget var redan tillräckligt labilt i Europa och Ryssland.
  Karlstadskonventionen var klar i oktober 1905. Sverige och Norge gick skilda vägar.
  Oscar fick ändra sitt valspråk från ”Brödrarfolkens väl” till ”Sveriges väl” och en våg av nationell väckelse drog över Sverige. Nationell samling blev lösenordet.
  Den gamle kungen repade sig aldrig, hans tillstånd försämrades och han avled 1907. Ny kung blev Gustav V, 49. I den patriotiska anda som rådde försvenskades Sverige, kan man säga. Vår egna svenska rena flagga fick sin egen dag den 6 juni. Turistföreningen och Hemslöjdsföreningen grundades.
  Nu utkom Selma Lagerlöfs läsebok för folkskolan, ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Nybörjarna fick sin ”Sörgården” några år senare.
  Men inom inrikespolitiken hårdnade kampen.
  Den första riksdagen efter unionsupplösningen blir också den första riksdagen som sammanträder i det nyinvigda Riksdagshuset på Helgeandsholmen.
  Vänstern ryckte framåt, liberalerna fick 107 mandat, socialdemokraterna 13. För första gången i historien fick den svenska riksdagen vänstermajoritet.
  Liberalen Karl Staaff bildade landets första regering som byggde på en valutgång, alla tidigare regeringar hade bildats av kungen.
  Nu ökade den fackliga och politiska kampen för rösträtten, samtidigt som yttersta vänstern blev alltmer högljudd och radikal. Många var beredda att ta till våld, partiordförande Branting och LO:s ordförande Lindqvist försökte få lugn i leden.

UNDER EN STREJK I MALMÖS hamn sommaren 1908, förde arbetsgivarna in engelska strejkbrytare i hamnen. De bodde på logementfartyget Amalthea. Tre skånska vänsterradikaler slängde en bomb mot fartyget. En engelsman dödades och tre skadades. Attentatsmännen greps, en av dem - Anton Nilsson - dömdes till döden, de bägge andra fick livstids straffarbete.
  HD ändrade senare Nilssons dom till livstid.

Storstrejkens första dag
Ur Aftonbladet den 4 augusti 1909.
ÅR 1909 VAR DET DAGS för nästa omgång i rösträttsfrågan. Regeringen Staaff tvingades avgå på denna fråga redan 1906, högermannen amiral Arvid Lindman tillträdde och Lindman lyckades få riksdagen att anta en ny rösträttslag som gav rösträtt åt alla män som fyllt 24 år och som hade betalt skatt de senaste tre åren. Då hade Finland redan rösträtt för både män och kvinnor. Danska män fick allmän rösträtt redan 1849 och de norska 1898. De svenska kvinnorna skulle få vänta tio år till.
  Detta år drabbades landet av lågkonjunktur. Löneförhandlingarna blev svåra. Arbetsgivareföreningen grep till lockout för att pressa ner lönerna.
  LO svarade med storstrejk. Alla de nära 300 000 medlemmarna gick i strejk den 4 augusti 1909. Bara vattenförsörjningen, belysning och renhållning skonades.
  De enda arbeten som tilläts var vård av sjuka människor samt levande djur. LO hade cirka 4 miljoner i sina fonder.
  Sista avlöningsdagen före strejken uppmanades arbetarna att inte köpa ”brännvin, öl eller onyttiga saker. Utan köp i stället bröd och mjöl. Torrt bröd håller sig och bröd, salt och vatten går att leva på till dess seger är vunnen”.
  Stockholms borgarskap bildade en frivillig skyddskår med polisfullmakt, som patrullerade gatorna i Stockholm. Alla var beredda för en lång kamp. LO:s mål var att stoppa hela samhällsmaskineriet.

STREJKEN VAR ETT TAKTISKT misstag. Samhället fortsatte att fungera, strejkkassorna tömdes snabbt.
  Efter tre veckor uppmanades alla som arbetade hos företag som inte var med i SAF, att återgå till arbetet. Beslutet mötte kraftiga protester på många håll där man inte ville ge upp. Mycket sega förhandlingar inleddes mellan LO och SAF.
  Den 1 oktober var fortfarande 63 000 arbetare i strejk. SAF:s lockout upphävdes inte förrän i mitten av oktober, men någon uppgörelse mellan LO och skrevs aldrig under.
  Strejken var ett hårt slag för arbetarrörelsen. LO förlorade över hälften av sina medlemmar. Det skulle ta åtta år att få tillbaka dem igen, men ordförande Herman Lindqvist satt kvar till 1921.
  I det uppiskade politiska klimat som rådde under storstrejken dök en svensk uppfinning upp som ingen är särskilt stolt över: brevbomben.
  Två svenska företagare fick explosiva försändelser med posten, den ene fick två fingrar avslitna.
  Bomberna låg inrullade i ungsocialisternas tidning Brand.
  Spåren ledde inte alls till någon ungsocialist, utan till en bisarr svensk ingenjör och affärsman i London, Martin Ekenberg. Bomberna var hans konstruktion och hämnd mot fiender i Sverige.
  Det året fick Selma Lagerlöf Nobelpriset i litteratur, den första svensken att hedras på detta sätt och den första kvinnan.
Herman Lindqvist