Ny istid full med action

Ice age 3 – Det våras för dinosaurierna


Det brukar sägas att en katt har nio liv. Animerade djur på film har hur många som helst. Den lilla ekorren Scrat, han som så outtröttligt jagat, förlorat, återfunnit och fortsatt jaga sitt älskade ekollon i två tidigare ”Ice age”-filmer, har verkligen precis hur många liv som helst. Scrat är, märkligt nog, något av en symbol för de här filmerna, trots att hans äventyr egentligen är en liten sidohandling som inte har något med resten av filmerna att göra. Och lite trött börjar man bli på den biten, trots att man här har försökt liva upp alltihop med att han fått en kvinnlig rival om ekollonet och trots att kärlek så småningom uppstår.
  Resten av ”Ice age”-mytologin har man dock tagit ett steg vidare. Den lite osannolika familj som bildats av mammutar, en sengångare, en sabeltandad tiger och några andra djur börjar liksom bli som på riktigt, med känslor, styrkor och svagheter. En lite oväntad utveckling, åtminstone för att vara i en barnfilm, är att det påfallande mycket handlar om längtan efter egna barn. Mammutarna ska snart föda sitt. Sengångaren Sid har så stark längtan, att han stjäl tre dinosaurieägg och ser en framtid som ensamstående förälder till de tre busiga dinosauriebarnen. Då dyker mamma dinosaurie upp...
  Så småningom hamnar hela ”Ice age”-gänget i dinosauriernas värld och då byter filmen skepnad. Det blir som en korsning av ”Jurassic Park”, ”King Kong” och ”Landet för längesedan”, med några riktigt häftigt animerade action­sekvenser och stundtals är det betydligt otäckare än i de två tidigare filmerna.
  Buck, en enögd vessla som är lite av en pirat i samma anda som Jack Sparrow från ”Pirates of the caribbean”-filmerna, är ett mycket roligt tillskott i gänget med sin humor och tuffa jargong.
  ”Ice age”-filmerna har alltid varit bra dubbade, Claes Malmberg är här helt suverän som Bucks svenska röst.
Jan-Olov Andersson
2009-07-03