|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
|
Lisbet invigde Palme-gatan
![]() Ny asfalt och fest i kåkstaden PORT ELIZABETH. Malibongwe Norongo, 7, är glad. Hans gata har inte bara fått beläggning av betong. Den har dessutom fått ett namn Olof Palmes gata. Det var fest i en av Sydafrikas äldsta kåkstäder i går Red Location i Port Elizabeth. Huvudgatan, fram till i går en röd lersörja med det anonyma namnet 14:e gatan, fick både betongbeläggning och namn. Amandla (makt), ropade färgglatt klädda pojkar uppe på plåttaken. Amandla, svarade tusentals människor nere på marken och dansade runt till högljutt trummande på bensinfat. Fint vara här igen Utan gatubeläggningen hade det inte blivit någon Olof Palmes gata. Red Location är inget välordnat samhälle med skyltar, trottoarer och lyktor. Mässingsbokstäverna som talar om var Olof Palme Street ligger fick därför gjutas in i gatubetongen. Två flugor i en smäll brukar sådant kallas. Det känns fint att vara här igen. Det är roligt att resa till en nystart i relationerna med Sydafrika. Tidigare var det kamp för frihet. Nu ska vi etablera något slags partnerskap, säger Lisbet Palme, som fick hedersuppdraget att döpa gatan efter maken. I talet citerade hon vad Olof Palme sade under ett besök i Tanzania 1984: Förnuftets röst måste göra sig hörd. Lagar mat utomhus Det är ingen tvekan om att Olof Palme betytt mycket för befrielserörelsen ANC:s ledargarnityr under de många år som befrielserörelsen var förbjuden. Gång på gång under statsminister Göran Perssons rundresa i landet bedyrar gamla kämpar att Palme hjälpte dem att hålla ut. Inte bara ekonomiskt. Utan framför allt moraliskt. Däremot har förnuftet en bra bit kvar innan det segrat. I Red Location är husen av rostig plåt, bara ett fåtal har fönster och maten tillreds på öppna eldar ute på gatan. Åttaåriga barn kan inte skriva ned sitt namn på en bit papper, de som har ett jobb räknas på ena handens fingrar. Däremot är det gratis att bo i kåkstaden. Ingen avgift för marken, ingen avgift för vattnet. Gatan som nu bär Olof Palmes namn spelar en särskild roll i kampen mot apartheid. Från den ledde ANC-ledaren Ray Mhlaba i juni 1952 en marsch mot kåkstadens järnvägsstation. Demonstrativt gick de in genom porten märkt Endast vita. Det blev upptakten till en nio månader lång aktion som krävde många människors liv. De svarta fick trängas på den plats som blev över. Mot detta protesterade invånarna i Red Location, en av ANC:s mest välorganiserade avdelningar. Livskraften spirar De vann inte förrän 1990 då apartheid i praktiken avskaffades. Även om det tog fyra år till innan raslagarna försvann även på papperet. Det är en omskakande upplevelse att besöka en kåkstad. Inte bara för att det ser precis lika ruskigt ut som man trott. Utan framför allt för den livskraft som mot alla odds spirar mellan skjulen och eldarna. Dansen och musiken i går verkade dock mest vara ett uttryck för att det är kul när något händer. En snabbenkät på plats antyder att varken Olof Palme eller Sverige är något som invånarna i Red Location bryr sig om eller känner till. Palme. Är inte det affären där borta, undrar en man när trummorna tystnat och dansarna dragit vidare. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|