|
|
|||
|
|
|||
|
|
|
Fredag 6 februari 1998 |
|
Kvinnor kan tillintetgöra marken man står på med sina sanningar
- Nej, han är inte död. På så sätt är den inte självbiografisk. Men den handlar om vårat förhållande. Det har inte varit så bra som det är nu sen jag var tio. - Det är svårt att beskriva vad som hände mellan oss, jag var tonåring och det var inte han, om man träffar oss samtidigt förstår man, vi är väldigt olika. Man undrar om inte pappa tyckte det var makabert att bli besjungen som död. - Han har inte kommenterat den så... han tycker den låter... bra, men det kommer nog. Jagger, Thåström, Cobain... Rocksångare kännetecknas ofta av frustande aggressivitet. Olle håller samtalston. - Jag skriker nästan aldrig och aldrig en hel låt igenom. När jag var 16--17 år hade jag gladeligen bytt ut min röst och allt annat hos mig också, men nu tycker jag den säger saker som jag vill ha sagt på ett bra sätt... på ett bättre sätt än nån annan kan. Den är funktionell. På förra albumet, ”Tack”, fick pseudokändisarna en elegant skrevspark, i synnerhet de med Agneta i förnamn. Den här gången får Christer Sjögren smisk. Han har gjort hjärtats språk plumpt. Men för blommor, hjärtan, ängar : makalösa stränder föll ensamrätten rätt i : Christer Sjögrens händer. - Dansband i all ära, inget ont i det, men ibland, hos somliga av deras företrädare, finns en cynisk vulgaritet i hur de beskriver världen och verkligheten, säger Olle. Ulf Lundell sa för nåt år sen att det var dags att återerövra den svenska flaggan från nassar och andra mörkerkrafter. Språket, somliga ord och teman, har på liknande sätt gått förlorat, till Christer Sjögren och hans gelikar. Fin är ett juste ord - Till exempel... När Björn Afzelius hade den där du-är-det-finaste-jag vet-låten... Jag har svårt att säga fin nu och det är ett ganska juste ord egentligen. Vissa ord når liksom en pornografisk höjd, bara på grund av att de missbrukas. Som tur är finns fridlysta ord som Christer Sjögren aldrig kommer att ta i sin mun. Heroin. Till exempel. ”En vanlig dag med heroin” sjöng Olle på solodebuten 1993 och här på nya albumet är han tillbaka med en reklamslogan för framtiden: ”heroin, ett glas vin, när du vill vara riktigt fin, mmmm...” - Om nu vissa ord tas ifrån en och förlöjligas och vissa styrkeuttryck inte går att använda... Så är heroin ett ord som faktiskt säger nåt, det ger mig som skrivare... jag låter ordet jobba själv... jag skriver heroin och wow, vilken värld som öppnar sig! Det är ett vackert ord, otroligt vackert. Pardoxalt nog bevisar Olle själv senare på plattan att det fortfarande i allra högsta grad går att prestera intagande lyrik om blommor, hjärtan och ängar. Som på ”Solens strålar”. En ljus tavla, en tacksägelse till skapelsen, långt borta från de rykten om hårt, destruktivt liv som omger mannen som sjunger. Ett litet smultron : skakar bort en droppe dagg och rodnar blygt inför ett moln en ko i hagen : tänker skälmskt så stinn av mjölk - Tänk vad god den är min jord. - Ett fint stycke naturlyrik, om jag får säga det själv. Det handlar väl om att... så här kan jag också känna, så här kan jag i allra högsta grad känna och när jag känner så, är det inte mycket annat som betyder nåt. Refrängerna sätter sig Olle Ljungströms musik är traditionell och enkel med melodier som i regel biter sig fast efter första lyssningen. Ändå förblir han exklusiv. Förra albumet, ”Tack”, som av de inblandade själva beskrevs som råkommersiell, stannade på mellan 20 000 och 25 000 sålda exemplar.  Det hjälper inte att kritikerna står på parad och hyllar varje platta. Är vanligt folk dumma i huvudet?- Jag vet inte. Om jag verkligen skulle säga mitt hjärtas mening kanske det skulle bli nåt åt det hållet. - Per Gessle gör låtar som slår hos breda massan. Men jag tror inte, det ska jag väl låta vara osagt, men jag tror inte att han kan nå de musikaliska höjder som jag når inom den smalare kategori jag rör mig inom.
|
