En bilaga om invandring av Jan Guillou januari 1996

-      Sid 16      +

Psst, Ian...
nu har dom
genomfört hela
vårt program



Ny demokratis grundare Ian Wachtmeister och Bert Karlsson samtalar i riksdagen men efter deras katastrofala valrörelse 1994 försvann deras parti . Foto: PETER KJELLERÅS



Det var knappast sensationellt att även Sverige till slut fick ett politiskt parti som byggde upp sin identitet kring utlänningsrädsla och politikerförakt. Våra danska, finska och norska grannar hade redan mångåriga erfarenheter och det norska Fremskrittspartiet är idag ett av Norges tre största politiska partier.
Ny Demokrati hade knappast någon utarbetad politik i invandrarfrågan när partiet var helt nytt, det enda som tycktes klart var att det här skulle bli deras paradnummer.


Tidpunkten var inte så illa vald. Kring 1990 hade vi redan haft flera års häftiga diskussioner om flyktingförläggningar, om Sjöbo skulle hållas rent från invandrare och om "dom vällde in över gränserna".
I decennier hade SCB mätt svensk utlänningsfientlighet och siffrorna hade varit konstanta kring cirka tre procent av befolkningen som tydligt utlänningsfientlig ("dom är många, vi måste kasta ut fler"). Men nu hade det vänt och plötsligt kunde de utlänningsfientliga attityderna sägas har fördubblats i styrka.
Bert & Ians propaganda kom snabbt att koncentrera sig på just de frågor som än idag framstår som invandrarfientlighetens kärnfrågor: de kostar alldeles för mycket och de begår ohyggligt mycket brott.
I en annons från 1993, när partiet har en väl utarbetad strategi i frågan om invandrare, kan man till exempel läsa att "ekonomiskt handlar det om enorma belopp. Enligt överslagsberäkningar cirka 60 miljarder kronor om året. Regeringen som skulle kunna få fram det exakta totalbeloppet, vägrar envist".
Och när det gäller invandrare och brottslighet skriver man att "flyktingpolitikens utformning är direkt orsak till import av utländsk brottslighet. Utländska brottslingar har endast undantagsvis utvisats. Denna, statistiskt bevisade och enormt omfattande, brottslighet är givetvis fruktansvärd hur man än ser det".

Populistiskt parti
I samma annonstext tillåter man sig också att flirta med skinnskallarna, som man försvarar mot orättvis kritik eftersom det är regeringens politik "som resulterat i våld, bränder, stölder, bråk och allmän osäkerhet!"
Men de stackars "ungdomarna" får orättvis kritik:
"Ungdomarna då? Även de har letat efter syndabockar när de känt avståndet till de verklighetsfrämmande politikerna. Då kanske de vänder sig mot flyktingungdomar som svarar med samma mynt. Eller också var det andra sidan som började...".
Ett svenskt Fremskrittsparti och två svenska Carl I. Hagen bör naturligtvis låta på ungefär det här sättet. Flyktingarna kostar 60 miljarder. Utlänningarnas brottslighet är "enormt omfattande" och fruktansvärd och de kastas inte ut ens om de begår brott. Vår fina skinnskalleungdom måste man förstå eftersom "våld, stölder, bränder, bråk och allmän osäkerhet" är utlänningarnas fel.
Visst, så bör ett utlänningsfientligt populistparti låta och så låter det där sådana partier uppstår. Så långt ingenting konstigt.
En sak är dock mycket konstig. Ny demokrati kan nu, efter sin död, utan överdrift berömma sig för att ha fått så gott som alla sina krav i utlänningsfrågan genomförda av de andra partier, socialdemokraterna och de borgerliga riksdagspartierna, som varken bokstavligt eller bildligt ens ville sitta i samma soffa som Bert & Ian.
Sommaren 1992, när Ny demokrati kommit in i riksdagen, gick man ut med en helsidesannons där den nu färdiga politiken i utlänningsfrågan kunde presenteras.
Ingen anständig politiker inom de etablerade partierna skulle vid den här tiden ha uttalat annat än sin avsky för Ny Demokratis krav eller deras demagogi som att "vanliga hyggliga svenskar tvingas betala flumliberalernas och rödvinsradikalernas flyktingpolitik. Svenskar som inte ens fått diskutera och ifrågasätta!".
Inför detta politiska parti och dess krav fanns en bred enighet i avståndstagande, från Carl Bildt (litegrann) till Gudrun Schyman.
Men. Bara tre år efter att Ny Demokrati presenterade sin politik i utlänningsfrågan i ett 20-tal punkter kan man konstatera att partiet har fått igenom praktiskt taget allt man krävde eller föreslog. Jodå. Praktiskt taget allt.
Vi kan nämligen gå igenom deras krav punkt för punkt från presentationen 1992 och jämföra med vad som faktiskt har förändrats sen dess:

1 Samordna invandring,u-hjälp och internationella miljösatsningar
I flyktingpolitiska kommitténs betänkande, förslag för reformer således, instämmer man helhjärtat: "Den svenska utrikes-, säkerhets-, bistånds- och handelspolitiken har en migrations- och flyktingpolitisk dimension men de olika politikområdena är inte tillräckligt samordnade".
Alltså bara ett språkligt något krångligare sätt att säga samma sak som Bert & Ian sa redan 1992. Tanken är att hålla invandrarna borta genom att satsa pengarna på hjälpinsatser där de bor, så att de inte kommer hit.

2 Inför visum - ge en tydlig signal
Visumkraven har som bekant skärpts en hel del under senare år, mest omdiskuterat var kravet att politiska flyktingar från Bosnien måste ha visum innan de fick fly till Sverige. Något som i praktiken givetvis var omöjligt att uppfylla. Och från och med den 1 januari i år måste visum avkrävas även medborgare från Dominikanska Republiken, Fidji, Haiti, Mauritius, Peru, Surinam, Tanzania, Thailand och Zambia. Sverige har skärpt sina visumkrav ordentligt och väl också därmed gett "en tydlig signal".

3 Sänk de ekonomiskabidragen
Möjligen oklart vilka bidrag Bert & Ian menade. Men menade de bidragen till flyktingar så blev de bönhörda. Redan 1 december 1992 sänktes dagsbidraget från 79 till 69 kronor och sen dess har den nivån bibehållits.

4 Låt flyktingar betala patientavgifter för sjuk- och tandvård som alla andra
Visst. Den reformen genomfördes 1993.

5 Temporära arbetstillstånd
Genomfört sedan tre år. En flykting som varit i landet mer än tre månader utan att få uppehållstillstånd, kan ansöka hos Invandrarverket om att bli befriad från arbetstillstånd. Det beviljas ofta för diverse säsongsarbeten.

6 Ge temporärauppehållstillstånd tillflyktingar från krigszoner. Inte permanenta
I flyktingspolitiska kommitténs betänkande, som presenterades i juni i år, föreslås tidsbegränsade uppehållstillstånd vid massflykt. Tillstånden ska ges i högst två år som sedan kan förlängas med sex månader åt gången. Om ett program för återvändande har inletts. Systemet med temporära uppehållstillstånd har dessutom införts i praktiken när det gäller flyktingar från exempelvis Bosnien.

7 Utvisa utländska brottslingar
Ny demokrati låtsades som om utländska brottslingar fick stanna vad de än gjorde. Så var det givetvis inte, grova brottslingar utvisades rutinmässigt långt innan Ny demokrati var påtänkt. Men idag har systemet förändrats så som Ny demokrati förmodligen ville. Idag utvisas rutinmässigt även för små brott, exempelvis stöld av 100 kronor.

8 Stoppa all illegalinvandring. Skärp straffen för smugglare och avvisaillegala flyktingar
Helt och fullt är denna reform ännu inte genomförd. Men flyktingpolitiska kommittén skriver: "Straffet för den som organiserar illegala inresor för asylsökande och andra utlänningar bör höjas från maximalt två års fängelse idag till fyra års fängelse... kravet på att brottet skall ha utförts i vinstsyfte bör ändras till att det utförts mot betalning".
Illegal invandring var illegal redan på Bert & Ians tid, vad de nu menade med det kravet.

9 Asylbeslut inomtre månader
Idag avgörs 40 procent av Invandrarverkets ärenden inom två månader och tanken är att alla ärenden skall kunna avgöras inom två månader. Här har alltså Bert & Ians krav till och med överträffats av verkligheten. Avsikten är att effektivare kunna kasta ut alltfler människor, förstås.

10 Snabb och aktiv hjälptill katastrofområden
Tanken bakom detta krav är att satsa pengar i flyktingarnas hemländer innan de kommer hit. Flyktingpolitiska kommittén instämmer idag helhjärtat:
"... det traditionella systemet för flyktinghjälp i ett mottagningsland som Sverige ses över. Ökad vikt behöver läggas vid hur Sverige som andra länder i den rika världen skall kunna överföra en del av de resurser som idag binds upp i asyl- och flyktingmottagande i de egna länderna till generella och riktade insatser i de områden där flyktingproblemen förekommer."
Bert & Ian hade möjligen formulerat denna sak tydligare och slagkraftigare. Men något senare i detta avsnitt förtydligar sig flyktingpolitiska kommittèn:
"Som ett exempel kan nämnas kostnaderna för asylsökande i Sverige från detta område, som uppgått till det tiodubbla. I ett längre perspektiv blir det därför alltmer nödvändigt för samtliga industriländer att relatera kostnaderna för asylmottagande till behovet av ökade insatser för bl a stöd åt det internationella flyktingarbetet."
På vanligt språk betyder detta att flyktingpolitiska kommittén, precis som Bert & Ian på sin tid, tror att man kan u-hjälpa exempelvis bosnier så att de inte kommer hit och att detta blir mycket billigare.

11 Lägg om u-hjälpen. Satsa på humanitär hjälp via Röda korset, kyrkor etc. Hjälp flyktingarna i derasnärområden. "Hjälp folk där de är, inte där vi är."
Nästan samma idé som i den tidigare programpunkten. Vi kan använda vårt u-hjälpsanslag för att hindra flyktingar att fly till den plats "där vi är".
Flyktingpolitiska kommittén instämmer:
"Kommittén anser att det, då flyktingströmmar trots förebyggande insatser uppstår, av flera anledningar är att föredra att människor som tvingas lämna sina hem kan stanna i sin språkliga och kulturella miljö. Ett mål bör därför vara att utveckla det internationella samfundets möjligheter att skydda och bistå människor i sina hemländer eller om säkerheten inte kan anses tillfredsställande där, i ett första asylland i regionen."
Skillnaden mellan Bert & Ian och flyktingpolitiska kommitténs förslag är bara språklig. Bert & Ian uttrycker sig enklare och slagkraftigare.

12 Utred flyktingpolitikens verkliga kostnader
;Bert & Ians poäng var givetvis att denna kostnad, av dem själva uppskattad till 60 miljarder årligen, skulle öppna ögonen på det svenska folket bara regeringen klämde fram med siffran. I november förra året presenterade "Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi" rapporten Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter.
Forskarna Jan Ekberg och Lars Andersson kom fram till att invandrarna kostar 20 miljarder kronor 1995.

13 Skärp regelerna föranknytningsinvandring
Det är på gång. Flyktingpolitiska kommittén föreslår att invandring av anhöriga, som inte är medborgare i EU-land eller i ett nordiskt land (det menade inte Bert & Ian heller), begränsas till en krets av man eller hustru, ensamstående hemmavarande barn under 18 år samt möjligen något man kallar "andra nära anhöriga utanför kärnfamiljen som direkt ingått i hushållsgemenskapen i hemlandet".
Det betyder förmodligen gamla mamma. Men inte ens Bert & Ian ville väl dra gränsen snävare än så.

14 Kräv ID-handlingar och ta fingeravtryck
En lagändring har möjliggjort utkastande av personer som fått uppehållstillstånd, men där det i efterhand visar sig att de haft oriktiga identitetshandlingar till stöd för sin ansökan. Och flyktingpolitiska kommittén vill ha ännu tuffare tag, trots att det redan finns beslut om att vägra dokumentslösa inträde:
"Bestämmelser bör införas om obligatorisk fotografering och tagande av fingeravtryck för samtliga asylsökande. Den inre utlänningskontrollen (Säpo) bör tillmätas större betydelse än idag."

15 Främja återutvandringoch bistå med åter- anpassning i hemlandet
Flyktingpolitiska kommittén är fullkomligt enig. Man talar om "fokus på återvandringsperspektivet" och menar att "frivilligt återvändande bör utgöra det långsiktiga målet - - - och i princip prägla mottagandet från första början. Den som erhållit skydd i Sverige och vill återvända till ursprungslandet skall uppmuntras och få stöd till att återvända."

16 Förbjud rasistiskaorganisationer och skärp straffen för gängvåld
Det ständigt upprepade kravet att rasistiska organisationer skall förbjudas har inte genomförts. Däremot har polisen fått instruktioner att ingripa hårdare mot skinnskallarnas innehav av svastikor och liknande symboler, om det nu var det Bert & Ian menade. Straffen för "gängvåld" har förvisso skärpts, om Bert & Ian därmed menade rasistiskt gängvåld. Om de menade våld som begås av utlänningar har de inte fått igenom sitt krav.

17 Skärp asylreglerna ochbegränsa uppehålls- tillstånden till flyktingarenligt Genèvekonventionen
Asylreglerna har skärpts undan för undan under en följd av år sen Bert & Ian presenterade detta krav. Flyktingpolitiska kommittén vill dra åt hårdare i alla avseenden utom ett, när det gäller "trakasserier på grund av könstillhörighet och homosexualitet". Färre möjligheter att bli betraktad som politisk flykting blir det dock; det är mycket ovanligt att någon bett att få stanna i Sverige åberopande homosexualitet. Den yttringen av tolerans och vidsynthet från Flyktingpolitiska kommittén behöver inte oroa Bert & Ian.

18 Inför arbetsplikt förasylsökande på förläggning. Reducera dagbidraget för den som vägrar delta i anvisat arbete, som inte deltar i svenskundervisning eller försvårar asylutredning
När Bert & Ian formulerade detta krav fanns det överbelamrade flyktingförläggningar på många håll i Sverige. Så är det inte idag och därför har en stor del av den här programpunkten blivit överspelad. Men sedan några år tillbaka arbetar flyktingarna mer på flyktingförläggningarna och tar själva större ansvar för förläggningarnas drift än tidigare.

19 Ge invandrare låni stället för bidrag.
Genomfört till punkt och pricka. Sedan ett par år tillbaka måste flyktingar som har beviljats uppehållstillstånd söka lån i stället för att få bidrag till hemutrustning. Tidigare utgick bidrag.
Så långt i Berts & Ians krav- och förslagslista från 1992 tycks praktiskt taget allt utom det där med att förbjuda rasistiska organisationer ha genomförts. Den saken bör de ju inte sörja hårt över, eftersom de tog "ungdomarna" bland våra flintskalliga aktivister i försvar.

Det fick dom inte igenom
Men på några få punkter har Bert & Ian inte fått igenom sina förslag.
De krävde till exempel "obligatoriska aids-test på flyktingarna", säkert väl medvetna om att resultatet på intet sätt skulle påverka frågan om flyktingen skulle få stanna eller ej, snarare för att genom kravet frammana bilden av snuskiga utlänningar som man "måste" aids-testa. Hursomhelst är dessa test frivilliga.
Nästa krav som Bert & Ian inte fick igenom är av samma karaktär. Det har mer propagandistisk än praktisk betydelse:
Gör klart för flyktingar att de har både skyldigheter och rättigheter och att de måste ta seden dit de kommer
I vad mån flyktingarna inte själva skulle begripa detta, vilket förslagsställare Bert & Ian låtsas tro, och i vad mån de inte frågat eller blivit upplysta av de svenska myndighetspersoner de träffat på, så har i vart fall ingen särskild ny lagregel kommit till för att uttrycka detta.

Språket ett problem
Bert & Ian har heller inte fått igenom kraven att avskaffa hemspråksundervisningen i våra skolor, att invandrar- och biståndsministerns funktioner skulle slås ihop till en och samma funktion, samt att vi skulle hålla folkomröstning om flyktingpolitiken.
Det senare spricker förmodligen redan på svårigheten att formulera ett "ja" eller ett "nej". Det var ju svårt nog redan när det gällde kärnkraft.
Som ett parentes kan man ju undra över varför ett av få förslag från Bert & Ian som inte syftade till att kasta ut fler människor utan att göra det bättre för dem som finns här, förslaget att sluta med hemspråksundervisning i våra skolor, inte gick igenom. När hela deras övriga program gick igenom.
Omkring 100 000 svenska elever, mer än en på tio, har ett annat språk än svenska med sig hemifrån. Hela 65 procent av dessa deltar i hemspråksundervisning, de flesta under skoltid. Men samtidigt har drygt 50 procent av de 100 000 dåliga kunskaper i svenska och drygt 17 procent saknar nästan helt sådana kunskaper (siffrorna från Affärsvärlden 1992).
De dåliga språkkunskaperna i svenska slår självklart ut de hemspråksundervisade barnen från högre utbildning. Det hjälper dem inte in i det svenska samhället.
Aids-testning av flyktingar och avskaffad hemspråksundervisning var alltså de enda konkreta kraven som Bert & Ian inte fått igenom, eller är på väg att få igenom, från sitt i tonen mycket råa och delvis uppåt väggarna okunniga, politiska program om invandrare från 1992.

Politiska snillen?
Man måste då fråga sig varför såväl socialdemokrater som de borgerliga partierna har varit så snabba att ila Bert & Ian till mötes.
Om ett politiskt parti ute i marginalen får igenom ett helt program i ett av de för nationen mest brännande samtida ämnena så verkar det ju som om förslagsställarna var en sorts politiska snillen.
Det är det ingen som tror. Det är heller ingen tacksam eller skojig sak för politiker från etablerade partier att diskutera. Attityden jag möter vid några försiktiga frågor är snarast den kända varianten "det hade jag ingen aaaning om".
De etablerade partierna har genomfört Bert & Ians hela program av två tänkbara skäl.
Det ena skälet är att väljarna inte ska behöva rösta på Bert & Ian.
Det andra skälet är snarlikt. De etablerade partierna vill oss alla väl. De vill skydda oss från att bli rasister. De tror att om vi får veta att invandringen inte längre går med vinst utan "kostar", att invandrare är något mer brottsliga än svenskar... så blir vi rasister. På samma sätt måste vi skyddas mot "för många" invandrare.
Därför har flyktingpolitikens regler, nålsögat, reducerats bit för bit sen 1989. Utkastandet har intensifierats, hela den politiska koncentrationen har gått åt till detta.
Därmed har det onekligen förefallit som om det var av allra största vikt att ständigt hitta på nya regler för att bli av med ytterligare några hundra invandrare. Inte ens ett 100-tal judiska flyktingar från det antisemitiska och i ekonomisk och politisk upplösning stadda Ryssland kan få stanna i Sverige.

Mänskliga tragedier
All denna tankemöda, alla dessa politiska och juridiska ansträngningar, denna envetna koncentration på problemet hur man ska reducera antalet invandrare, har kanske sammantaget minskat antalet invandrare i Sverige med 10 000. Till priset av ett okänt antal mänskliga tragedier.
Ändå har dessa ansträngningar inte den ringaste betydelse för Sveriges framtid eller vår ekonomi på kort eller lång sikt. Eftersom antalet invandrare av sådant slag som inte kan kastas ut redan överstiger en miljon, så gör dessa extra utkastade 10 000 varken till eller från.
Däremot har den politiska koncentrationen på just utkastarproblemet, i stället för arbetsmarknadsproblemet, gett ett intryck av att Sverige måste anstränga sig enormt för att bli av med de hotfulla invandrarna.
För att tala politikerspråk skulle man kunna säga att detta är att sända ut fel signaler.
Den politik som har haft som yttersta syfte att göra oss mindre utlänningsfientliga har sannolikt åstadkommit precis raka motsatsen.
Det är Ny demokratis slutliga triumf.

-      Sid 16      +