Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
MÅNDAG 20 DECEMBER 1999
 

Kortet kunde kostat 300 kr

Skenande månadsavgift . Utan de skandalöst dåliga avtalen med SJ så hade priset för ett månadskort kunnat sänkas till 300 kronor, visar Aftonbladets granskning.
Foto: ANDREAS HILLERGREN
SLav-avtalet. Lokaltrafiken tvingas betala 2,5 miljarder - för ingenting.
TYCK TILL om SL:s slavavtal!


SJ tar ut över 400
miljoner i överpris

SL betalar ett kraftigt överpris för att SJ kör pendeltågen i Stockholms län.
  Enligt Aftonbladets beräkningar handlar det om närmare 400 miljoner kronor om året.
  
Storstockholms lokaltrafik, SL, har under hela 1990-talet betalat kraftiga överpriser till SJ för driften av pendeltågen.
  När SJ:s mångåriga monopol försvinner nu vid årsskiftet har flera konkurrenter lämnat in anbud.
  Ett av anbuden kommer från SJ, och det är nästan 400 miljoner kronor lägre än vad de själva tar för trafiken i dag.
  Karl-Axel Håkansson, som fram till förra året var chef för SJ:s pendeltågstrafik, medger att SJ hittills gjort stora vinster på pendeltågstrafiken.

”SJ fick pruta bort vinsten”
– Ja, om man pratar i klartext så är det så. Vinsten var det som SJ i första hand fick pruta på när det nya budet lades, säger han.
  
Lägger man ihop de överpriser SJ har tagit under det senaste decenniet blir summan långt över tre miljarder kronor.
  SL är den stora förloraren och mycket av förlusterna har berott på dåliga avtal.
  Vid den så kallade Strängöverenskommelsen 1984 lyckades SJ få in en klausul om en ”fast avgift” för att sköta pendeltågstrafiken.
Så här ligger det till:
I år betalar SL 920 miljoner kronor till SJ för själva driften av pendeltågstrafiken.
Den summan kan delas upp i två delar. För det första handlar det om kostnader som SJ har för lokförare, underhåll och annat.
Utöver detta kommer den så kallade fasta avgiften, den ska vara en ersättning för kostnader som SJ inte behöver precisera. 1984 var den fasta avgiften 142 miljoner kronor, i dag är den genom uppräkningar med konsumentprisindex 360 miljoner.
  På SL har man sen en tid tillbaka börjat misstänka att den fasta avgiften är ett påslag som egentligen inte är motiverat.
  – Det här pengarna är en ren vinst för SJ, säger SL:s internrevisor Bo Fredriksson.

Skulle sänka priset med 100 kronor
  
När SJ la sitt nya bud inför konkurrensutsättningen så fanns den ”fasta avgiften” inte längre med.
  Om man jämför de 360 miljonerna i fast avgift med skillnaden mellan vad SJ tar ut i dag för driften och det bud de la i sin offert – 383 miljoner – så stämmer summorna väldigt bra överens. Denna summa motsvarar knappt 100 kronor på månadskortet. Om vi till detta lägger de dryga 200 miljonerna som SL betalar för en gammal kapitalskuld som egentligen är avskriven handlar det om 150 kronor på månadskortet.
Alltså – om inte SL hade suttit fast i gamla skandalöst dåliga avtal med SJ hade man kunnat sänka priset på månadskorten till 300 kronor.
  
Nu kommer man i stället att höja priset med 50 kronor vid årsskiftet och tvinga stockholmarna att betala 450 kronor för månadskortet.
Richard Aschberg
Ulf Wallin


”Vi kommer aldrig i kapp skulderna”
SL har suttit fast i dyra avtal med SJ sedan 1960-talet.
  Statliga SJ har genom sitt järnvägsmonopol kunnat diktera villkoren och SL:s skuld växer år för år.
  – Det känns som att hur mycket vi än betalar så kommer vi aldrig i kapp, säger Bo Fredriksson, internrevisor på SL.
  
1966 skrev SJ på det första avtalet om att sköta pendeltågstrafiken i Stockholms län.
  Utöver själva driften skulle SJ också köpa vagnar, bygga spår och stationer.
  För detta fick SL betala dyrt.
  Förutom amorteringar på lånet betalade SL 13 procents ränta. Dessutom räknade SJ upp skulden varje år utan någon som helst insyn från SL:s sida.
  Ju mer SJ:s ekonomer räknade upp skulden, desto mer pengar fick företaget.
– När vi frågade om SJ:s beräkningsmetod brukade vi få tre olika svar. Antingen att den var hemlig eller att de just hade bytt modell eller att de skulle byta den inom kort, säger en av SL:s förhandlare.
  
Ingemar Bäckström, som var SL:s vd från början av 1970-talet fram till 1988, konstaterar att SJ-avtalet blev mycket kostsamt:
  – SJ fick mycket bra betalt för sina investeringar. Det var rimligt från början, men samtidigt som avtalet blev allt gynnsammare för SJ blev det bara ogynnsammare och ogynnsammare för landstinget och SL.
  Tanken var att delar av de pengar SL betalade till SJ skulle fonderas för kommande nyinvesteringar. Men det gjordes inte. I stället försvann pengarna in i Statens järnvägars budget.

Sträng kallades in som medlare
  
SL och SJ var oeniga om mycket – både när det gällde avbetalningskraven och behovet av nyinvesteringar.
  1983 kallades före detta finansminister Gunnar Sträng in som medlare. Han utformade ett nytt avtal året efter – den så kallade Strängöverenskommelsen.
  Alla gamla investeringar som SL inte hade betalat av fullt ut bakades ihop till en klumpsumma – drygt 1,8 miljarder. SL betalar en fast ränta på fyra procent på ”lånet” samt en form av avbetalning. Sedan 1984 har SL på detta sätt betalat närmare 2,9 miljarder.
  Men eftersom Strängöverenskommelsen även innebar att skulden skulle räknas upp med konsumentprisindex har den gamla skulden på 1,8 miljarder i dag fördubblats till 3,6 miljarder kronor.
– I stora stycken betalade vi vissa investeringar flera gånger om, säger Leif Axén som var SL:s vd mellan 1988 och 1998.
  
Trots att SJ skulle fondera pengar för kommande nyinvesteringar finns det inga pengar för detta avsatta.
  När vagnparken nu måste moderniseras tvingas SL och skattebetalarna stå för detta.
  – Vi investerar 3,6 miljarder kronor i både nya och upprustade pendeltågsvagnar fram till 2004, säger SL:s ekonomichef Lennart Hallgren.
Richard Aschberg
Ulf Wallin


Tjänar 1,3 miljarder
på pendeln

Pendeltågstrafiken i Stockholms län svarar i antal resande för två tredjedelar att SJ:s årliga persontransporter.
Intäkterna för att köra pendeltågen åt SJ, i år 1,3 miljarder, är en femtedel av SJ:s totala intäkter för persontrafik.
Under 1990-talet har SJ knappt gjort några vinster på sin egen persontrafik. Plussiffrorna på hundratals miljoner kronor kommer nästan uteslutande från de vinster som görs på SL.

Kontrakten spårade ur från början

1966
SJ får uppdraget av Stockholms läns landsting att sköta pendeltågstrafiken – både driften och investeringar i vagnar och stationer.
1984
Alla investeringar som SJ gjort för pendeltrafiken klumpas ihop till en skuld på 1,8 miljarder. SJ får samtidigt rätt att ta ut en extra ersättning för ospecificerade utgifter på 360 miljoner kronor per år i dagens penningvärde.
1995
Dörren öppnas för konkurrensutsättning av pendeltågstrafiken. SJ som har kontrakt fram till 2010 går med på att förkorta det till årsskiftet 1999/2000. SJ kompenseras med en engångssumma på 200 miljoner och cirka 220 miljoner kronor om året fram till år 2010.
2000
Privata Citypendeln tar över pendeltågstrafiken i Storstockholm. Trafiken rationaliseras och driften blir cirka 400 miljoner kronor billigare per år än när SJ skötte det hela.

SL:s ”onödiga” utgifter till SJ
   1. Extrapengen - de så De så kallade fasta avgifterna.
  Ända sedan 1984 har SL tvingats betala en extra pålaga till SJ för pendeltågstrafiken. Det är i dag en avgift på 360 miljoner kronor per år för sånt som inte går att specificera.
  Pengarna är enligt SL en ren vinst för SJ.
1984 142 miljoner
1985 152
1986 159
1987 165
1988 175
1989 261
1990 288
1991 315
1992 322
1993 338
1994 345
1995 354
1996 355
1997 357
1998 357
1999 360
Totalt: 4,5 miljarder kronor.
   2. Extra skuldbetalning Betalningen till SJ för skulden som är avskriven.
  SL har sen 1984 betalat på en skuld för investeringar som SJ har gjort. Skulden är sen flera år tillbaka avskriven – men trots det fortsätter SL att betala till SJ.
  SL har betalat både ränta och amorteringar på skulden som räknas upp med konsumentprisindex varje år.
  Trots att SL har betalat närmare 2,9 miljarder på skulden har den vuxit från 1,8 miljarder 1984 till 3,6 miljarder i dag.
1984 120 miljoner
1985 129
1986 134
1987 138
1988 148
1989 158
1990 173
1991 191
1992 195
1993 204
1994 209
1995 214
1996 216
1997 216
1998 217
1999 218
Totalt: 2,9 miljarder

Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: [email protected]
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER