|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
|
Jag är stolt över Dawson
James Van Der Beek, 22, i Dawsons creek är tv-världens unga superstjärna. Nu är han aktuell i sin första huvudroll på bio, i ungdomsfilmen Varsity blues. Men jag har inga planer på att lämna tv-serien. Jag är stolt över att folk tycker att min rollfigur är en slags talesman för en hel generation, säger han. Här i Sverige, där tv-serien visas i TV 3 inför några hundra tusen tittare varje avsnitt, har inte Dawsons creek ännu fått riktigt samma uppmärksamhet som i USA. Fast visst har den gått hem i målgruppen, tonårspubliken. Annars hade knappast soundtracket blivit en sådan storsäljare på cd. Chockades av fansen James Van Der Beek berättar hur han själv blev förvånad, för att inte säga chockad, när han första gången mötte sina beundrare. Vi hade jobbat i några månader, spelat in 14 timmar om dagen, serien hade precis börjat sändas. Men där vi filmar och tillbringar nio månader om året, i Wilmington i North Carolina, en rätt liten stad, hade ju redan folk blivit vana vid de där människorna från tv-serien. Sedan åkte vi till Seattle. Det var någon slags tv-mässa för nya program. När vi skulle presenteras på en scen, så var det 5 000 ungdomar där. Vi fick eskorteras in och ut genom kulvertar i källaren. Vi skrattade och sjöng A hard days night och skämtade om att det var så här Beatles måste ha känt sig när de besökte USA första gången. Efter ett par säsonger är Dawsons creek redan en tv-klassiker. Kevin Williamson, manusförfattaren till Scream-filmerna, har plockat mycket från sin egen uppväxt och förvandlat det till en serie om och för ungdomar där väldigt många tycks känna igen sig.
Konservativa protester De första kärlekshistorierna, de första trevande sexuella försöken, problem med föräldrar och lärare... allt skildrat med både humor och så stor trovärdighet att konservativa föräldragrupper i USA har protesterat mot den frigjorda serien. Det finns de som säger: De här ungdomarna har bara sex i skallen. Men de borde inse hur snett de är ute. Det faktum att de inte tror att deras egna tonårsbarn tänker just på det sättet, det skrämmer mig, säger James Van Der Beek. Ville spela fotboll Han beskriver sin egen uppväxt i Cheshire, Connecticut, norr om New York, som trygg. Pappa säljer mobiltelefoner, mamma driver en dansstudio, James är äldst av tre syskon. Egentligen ville han bli stjärna i amerikansk fotboll, men en skada satte stopp för karriären. Ironiskt, eller hur? Nu när jag spelar stjärna i amerikansk fotboll i min första stora roll på bio... Varsity blues utspelas på en high school i Texas. James Van Deer Beek spelar idrottsstjärnan som dock har mer än idrott och brudar i skallen. Han tycker också det är viktigt att skaffa sig en utbildning. Visst finns det väl lite likheter mellan tv-seriens Dawson Leery och filmens Jonathan Mox Moxon, båda har en slags intellektuell inställning till livet. Men skillnaderna är större. Mox är mer vuxen. Och en stor skillnad är dialogen. I tv-serien är alla rollfigurer lite smartare än i verkligheten, de liksom kommenterar sina egna liv. Jag vet inte. Jag tycker ibland att Dawson är rätt lik mig som jag var när jag var 15 år. Men ungdomar säger hela tiden hur mycket de känner igen sig själva. Jag tror vi, givetvis mycket tack vare Kevin Williamsons dialog, lyckats fånga en känsla för hur många ungdomar tycker och tänker i dag. Sedan tror jag inte det är så många som kanske uttrycker sig lika begåvat i verkliga livet. Det är klart att han, omedvetet, lånar drag av mig själv. Och jag ställer helt upp på hans dyrkan av Steven Spielberg, det är min idol också. Medan de andra stjärnorna i serien Katie Holmes, Michelle Williams, Joshua Jackson har gjort ett tiotal filmroller redan, är Varsity blues James Van Der Beeks första sedan genombrottet i tv-rutan. Jag skyndar långsamt. Jag trivs med tv-serien och är rätt kräsen när det gäller att välja filmroller. Det var också häftigt att få förändra sig ordentligt inför filmen. Jag gick upp nästan tio kilo, bara muskler, ha ha. Jag klippte mig och färgade håret.
Jo... det kan jag väl inte förneka att de gör, säger James, som erkänner att han gärna gömmer sig bakom glasögon och trist klädsel när han går ut. Under en hel eftermiddag i en hotellsvit i New York möter jag även regissören och de andra skådisarna i Varsity blues. Alla har samma upplevelser av att umgås med filmens stjärna, såväl i New York som under inspelningen i Texas. Så fort han visar sig ute, blir han nästan stormad av fans. Det måste vara jobbigt, så blyg som han är, säger Jon Voight, filmens största vuxna stjärna. Han spelar skollagets elaka coach. Jag tror på James. Han har rätt attityd. Tycker jobbet är viktigare än att agera stjärna på inspelningen, säger Jon Voight. Vill inte var kaxig James Van Der Beek rodnar nästan när jag säger det till honom. Jaaa... vad ska jag säga. Min attityd är väl att det inte finns någon anledning att bli kaxig för att Dawsons creek är så populärt. Det kan ändra sig snabbt. Efter mina första jobb i tonåren, gick jag arbetslös i två år. Jag hade i princip gett upp skådespelardrömmarna. En skvallertidning skrev att jag hade blivit arresterad. Jag, som är så mesig. Det var ett coolt rykte. Och brudar... just nu har jag ingen flickvän, jag tror ärligt talat att jag fungerar ungefär som alla andra i min ålder. Jag menar: vi har en scen i filmen där jag möter en kanonsnygg cheerleader som är klädd i bara vispgrädde på vissa strategiska ställen. Vi filmade en hel natt. Jag kan inte påstå att det var särskilt tråkigt att göra just den scenen...
|
|
BIRDE: Diskutera krönikan på nätet. VECKANS VIRTANEN: Äntligen lite glamoröst sex i Vita huset FILM: CD: ÅRHUNDRADETS ARTISTER: |