Därför protesterar så många i Seattle
Frågor och svar om WTO – och protesterna

Våldsamma kravaller och utegångsförbud - Seattle såg ut som en krigszon. Leif Pagrotsky mitt i dramat: Det är USA:s fel. Därför protesterar så många i Seattle. Frågor och svar om WTO och toppmötet. Våldsamma protester är framtidens trend. Framtidsforskare: Lätt att organisera aktioner över internet. Rörliga bilder från sammandrabbningarna i Seattle Hjälp med RealPlayer

Ytterst är kravallerna i Seattle en strid om var morgondagens jobb ska hamna.
  Hos de redan välmående människorna i USA och andra industriländer - eller i ökad utsträckning i de fattiga länderna i tredje världen.
   Bråken är en protest mot globaliseringen där beslut som avgör miljoner människors liv fattas i stängda styrelserum utan hänsyn till annat än hög vinst.
Vilka är det som demonstrerar?
  En salig blandning av miljöaktivister, fackföreningsrörelser och konsumentorganisationer. Dessutom har rena anarkistorganisationer och kriminella gäng utnyttjat WTO-mötet i Seattle för att ställa till bråk och plundra i största allmänhet. Det är därför de från början fredliga demonstrationerna utvecklades till några av de värsta kravallerna i USA på mycket länge.

Vad är det demonstranterna protesterar mot?
  Inte så mycket WTO-mötet i sig som den snabbt tilltagande globaliseringen i världen som gör att företag på kort tid kan flytta arbetsplatser från ett hörn av världen till ett annat. Den omfattande förändringen i ett högt uppdrivet tempo har skapat en känsla av otrygghet hos många människor som känner sig maktlösa. Ingen lyssnar på dem. Dessutom är folk förbannande på att regeringar inte ställer strängare miljökrav på företagen, att djurarter hotas, att mat får genmanipuleras, att barnarbete får förekomma, att högre vinster är det enda som räknas osv.

Är det rätt att globaliseringen är ett hot?
   För vissa är den det. I en sån här förändringsprocess finns alltid både vinnare och förlorare.
  Helt klart är att arbetstillfällena kommer att minska nästa sekel.
  Striden står om var de jobb som ändå skapas ska hamna. Många av demonstranterna vill stoppa frihandeln därför att de därmed tror sig kunna rädda jobben kvar i industriländerna. En förhoppning som inte kommer att slå in. Det är i u-länderna lönerna är låga och det är där företagen kommer att tillverka sina prdoukter för att kunna konkurrera.

Hur snabbt går utvecklingen?
  Förfärligt fort. Hittills i år har över 11 000 företagssammanslagningar skett över nationsgränserna. Företag som inte hänger med i utvecklingen slås ut och därmed förlorar en massa människor jobbet. Tidigare satt politiker och fackföreningar och förhandlade om viktiga förändringar i samhället. Vanliga människor hade en röst. I dag är det kostymherrarna från de stora bankerna och mäklarfirmorna som bakom stängda dörrar och under stor tidspress fattar beslut som påverkar miljontals människors framtid.

Vad är det WTO vill göra?
  Olika länder vill olika saker. Men det grundläggande är att minska tullar och andra handelshinder. Tanken är att alla tjänar på frihandel. Men i det korta perspektivet finns det alltid förlorare. Tar EU bort sina tullar på importerade matvaror är risken att den jordbruksindustri som finns i kvar Europa slås ut. Jobben flyttar istället till låglöneländerna. Å andra sidan växer det då kanske fram teknikintensiva företag som kan betala de löner en europeisk löntagare kräver.

Vad är WTO?
  WTO står för World Trade Organisation, Världshandelsorganisationen. I den ingår 135 länder. Organisationens uppgift är att skapa regler för världshandeln som i möjligaste mån avlägsnar hinder för fri handel mellan världens länder. I takt med att många av kontinenterna skapar siga egna frihandelsorganisationer - som EU - så skyddar man sig mot andra länders produkter med höga tullar. WTO skulle kunna beskrivas som ett försök att skapa ett världsomspännande EU.

Kan det komma någonting gott ur kravallerna?
   Världens regeringar och företagsledningar får se att de inte har ett obegränsat mandat att själva bestämma förändringarna. Kanske inser politikerna att de på något sätt måste försöka tygla den s k marknadens ständiga jakt på nya vinster om de inte vill förlora folkets förtroende.

   När viktiga beslut om världsekonomin tas måste även sociala- och miljöaspekter vägas in. Pengarna får inte styra allt.