Aftonbladet. Senaste nytt. Dygnet runt. Aftonbladet puls.
    Fredag 17 april 1998
  Den spännande fortsättningen på Filip Hammars rapport:

Juveler - perfekt att svälja
  Hård och kategorisk, men ska man kunna njuta av livet som en sann hedonist, får de praktiska detaljerna stå åt sidan.
  - Om man har sjuttio år på sig att leva. Varför ska man då städa? Varför ska man inte köpa juveler, Prada-kläder och Gucci-väskor istället? Det är ju trots allt det som är livets nödtorft, säger Dominika - materialisten.
  Ett av hennes mest judiska drag, hävdar hon.
  - Vi älskar ädelstenar. Judar vill inte ha några pengar knutna till banker eller fastigheter, för det går ju inte att svälja. Men en femkarats diamant slinker ju lätt ner.
  Hon återkommer gång på gång till att hon är judinna. Inte så att hon hänger i synagogan varje lördag, men hon har fått alla karaktärsdrag som är typiska för judar. Som att man hela tiden vill prata om sina egna problem.
  - Titta på vilken Woody Allen-film som helst. Han måste ju älta sina problem med hela världen. Tänk vad fantastiskt! Jag avgudar honom. Det är den enda människan jag direkt skulle gå ner på knä för och berätta hur mycket jag gillar honom, säger hon.

Jo, hon gillar att uppdatera bekantskapkretsen med sina senaste härvor med ”det otäcka könet”, som hon kallar oss män. Gärna över tre paket cigg när hon själv ligger i badet. Det tillhör hennes dagliga aktiviteter.
  En annan favorit är spåkärringar, det fick jag själv bittert erfara när hon behöll mitt telefonabonnemang och jag fick räkningen. 5 000 kronor, rakt av.
  - Ha, ha, ha, ha. Det är kul med spåtanter. Jag tror inte på det, men det finns inget skönare än att kunna prata av sig i tio minuter för 500 kronor, säger Dominika, som har betalat av skulden vid det här laget.
  Efter den dekadenta tiden med pojkvännen Gurra G och som medlem i Army of Lovers har Dominika förändrats. Hon syns inte lika mycket i skvallerspalterna och hon har valt att flytta till London, där pojkvännen Rawdon bor.
  - Jag är anglofil, älskar engelsmän. England är det enda liberala landet i Europa, de använder inte ens fotolegitimation, för man anser att det är integritetskränkande.
  - I England är det finaste som finns att dra ett kul skämt. I Sverige är det att bli tagen på allvar och att vara seriös. Jag orkar inte med den attityden. Så jobbigt, säger hon.

Egentligen orkar hon inte ta någon eller något på allvar.
  - Jag är undergångsromantiker. Människan är medveten om sin förestående död och för att klara av den tanken krävs galghumor. Det går inte att gå runt och vara allvarlig.
  - Livet är ett skämt och när man dör och kommer till himlen så står Lennart Swahn där och säger: ”Välkommen till Blåsningen.”
  Trots att hon vill maximera njutningen, hinna med så mycket som möjligt, har hon valt att välja bort en av de mest fundamentala bitarna i livet. Män och sex.
  - Mestadels är jag ointresserad av det otäcka könet. Klart att även solen har sina fläckar och att jag kan bli sinnessvag. Men en sak kan jag säga: Det var länge sedan det regnade i Gobiöknen (skratt).
  - Jag får mycket större kick av att be någon fara åt helvete. Många hävdar sig genom sex och bygger sitt självförtroende genom att ligga med killar. Men sedan får de ångest, för det får man av för mycket män.
  Hon har gjort slut med pojkvännen Rawdon flera gånger. ”Nu är det definitivt”, brukar hon säga. Men i dag lever de ihop igen och tycks vara kära även om Rawdon brukar muttra om att hon är den svåraste kvinnan i världen att vara tillsammans med. ”But I love her, what shall I do?”.

En gång för länge sedan låtsades Filip att han var Dominikas pojkvän. För han ville känna på hur det är att vara kändis.

Fortsättning följer. Var så säkra.
  Det tidigare så homogena Army of Lovers-gänget umgås inte så mycket med varandra nuförtiden. Men Jean Pierre Barda träffar hon ofta, fast han är mest förtjust i Rawdon och pratar helst med honom när de umgås. Så där kommer hon i andra hand.
  I övrigt består Dominikas bekantskapskrets i Sverige av ett gäng väninnor och sedan massor av bögar.
  - Det är lite lustigt egentligen. Men jag älskar bögar, tror faktiskt de flesta av mina manliga vänner är bögar, vilket kan bli problematiskt. När jag hade fest på nyårsafton kom trettio bögar och trettio singeltjejer, säger Dominika som lär hålla sig från Sverige ett tag. Hon vill bara vara i London. Och låta lägenheten i Stockholm stå tom, olåst - och ostädad. Precis som vanligt.
  Någon som vill hyra den?
Filip Hammar



arkiv Dominika Peczynski
Namn: Dominika Peczynski. Ålder: 27 år. Bor: I London och Stockholm. Familj: Pojkvännen Rawdon de Fresnes, mor, far och bror. Inkomst: Ungefär 400 000 kronor/året. Röker: Ja, minst två paket om dagen. Karriär: Tidigare medlem i Army of Lovers och programledare i det inte så hyllade Tutti Frutti. Nu syns hon i Dominkas planet och ”Genom nyckelhålet” på Kanal 5. Intresse: Pengar, kläder, smink och juveler. Dyraste inköp: Ett halsband för 70 000 kronor. Kuriosa: En judestjärna tatuerad på ena skinkan. ”Jävligt koscher.”

  4 saker hemma hos Dominika:

Kristallkronan. Den berömda.

Snygg ram, tyckte Dominika och satte dit en snygg bild också.


Kryddhyllan. Här är det ordning.

Ett kylskåp fullt av foton.
Foto: FILIP HAMMAR