Svenska forskare granskar massmördare

Lars Lidberg .

NEW YORK Vilka mekanismer utlöser massmord, då en gärningsman utan förvarning skjuter ihjäl en grupp okända människor? Den frågan har rättspsykiatrin haft svårt att besvara, inte minst på grund av att förövaren ofta begår självmord eller skjuts ihjäl av polis.
  Men två svenska forskare, Lars Lidberg och Christer Claus, bidrar nu med några svar. De har studerat två fall - bland Mattias Flink som sköt ihjäl sju personer i Falun 1994.
  Lidberg och Claus har funnit att de bägge massmördarna har påfallande likartade psykologiska drag sinsemellan, något som de har döpt till "Harmagedonsyndromet" och som de menar kan bidra till att identifiera potentiella massmördare.
  Forskarna beskriver i den rättsmedicinska tidskriften American Journal of Forensic Psychiatry vad som utmärker massmördaren, eller "pseudokommandosoldaten":
  * Vapenfetischism. Pseudosoldaten vårdar sina vapen kärleksfullt och ser dem som de enda vänner han kan lita på i en krissituation.
  * Förgudning. Pseudosoldaten har ett behov av att känna sig knuten till en stark ledare. Han kanske "vet" att om Hitler vore i livet, skulle "führern" uppskatta hans hjältemod.
  * Hjältekomplex. Som kompensation för sin dåliga självkänsla behöver han utmärkelser som en symbol för erkännande. Han väljer yrken där uniform ingår och där han kan ingå i en hierarkisk pseudofamilj.
  * "Sista striden-inställning". Pseudokommandosoldaten vill ge yttre uttryck för sin inre ångest genom en sista strid med dödlig utgång, där hans eget liv får kompensera den låga självkänslan och erkännas som en viktig del av hans inbillade eller verkliga subkultur, som exempelvis politiska och ekonomiska extremistgrupper.
  * Upptrappat försvar. Han projicerar av sin känsla av att behöva skydda sig och anklagar utsatta grupper som invandrare, kvinnor, barn eller till med djur. Detta är ett sätt att förneka rädsla för maktlöshet hos sig själv.