Tyck till om Robert Aschbergs kolumn

Min gode vän Gert Fylking fungerar numera också som krönikör i tidskriften Aktuell Rapport. Det har gett honom en plattform för att uttrycka den molande nostalgi han när inom sig. Således formulerar han tidlösa essäer om sin uppväxt, om hur solen sken över Solna på 50- och 60-talen, om gamla personbilar, om en svunnen vardagsmoral, om hur det var att bära hatt, sådana grejer.

 Att Gert sedan - i jakten på en bredare läsekrets - säljer samma alster till tidningen Kristdemokraten gör dem inte på något sätt sämre. Snarare bekräftar de vitt skilda distributionsformerna att han lyckats producera säregna undertexter, vars dofter uppenbarligen tjusar både gammaldags moralister och kroniska onanister.

Vad talar vi om här? Är det kanske en ljuv längtan de båda grupperna har gemensam? Trånaden efter en liten, begriplig och kontrollerbar värld?
 På ett sätt står de otvivelaktigt långt från varandra. Men på ett annat sätt behöver de varandra som ideologiska motståndare. Gert har, möjligen omedvetet, bevisat att det finns en ytterligare dimension, där vi kan skönja en symbios mellan dem som träget följer sina rättesnören och dem som lika envist drar i sina köttsnören.

 Det hör för övrigt till saken att kristdemokraten Gert med emfas hävdar att han själv inte befläckat sig sedan 1972. Händelsen skulle då ha utspelat sig på ett berg i Dalarna.

Enligt det elektroniska nyhetsbrevet Resumé framträdde den ansvariga pr-byrån Riktas styrelseordförande i Sverige redan i onsdags. På en träff för pr-folk och sa han:
 - Jag är här för att se er i ögonen och säga förlåt. Det här drabbar hela branschen.
 Inte ett öga torrt...

 Rikta har mycket riktigt gett lobbymaffian ett ansikte. När det började lukta bränt skyllde de alltihop på en egen medarbetare. Den vanliga svenska formen av att ”ta ansvar”.

Hade det blivit ett liknande fiasko om Göran Persson åkt med popstjärnor och allt till... säg Tyskland? Knappast. Då hade slöfockarna på UD inte nöjt sig med vaga besked och lösa boliner. Och amatörerna hade inte fått bestämma. Pengarna hade antagligen räckt till att betala hotellrummen.
 Möjligen säger detta något om den verkliga svenska synen på Sydafrika.
 - Jag är här för att se er i ögonen och säga förlåt. Det här drabbar hela branschen.
 Nej, Rikta blir ingen börskomet i första taget. Kanske kan de få hjälp av någon annan firma i branschen. Om de har råd, när alla hotellräkningar och artister är betalda, och UD och alla inhyrda skojare fått sitt.
 - Jag är här för att se er i ögonen och säga förlåt. Det här drabbar hela branschen.

Vad menade Rikta-mannen egentligen på festen för pr-folk i onsdags. Det går ju inte att slå hans fras ur huvudet. Den mal på som en sämre schlager. Och går lika lite att analysera.
 Att se folk i ögonen verkar ärligt. Att be om förlåtelse är ödmjukt. Att värna om jobben för dem som är på festen framstår som solidariskt.
 Men är han verkligen uppriktigt ledsen för att Sydafrikafiaskot drabbat hans konkurrenter?

 Vad tror ni betyder mest för Rikta-mannen: konkurrenterna, UD, Göran Persson, Sydafrika, eller den egna firman?