MUSIK Håkan Steen skriver om pop  
Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetPuls
FREDAG 2 JUNI 2000
 
STARTSIDA
PULS
Film
Cd
Dokusåpaguiden
Tv-priset
Rockbjörnen
Live hela landet
Tyck till
Redaktion
Stockholms-
guiden

NÖJE
NYHETER
TELEGRAM
E-POST
INNEHÅLL
SÖK
SPORT
TIPS & TRAV
SMS & RING-
SIGNALER
WAP &
HANDDATOR
WEBBRADIO
WEBB-TV
KVINNA
IT
NYA EKONOMI
NYA RESOR
BIL
HÄLSA
TV
VÄDER
NYA BOSTAD
STOCKHOLM
TYCK TILL
CHATT
LEDARE
KULTUR
BOKBANKEN
DEBATT
NYA
HOROSKOP
MAT&VIN
E-KORT
UNG
JOBBA HÄR
ANNONSERA
MEDIECENTER
KONCERN-
INFO

KÖP&SÄLJ








Förnamn

Efternamn
Jag vill läsa
e-posten

Funplanet
  

– Gud ger dig talang
Destiny’s Child hämtar kraft i kyrkan

Destiny´s Child Michele, Beyoncé, Kelly och Farrah sitter ofta bänkade.
Foto: ROBERT JOHANSSON
Wyclef Jean har kallat Destiny’s Child för ”90-talets Supremes”.
  Gruppen har mycket att leva upp till i en galen och krävande bransch.
  – Gud hjälper oss att behålla förståndet, säger de.
  
Det är i kyrkan det händer.
  Åtminstone för hundratals svarta artister inom modern r&b. Det är gospeln som skolar deras röster och som väcker deras kärlek för musik. Och de sakrala rötterna glöms sällan bort när de ger sig in i popvärlden. Tron färgar sångerna och skänker dem ett större djup.
  Exemplen på det är otaliga och Destiny’s Child är inget undantag.
  – Jag var fyra eller fem år när jag sjöng solo i kyrkan för första gången i mitt liv. Plötsligt lade folk märke till mig. Jag älskade den känslan. Sen kommer jag ihåg att jag såg Whitney Houston på tv. Jag minns inte ihåg vilken låt hon sjöng, men jag blev helt förtrollad. Så ville jag också vara, säger Kelly Rowland.
  – Det är Gud som ger dig talang och om du har en bra röst ska du dela den med andra. Det är det han vill. Och man märker när artister fostrats i kyrkan. Det hörs på deras röster. Titta bara på Aretha Franklin, Marvin Gaye och Donny Hathaway, säger Michele Williams.

Annorlunda sättning
  
Det Kelly och Michele berättar om kan nog Beyoncé Knowles och Farrah Franklin skriva under på. Alla fyra har spenderat sin beskärda del på kyrkbänken och beundrat Whitney Houston.
  I karriärens början var dock Destiny’s Childs sättning annorlunda. När Wyclef Jean från Fugees tog dem under sina vingars beskydd och bland annat producerade ”No no no part 2” på det självbetitlade debutalbumet så fanns även LaTavia Robertson och LaToya Luckett med i bilden. De var även med på inspelningarna av den andra plattan men är nu ersatta av Michele och Farrah.
  Både Robertson och Luckett lämnade gruppen efter interna slitningar och har nu stämt bandets manager för att få ett stort skadestånd. De anklagar honom för att ha gått bakom ryggen på dem och sparkat dem utan ett öre i ersättning.
  – Det där är bara löjligt. En manager kan inte sparka några medlemmar, han har inte den makten. Sånt är upp till skivbolaget och gruppen själva. Beslutet fattades i samförstånd. Vi var oense om allt och det är bara att inse, man är inte samma person när man är nio år som när man är nitton, säger Beyoncé Knowles.
  – I USA är det tyvärr så att man kan stämma vem som helst för vad som helst. Jag skulle kunna stämma dig för att du har de där svarta skorna på dig. Men bara för att det är så betyder det inte att man har något att komma med.
  Det bör tilläggas att Destiny’s manager också är Beyoncés pappa.
Men du och Kelly kände dem sedan grundskolan...
   – Ja, det har varit smärtsamt. Men sist vi pratade kändes det positivt. När det här dramat har lagt sig så kanske vi kan vara vänner igen. Om några år...

Knepigt med pojkvän
  
Beyoncé pratar mycket om baksidan av att vara känd, hur vänner och folk förändras av framgången, om den tävling som råder mellan olika grupper och artister och om svårigheten att fixa ett förhållande.
  – Att ha pojkvän är knepigt av olika orsaker. Ett: man träffar dem för sällan. Två: det är svårt att hitta någon som förstår ens situation. Killarna måste ha ett bra självförtroende, de ska kunna ta att vi umgås med sådana som D’Angelo och Backstreet Boys (skratt).
  – Tre: det är dyrt (skratt). Telefonräkningar och flygbiljetter kostar mycket.
Är då kända killar mer attraktiva än ”vanliga” dödliga?
   – Absolut inte. Personligen föredrar jag ”vanliga” killar. Är man tillsammans med en kändis så drar man åt sig för mycket uppmärksamhet. Speciellt av media. Det sliter ofta sönder förhållandena.
  Tillbaka till musiken.
  ”The writing’s on the wall” innehåller mestadels högteknologisk r&b som bitvis bryter helt ny mark. Speciellt kortlekens hjärter ess: singeln ”Say my name”, som Rodney ”Darkchild” Jerkins skrivit och producerat.

”Vår tro är viktig”
  
Men mot slutet söker de sig tillbaka till sina rötter genom en tolkning av gospelhymnen ”Amazing grace”.
  – Det är vårt sätt att försöka föra in gospeln i ett mer modernt sammanhang. Vår tro är oerhört viktig. Gud beskyddar dig, han gör dig ödmjuk och hjälper dig att behålla förståndet i den här galna branschen, säger Beyoncé Knowles.
  90-talets Supremes?
  Klockan står nu på år 2000 och om de ska leva upp till Wyclefs ord så krävs det ytterligare ett par futuristiska stänkare av ”Say my name”-kaliber.
  Kanske kommer de att lyckas, kanske inte.
  Bara Gud vet.

arkiv Destiny’s Child
Namn: Destiny’s Child. Medlemmar: Beyoncé Knowles, 18, Kelly Rowland, 19,
Michele Williams, 19, Farrah Franklin, 18. Album: ”Destiny’s Child”(1998), ”The Writing’s on the wall” (1999). Kuriosa: Idén till låten ”Bills, bills, bills” föddes efter att Kelly lånat ut sin bil till en snubbe. Snubben körde omkring hela dagen och lämnade sedan tillbaka den utan att ha fyllt på bensin. Aktuella: Med hiten ”Say my name”.

   

   
  MER I PULS
 Gå och Bada Puls visar sommarens kläder för bad .

 Destiny´s Child hämtar kraft i kyrkan.
 Lucy Pearl: En kvinna och två män gör oganisk soul med hjärta och liveinstrument.
LÖV: Det blev AA-möte efter tre glad vin

Pulsredaktör på nätet: Johanna Börjesson