|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
 Foto: MATS FOGEMAN Familjen där alla är modeller Du har garanterat sett dem förut - familjen Englund. De har prytt reklampelare, medverkat i reklamfilmer och visat kläder på postorder. Mamma, pappa, son och dotter. Alla är fotomodeller. I familjen Englund är alla modeller - både mamma Annelie, pappa Micke och barnen Dennis och Rebecka. Annelie och Micke har dessutom parallella karriärer som hudterapeut respektive brandman. "Familjen modell" bor i ett vackert trähus på landet tillsammans med katterna Ruffan och Kitzy - som än så länge inte fått några modellanbud från Whiskas... 
För att lägga extra grädde på moset träffades Annelie och Micke just genom modellandet.- Det var i Sälen -89, vi var båda på modellresa för att fota skidkläder, minns Annelie. - Vi åkte på en skotersafari och det var nog på skotern det sa "klick". Sedan gick det väldigt snabbt. Vi träffades i mars, i maj köpte vi det här huset, och i november var jag gravid. - Jag var ute och letade efter ett sommarhus i samma veva som jag träffade Annelie, men det blev alldeles för dyrt så vi flyttade hit, berättar Micke. Som tur är har Micke andra talanger än sitt utseende. Han är rörmokare i botten och hans största hobby är att snickra, så det lilla sommarhuset på 64 kvadrat har successivt växt till 130. Och än är det inte färdigsnickrat hemma hos familjen. l Hur kommer det sig att ni valde just modellkarriären? - Jag halkade in på modellandet när jag var 15 tack vare min mamma och hennes syjuntakompisar, berättar Annelie. - De skickade in ett gammalt skolfoto till en tävling i tidningen "Min Värld". Det hela slutade med att jag vann - priset var ett kontrakt med Fashion Models i Milano. Det blev en kanonstart för mig. Annelie fick många erbjudanden 
Sedan fick Annelie snabbt ett kontrakt med det italienska modeföretaget Sisley och gjorde under tre år en uppmärksammad reklamkampanj för dem över hela Europa. Här hemma har Annelie setts mycket i Veckorevyn och i olika postorderkataloger, men även i en och annan reklamfilm. - Jag har fått många erbjudanden från New York, München, Paris... men jag har alltid varit väldigt hemkär och därför jobbat mest i Sverige. Jag har haft tur som har platsat i alla olika perioder - jag har väl ett ganska neutralt utseende, kan både vara sportig och damig. 
För Micke började modellkarriären på ett lite annorlunda sätt. Han var 25 år och hade precis tvingats ta en paus från brandmansyrket på grund av en fotbollsskada. Då fick Micael Bindefeld upp ögonen för honom.- När Micael, som mest var känd som frisör då, började tjata på mig tyckte jag han var ganska konstig. En dag kom han gående på stan i en stor päls och ropade "Micke, varför gick du inte upp till Mika, jag hade ju pratat med henne?". Nästa dag gjorde Micke ett besök på Mikas, och på den vägen är det. 
Sedan dröjde det inte länge innan han fick sitt genombrott i den välkända Pripps Blå-reklamen. I Stockholms krogvärld gick han i flera år under namnet "Pripps-Micke". Fast han hade kanske lika gärna kunnat kallas för "Hennes&Mauritz-Micke", eftersom han ofta synts i deras kataloger.Hela Sveriges brandman För ett par år sedan blev Micke även rikskändis genom programmet "7 till 9" där han blev utsedd till hela Sveriges brandman. - Att jag har kunnat hålla på med att jobba dubbelt, både som brandman och modell, beror på att jag har haft ett otroligt stöd från mina jobbarpolare som ibland fått hoppa in för mig. Och förstås från Annelie och barnen. Barnen ja. Det var Dennis och Rebecka som stannade upp mamma Annelies modellkarriär. - Jag jobbade som heltidsmodell fram tills jag fick Dennis 1990. Efter Rebecka kommit bestämde jag mig för att utbilda mig till hudterapeut. 
Både Annelie och Micke har gjort modelljobb tillsammans med barnen, men de betonar att det inte är frågan om några "modellbarn". De gör bara sådant de själva vill och pengarna sparar de på banken.- Det var väldigt mycket förfrågningar på Dennis ett tag när han var liten, det blev nästan hysteriskt, berättar Micke. - Jag fick upp ögonen när jag och Dennis var på en väldigt utdragen plåtning. Många skulle styra och ställa - med små barn funkar inte det. Då bestämde vi oss för att vänta tills han själv kunde bestämma hur han vill ha det - och nu kan han det. l Kommer Dennis att gå i pappa Mickes spår som stjärnmodell? - Jag vet inte. Kanske, säger han blygt. - Men du vill väl helst bli brandman, eller hockeyproffs? undrar mamma Annelie. - Fotboll! svarar Dennis bestämt. Inte intresserad Lillasyster Rebecka är än så länge inte lika intresserad som sin bror av att stå i blickpunkten. Hon ställer bara upp när hela familjen är med. 
- Vi har gjort några jobb för resebolag hela familjen, och sådana jobb när man kan åka iväg och få lite betald semester är ju jättetrevliga, säger Annelie.l Uppmuntrar ni barnen om de skulle vilja bli modeller som vuxna? - Nja, jag vet inte, svarar Micke. - Visserligen har vi erfarenheter så att vi kanske kan bedöma hur seriöst ett erbjudande är. Samtidigt ser jag i dag hur väldigt unga tjejer, 14-15 år, flyttar ner till Milano och allt vad det är. Jag skulle inte gå med på det. Jag tänker kräva att de går färdigt skolan först och gärna skaffar sig en bra utbildning. - Det är bra pengar om man lyckas, men jag tycker det är idiotiskt som det är i dag att en tjej är för gammal för att bli modell när hon är 20 år. Med risk för att säga för mycket så tror jag att det är äckelgubbarna i Milano som bestämmer tjejernas ålder. Annelie håller med Micke och är glad att hon själv lyckades hålla båda fötterna på jorden i början av sin karriär. "Finns mycket skit" - Jag var väldigt ung när jag kom till Milano och skulle aldrig skicka iväg Rebecka på liknande uppdrag. Det fanns många skamliga förslag, droger och skit. 
- En av de få gångerna jag har känt mig lurad var i samband med en baddräktskatalog jag gjorde nere i Dominikanska Republiken. Flera år senare ringer en kompis och är upprörd "Nu har du verkligen sjunkit i mina ögon - du är med i Fibban!" Då hade de köpt bilderna från något arkiv.l Är ni inte för gamla för modellandet snart? - Jag kan nog tänka mig att fortsätta med visningar, det behövs ju modeller i alla åldrar ända upp till 65, säger Annelie. - När jag var väldigt mycket yngre fanns det en modell som hette Rossana som då var 28, och jag kommer ihåg att jag tänkte "Gud vad pinsamt". Men i dag när jag kommer på visningar tänker säkert de unga modellerna samma sak om mig. Micke har lite andra erfarenheter av ålderns betydelse. - De amerikanska killar jag jobbar med är dryga fyrtio allihop. Själv kommer jag aldrig jobba heltid som modell igen, men jag kan tänka mig att hålla på som nu i några år till. Pär Jonasson |
|
