Har vi haft några olyckor med höghastighetsfartyg och katamaraner i Sverige?
   Vi har haft den här typen av snabba passagerarfartyg under 35–40 år i Sverige och har inte haft en enda olycka av den här typen.
Hur många höghastighetsfärjor av katamarantyp finns i Sverige?
   De flesta som trafikerar Sverige går mellan Malmö och Köpenhamn. Också mellan Göteborg–Fredrikshavn, Nynäshamn – Gotland och Malmö–Swinoujscie. Sammanlagt rör det sig om drygt tiotal.
Är katamaraner mindre säkra än vanliga enskrovsfärjor?
   Ofta är katamaranerna byggda i lättmetall för att gå snabbt och det gör dem naturligtvis mer känsliga vid kollisioner och om man går på grund. På grund av den höga farten kan då skadorna bli större. Men generellt är de inte mindre säkra.
Rederier som driver katamaranfärjor brukar hävda att de två skroven garanterar att färjan inte kan sjunka vid en kollision eller grundstötning. Men varför har det då hänt?
   Har man inte en tät överbyggnad och båda skroven punkteras så visst sjutton sjunker man.
Sjunker en katamaran snabbare än en vanlig färja när det väl strömmar in vatten?
   Nej. Ofta går det snabbt men varierar stort beroende på vad som har inträffat och hur skadat ett fartyg är. Och hur det ser ut i konstruktionen.
Är katamaraner särskilt känsliga för hårt väder?
   Nej. Höghastighetsfartyg har bland annat på grund av att de är byggda i lättmetall en väderrestriktion, som innebär att man inte får gå till sjöss om den signifikanta våghöjden överstiger en viss höjd.
Hur snabbt kan en katamaran gå?
   Det beror på storleken men det är vanligt att de ligger på 25–35 knop. Men det finns även de som går så snabbt som 50 knop.
Krävs det särskild utbildning för kaptener att köra höghastighetsfärjor?
   Ja. Internationellt krävs det att det ska finnas två behöriga sjökaptener som framför fartyget. Det ska dessutom alltid finnas med en maskinchef och det ska alltid finnas två befäl på bryggan. Dessutom ska man genomgått särskilda kurser.