Underkastelsen
Regi Stefan Jarl, med Stefan Jarl, Eva Röse, Margot Wallström, Åke
Här har man
gått och oroat sig för att
man för varje år blir lite stelare
i kroppen. Har för högt
blodtryck. Kanske äter och
dricker fel och för mycket.
Och så får man veta att …
strunt samma. Vi människor
är ju ändå proppfulla
av hundratals mer eller
mindre farliga kemikalier.
Forskningen har noll koll
på vilken verkan dessa har
när de i våra kroppar blandas
till ”cocktails”. När
kvinnorna föder barn, för
de över allt detta elände
till nästa generation. Summa
summarum, enligt mer
än tjugo kloka professorer,
så utgör dessa kemikalier
ett större hot mot mänskligheten
än klimathotet.
Tack för den käftsmällen,
Stefan Jarl!
Det är en väldigt personlig
film. Jarl har haft
den i bakhuvudet ända sedan
han gjorde ”Naturens
hämnd” på 1980-talet. Han
säger (i pressmaterialet)
att det är hans viktigaste
film någonsin.
Utgångspunkten är att
han själv låter testa sin
kropp, för att se vad det är
för skit den fått i sig under
de 69 år han har levt.
Han drar också in sin vän,
skådespelerskan Eva Röse,
i experimentet, för att
se om yngre generationer
är mer eller mindre drabbade.
Som av en slump är
hon gravid och föder barn
under filmens tillkomst. Ett
barn som nu också bär på
dessa kemikalier.
Två invändningar:
Som man frågar, får man
svar (eller klipper ihop
svar). Ibland kan det kännas
lite övertydligt, att Jarl
verkligen vill komma fram
till detta dystra resultat.
Fast de medverkande professorerna
känns onekligen
trovärdiga i sin argumentation.
Eva Röses medverkan
mot slutet blir lite… konstig.
Inte de känslor hon
drabbas av, men det faktum
att hon i någon scen så uppenbart
spelar sig själv.
Det går liksom inte riktigt
ihop med resten av filmen.
Som helhet är ”Underkastelsen”
en film som ifrågasätter,
väcker tankar, engagerar
och skrämmer.
Om femtio år, när jorden
och mänskligheten mår
ännu sämre, kommer den
kanske att kallas en förutseende
klassiker.
Om en världskändis
som Al Gore hade utsatt
sin exvicepresidentkropp
för samma experiment
som Stefan Jarl gjort, hade
antagligen hela världen
snart pratat om ”cocktaileffekten”… Jan-Olov Andersson
2010-04-23