Kopps
Svensk komedi i regi av Josef Fares, med bl a Fares Fares, Torkel Petersson, Sissela Kyle, Göran Ragnerstam och Eva Röse.
En kul klackspark. En annan sorts film än ”Jalla! Jalla!”, men Josef Fares understryker med sin andra långfilm att han är en fängslande regissör. En lekfull berättare, som här både får utlopp för sin kärlek till barnslig action – och lyckas driva med den.
Polisen Benny (Torkel Petersson) är besatt av amerikanska polisklyschor och dramatiserar sin egen torftiga vardag med drömmar om dueller med rånare.
Stackars Benny och hans kolleger har inte mycket att göra i lilla Högboträsk. Det upptäcker snart den högre polisledningen som beslutar att lägga ner polisstationen där ingen kriminalitet finns. När poliserna utreder en vandalisering tror de att de kanske själva kan höja brottsstatistiken för att visa att det behövs poliser.
Den första polisen vi möter är Jacob (Fares Fares), som träffar en kvinna via kontaktannons. Han är tafatt och det går inget vidare. Sedan får vi se honom som tafatt pokerspelare med pensionärer och som tafatt bowlare. De här polisernas bästa gren är att fika. De lyckas inte ens imponera när de ska höja kriminaliteten i Högboträsk.
Men kul blir det. ”Kopps” är ett underhållande försök att blåsa action i den svenska landsbygden och dess korvkiosker. Bra insatser av väl valda skådespelare.
Några plumpa repliker och ytlighet gör ”Kopps” till en mer lättviktig, och lättglömd, film än ”Jalla! Jalla!”
Men ändå.
Josef Fares är en skarpögd iakttagare av vardagen. Han tror nog att han helst skulle vilja göra ”The Matrix” eller en ny ”Die hard”, men innerst inne är han en arvtagare till den stillsamma humorn hos tidiga Lasse Hallström, Lasse Åberg eller varför inte Milos Forman.
Det finns en smittande glädje i ”Kopps” som kommer att roa många. Jens Peterson
2003-02-07