Aftonbladet  
Aftonbladet resor  


”Madeira är ingen ö”
Är man på en ö så ska man kunna ta sig till havet.
  Det tycker Yvonne Lombard.
  Hebriderna, Fårö, Kreta, Capri, Madeira, Gotska Sandön - alla finns de i hennes samling.

Yvonne Lombard, 68, skåde-
spelerska


Favoritö?
  - På ön Islay som hör till de inre Hebriderna utanför Skottlands kust, har vi ett nerlagt kustbevakningstorn i byn Portnahaven.
  - Det är det mest dramatiska ställe man kan tänka sig, med den livsfarliga Atlanten, dimman, mistlurarna, stormen och regnet. Och en väldigt speciell befolkning.
  - Min man Lennarts mormors morfar hette MacLaren och kom därifrån. Han var en legend på ön och gifte sig med en svart kvinna från Guayana. Det är vår familjs saga. Tornet har stått och förfallit i 20 år men nu har våra söner gjort det beboeligt. Nu ska vi åka dit så fort vi hinner.
  - Lennart har också blivit en legend där. ”The son of the son of the black woman” säger de om honom.
Andra öar?
  - Nummer två på favoritlistan är Fårö, eller kanske nummer ett. Vi har bott där i 40 år i ett hus vid Fårösund. Jag börjar redan längta dit nu när ljuset har vänt.
  - Fårö är också kargt men soligare och med ett vänligare hav omkring sig.
  - Capri var jag på förra sommaren. Det är det vackraste ställe jag sett, otroligt, nästan för vackert, omänskligt vackert.
  - Kreta tycker jag också om, särskilt den där lilla ön på sydsidan med skär sand och vita liljor, dit vi fick vada. Gotska Sandön har jag också varit på men den är litet för liten. Man går runt i cirkel, det känns litet klaustrofobiskt. Madeira åkte jag till för jag hade hört talas om den fina växtligheten.
Värsta ön?
  - Det blir Madeira. Den är hög, hög och oländig. Man kan inte säga att det är en ö när vattnet är oåtkomligt, om man med risk för livet måste klättra ner för att ta på vattnet.
Varför öar?
  - Havet betyder så mycket för mig. Bara att se det är så viktigt.
Längtar till?
  - Irland. Jag turnerar just nu med Riksteatern och spelar en urgammal senil käring, en av de roligaste roller jag gjort, i pjäsen ”Skönheten i byn”. Den utspelar sig på Irland.
  - Jag känner verkligen igen miljön, avfolkningsbygd, dimma och ingifte, från Hebriderna. Så det hade jag nytta av.
  - Jag har fått sån lust att fotvandra på Irland så det ska jag göra med en väninna i sommar.
Jobbresa?
  - Jag tvingade med hela ensemblen till Fårö just före stormen nu i januari, då inga båtar kunde gå. Det var fantastiskt, vi var där och såg stormen anfalla.
Tar med hem?
  - Stenar, alltid. Jag älskar stenar. Ibland hittar jag pinnar också, det finns fantastiska enerötter på Fårö.

Simone Söderhjelm