MUSIK Håkan Steen skriver om pop
Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
FREDAG 31 DECEMBER 1999
NYHETER
Sök
Tidningens förstasida
Tyck till
Wap och handdatorer
Kolumnister
Kändis-chattar
Tipsa Aftonbladet
TELEGRAM
E-POST
INNEHÅLL
SÖK
SPORT
TIPS & TRAV
NÖJE
SMS & RING-
SIGNALER
WAP &
HANDDATOR
WEBBRADIO
WEBB-TV
KVINNA
PULS
IT
EKONOMI
BÖRS
FONDER
NYA RESOR
BIL
HÄLSA
TV
VÄDER
BOSTAD
STOCKHOLM
TYCK TILL
CHATT
LEDARE
KULTUR
BOKBANKEN
WEBB-
KYRKAN
DEBATT
NYA
HOROSKOP
MAT&VIN
E-KORT
UNG
JOBBA HÄR
ANNONSERA
MEDIE-
CENTER
KONCERN-
INFO

KÖP&SÄLJ








Förnamn

Efternamn
Jag vill läsa
e-posten

Funplanet
 

Se intervjun med Astrid och Kerstin Kvint, hennes personliga sekreterare, i rörliga bilder!
”LIVETS HÖGSTA LYCKA” Astrid Lindgren, 92, tar emot Aftonbladet i sin vackra lägenhet i Vasastan i Stockholm när det står klart att hon röstats fram till århundradets svensk. Det är en lugn och stilla förmiddag, Hon sitter i soffan och kopplar av. Precis som Astrid vill ha det. Hon säger att det är livets högsta lycka.
Foto: LOTTE FERNVALL

”Vann jag? Det var som attan”
Astrid Lindgren
Ålder: 92 år. Född: Den 14 november 1907. På gården Näs i Vimmerby i Småland. Astrids föräldrar var lantbrukare. Bor: Lägenhet i Vasastan i Stockholm.
Familj: Dottern Karin Nyman. Systern Stina Hergin. Sju barnbarn och nio barnbarnsbarn.
Tjänar: 8 210 100 kronor (1998). Började skriva: Stenograferade ner Pippi-berättelserna 1944 när hon blev sängliggande med en stukad fot. Men redan som 13-åring fick hon en uppsats publicerad i Wimmerby Tidning. Favoritfilm av sina egna: Emil i Lönneberga. Översatt: Finns på 76 språk.
Aftonbladet träffade århundradets svensk Astrid Lindgren

Grattis Astrid!
  Aftonbladets läsare har utsett dig till Århundradets svensk.
  – Det var som attan, säger Astrid Lindgren, 92.
   Det var aldrig något snack om saken.
  När Aftonbladet lanserade omröstningen för en dryg månad sedan var Astrid Lindgren bara en – visserligen självskriven, men i alla fall – av 100 kandidater.
  Sedan fick läsarna komma med vilka kandidater de ville.
  Men det spelade ingen roll.
  Astrid rivstartade. Gick upp i ledningen redan första dagen. Sedan bara ökade avståndet till de andra.
  Folkkärare människa finns inte. Åtminstone inte i Sverige. Och inte under 1900-talet.
  Hon fick över hälften av rösterna och lämnade storheter som Olof Palme, Per Albin, Strindberg, Silvia, Ingo, Björn Borg, Jussi Björling och Raoul Wallenberg långt bakom sig.
Pilutta dom, säger hon och skrockar
  – Pilutta dom, säger Astrid och skrockar.

Alla ”känner” henne
  
Hon tar emot i sin vackra lägenhet i centrala Stockholm. Det är ett stort ögonblick, i alla fall för mig. Jag har aldrig träffat henne ansikte mot ansikte förut. Men det känns ändå som om jag känt henne i hela mitt liv.
  En känsla som jag delar med miljoner och åter miljoner över hela världen.
  Hon har blivit gammal nu. Säger inte så mycket. Orkar inte så mycket.
  Men ändå, hon är sig lik.

Får massor av post
  
Mycket är sig likt. Posten har just kommit. En rejäl bunt. Som vanligt.
  Astrid har ätit frukost, dricker kaffe och går igenom brevskörden tillsammans med sin sekreterare och utlandsförläggare Kerstin Kvint. Zarien, hemhjälpen, stökar i bakgrunden. Det är lugnt och stilla på förmiddagen. Samma rutin varje vardag.
  – Livets högsta lycka, säger Astrid.
  På många av breven står det bara: Astrid Lindgren, Stockholm. På en del bara Astrid Lindgren. Det räcker. De kommer från hela världen. Från Kina, Korpilombolo och Stockholm. Som vanligt.
Det kom 16 säckar post till lägenheten
   – Fast det kom fler när hon fyllde 90, säger Kerstin Kvint.
  Då kom det 16 säckar! Hem till lägenheten!
  – Jag letade efter en viktig utbetalning som ett förlag bestämt hävdade att de hade skickat, berättar Kerstin Kvint.
  – Kommer du i håg Astrid, när vi hittade avin i den nionde säcken?
  Astrid skrattar vid minnet.
  Tidigare försökte Astrid svara på så många brev som hon bara hann med.
  Nu har hon slutat skriva.
  Det får hon göra – efter 88 böcker.
  Ja, ni läste rätt. 88.
  Av någon obegriplig anledning har Astrid inte fått Nobelpriset. Barnböcker har aldrig varit den fina Svenska Akademiens melodi.
  Pilutta den.
  Men hon kan trösta sig med att hon haft fler läsare än de flesta Nobelpristagare någonsin haft. Tillsammans.
  Å andra sidan kanske det bara var bra för alla oss som älskar Astrid att det inte blev något Nobelpris. Hon brukar påminna om Nelly Sachs (Nobelpriset 1966) när saken kommer på tal.

La av efter Nobelpriset
  
– Hon slutade skriva efter priset.
  Fy bubblan om det hade blivit på detta viset.
  Men även om Astrid har slutat skriva är intresset för hennes böcker lika stort som tidigare.
Förläggarna vill ha varenda rad hon skrivit
  – Nyss kom det en förfrågan från Estland om att få översätta Pippi Långstrump i Humlegården, en novell som publicerades i en veckotidning för länge sedan, säger Kerstin Kvint.
  – Förläggarna verkar vilja ha varenda rad hon skrivit. Och alla frågar om Astrid har något nytt på gång.
  – Ingen skulle bli gladare än jag om hon hade det.
  Astrid tittar upp med den där illmariga blicken vi känner igen så väl.
  – De får nöja sig med det jag har gjort, mer blir det inte, säger hon.
  Astrid vet att hon är älskad, vet att hon är omåttligt populär. Det har varit självklart för henne i så många år. Men hon har aldrig gjort någon större affär av det. Hon får frågan om vem hon själv anser vara 1900-talets största svensk.
  Astrid sitter tyst ett slag. Lyfter handen. Pekar på mig, småler och säger:
  – Han sitter där!
  
Far åt pipsvängen, det måste morsan få höra!

En egen underbar värld
  
Astrid börjar bli trött. Det är dags för oss att gå.
  Hon lever vidare i sin egen värld. Som hon väl i och för sig alltid har gjort. En fantastisk värld befolkad av rumpnissar, Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, barnen i Bullerbyn, Ronja Rövardotter, Madicken, Tjorven, Båtsman och de andra på Saltkråkan, Karlsson på taket, Kajsa Kavat och många, många andra.
Foto: Lotte Fernvall
Svante Lidén
Svante
Lidén

  Hon har skapat en underbar värld. Skillnaden är att hon inte längre berättar vad som händer i den.
  Men den kommer att leva vidare. Länge.
  Och finns vår värld kvar om hundra år skulle det inte förvåna om Astrid Lindgren blir århundradets svensk då också.


Allt hon skriver blir till film
Praktiskt taget allt Astrid Lindgren skrivit har filmats.
Hittills har det blivit 45 filmer av hennes böcker.
Den första kom 1947, ”Mästerdetektiven Blomkvist”.
Den senaste är ”Pippi i Söderhavet”, en tecknad variant av den rödhåriga hjältinnan med de utstående flätorna. Astrid Lindgren själv hade vissa invändningar mot den tecknade Pippi.
Större delen av den svenska skådespelareliten har medverkat i filmerna.
Här är ett axplock av alla succéer.

Kalle Blomkvist och Rasmus, 1997
Lotta flyttar hemifrån, 1993
Ronja Rövardotter, 1984
Mio min Mio, 1987
Madicken på Junibacken, 1980
Bröderna Lejonhjärta, 1977
Emil i Lönneberga, tv 1971, bio 1973
Här kommer Pippi Långstrump, tv 1969, bio 1973
Vi på Saltkråkan, tv 1963, bio 1968

Mästerverken som en hel värld läser
Till dags dato har Astrid Lindgren författat 88 böcker, antologier inräknade.
Intresset för hennes böcker är lika stort som någonsin.
Här är omslagen på några av de mest älskade.
Pippi Långstrump, 1945
Emil i Lönneberga, 1963
Madicken 1960
Ronja Rövardotter, 1981

Astrids 88 böcker
1945: Britt-Marie lättar sitt hjärta, Pippi Långstrump, Kerstin och jag.
1946: Mästerdetektiven Blomkvist, Pippi Långstrump går ombord.
1947: Känner du Pippi Långstrump? Jag vill inte gå och lägga mig, Alla vi barn i Bullerbyn
1948: Pippi Långstrump i Söderhavet.
1949: Nils Karlsson Pyssling, Mera om oss barn i Bullerbyn.
1950: Kati i Amerika, Kajsa Kavat.
1951: Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt, Jag vill också gå i skolan.
1952: Bara roligt i Bullerbyn, Kati på Kaptensgatan.
1953: Kalle Blomkvist och Rasmus.
1954: Kati i Paris, Mio min Mio.
1955: Lillebror och Karlsson på taket, Jag vill också ha ett syskon.
1956: Eva möter Noriko-San, Rasmus på luffen, Nils Karlsson-Pyssling flyttar in.
1957: Rasmus, Pontus och Toker.
1958: Barnen på Bråkmakargatan, Sia bor på Kilimandjaro.
1959: Sunnanäng, Mina svenska kusiner.
1960: Lilibet, cirkusbarn, Madicken.
1961: Lotta på Bråkmakargatan.
1962: Marko bor i Jugoslavien, Jul i stallet, Karlsson på taket flyttar in igen.
1963: Jul i Bullerbyn, Emil i Lönneberga, Jackie bor i Holland.
1964: Vi på Saltkråkan.
1965: Vår i Bullerbyn, Randi bor i Norge.
1966: Nya hyss av Emil i Lönneberga, Noy bor i Thailand.
1967: Barnens dag i Bullerbyn, Skrållan och sjörövarna.
1968: Karlsson på taket smyger igen, Matti bor i Finland.
1969: Pippi ordnar allt, Pippi flyttar in.
1970 : Pippi håller kalas, Än lever Emil i Lönneberga, Pippi är starkast i världen.
1971: Pippi vill inte bli stor, Pippi går till sjöss, På rymmen med Pippi Långstrump, Visst kan Lotta cykla
1972: Den där Emil.
1973: Bröderna Lejonhjärta, Allra käraste syster.
1975: Samuel August från Sevedstorp och Anna i Hult.
1976: Madicken och Junibackens Pims, När Emil skulle dra ut Linas tand.
1977: Visst kan Lotta nästan allting.
1979: Pippi Långstrump har julgransplundring.
1981: Ronja Rövardotter.
1983: Titta Madicken, det snöar!
1984: När lilla Ida skulle göra hyss, Spelar min lind, sjunger min näktergal.
1985: Draken med de röda ögonen, Emils hyss nr 325, Min ko vill ha roligt (tillsammans med Kristina Forslund).
1986: Skinn Skerping, Inget knussel, sa Emil i Lönneberga.
1987: Mitt Småland (tillsammans med Margareta Strömstedt), Assar Bubbla.
1989: När Bäckhultarn kom till stan.
1990: Visst är Lotta en glad unge.
1991: När Lisabet pillade in en ärta i näsan, När Adam Engelbrekt blev tvärarg.
1992: En jul när jag var liten (antologi).

De är 1900-talets största svenskar

Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER
Boris Jeltsin avgår Premiärminister Vladimir Putin blir tillförordnad president
Aftonbladets rysslandsexpert: Ska Putin försöka vrida klockan tillbaka?


 SPORT

Årets hits Anrell listar höjdpunkterna

 DEBATT

Leif Zetterling: Nyårslöften

 PULS

Vi har en dröm!

Rockbjörnen - rösta i finalen!
Kapardramat äntligen över – gisslan fick lämna planet Kaparna fick fri lejd
  SENASTE NYTT/TELEGRAM
Sverige Världen Sport Ekonomi
Nyhetsbevakaren – med automatisk uppdatering
ÅRHUNDRADETS SVENSK
”Vi älskar dig, Astrid” Den stora omröstningen är avgjord
”Vann jag? Det var som attan” Aftonbladet träffade den folkkära barnboksförfattarinnan Rörliga bilder!
De är 1900-talets största svenskar – hela listan

Hotellanställd öppnade eld – dödade fem USA skakat av nytt vansinnesdåd
33-åring högg ner George Harrison Mamman: Michael hatar Beatles Snabbfråga!
Jogga dig klokare Ny rapport: Kul motion ger fler hjärnceller

MILLENNIE-EXTRA
Nytt sekel – men historien går igen Aftonbladets chefredaktör önskar alla läsare ett gott nytt år
Hela Sverige firar Aftonbladet guidar dig till millenniefesterna
Jonas Gardell: En bön för 2000-talet
– Det viktigaste är att inte få panik Robinson-Martins bästa överlevnadstips om det blir kaos
DAGENS FRÅGA: Tror du att vi kommer att drabbas av många tekniska problem vid millennie-skiftet?
Gott nytt årtusende - webkameror jorden runt, skicka en nyårsbabe Bästa nyårstipset: - Skåla med din partner men ge inga löften
Så öppnar du champagneflaskan
Stort champagne-test

Rekordår för bubbelvin och starköl på Systembolaget
Fumliga bovar och levande lik i nyhetsnotisernas 1999
Så firar världen millennieskiftet – timme för timme jorden runt
...men världens äldsta missade nya seklet med en dag I går dog Sarah, 119

FEM ÅR I EU
EU – det är du, jag och Louise Viktigast är att träffa kollegor från andra länder”

Text: Liza Marklund
Liza Marklund, kolumnist:
Är sjukvården till bara för de friska?
 100 ÅR MED AFTONBLADET
Seklet är över - McDonald’s har erövrat världen Jan Helin finner trots allt en ljuspunkt i globaliseringens decennium
TÄVLA: Vad kan du om 1900-talet? Vinn Amsterdamresa eller en röststyrd datormus!
TYCK TILL: Vilken är århundradets viktigaste händelse?
100 år med Aftonbladet Följ århundradets följetong – av tidernas skribenter:
Seklets början | 10-talet | 20-talet | 30-talet | 40-talet | 50-talet | 60-talet | 70-talet | 80-talet | 90-talet