Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 21 NOVEMBER 1999
 

DEN NYA KYRKAN
Revolution – eller början till slutet?
MOT EN LJUSNANDE FRAMTID? Skilsmässan från staten kan skapa nya möjligheter för kyrkan. Dess folk tvingas söka upp folket på gatorna, de fattiga och utslagna. Kyrkkaffet behöver inte drickas inne i värmen på församlingsgårdarna.
Foto: ANDREAS HILLERGREN


TYCK TILL om den nya kyrkan
Vid nyår skiljs kyrkan från staten. Efter 1000 år.
Kommer kyrkan att leva upp? Eller falla sönder? Kommer den att söka nya vägar? Eller trampa vidare i invanda spår?
Aftonbladet har talat med präster, biskopar, frikyrkliga ledare och filosofer om den nya Svenska kyrkan – en frikyrka bland andra.


SIST – OCH FÖRST K G Hammar blir statskyrkans 71:e och siste ärkebiskop. Och han blir den nya fria kyrkans förste ledare.
Foto: URBAN ANDERSSON

MINISTERN Marita Ulvskog, kyrkominister, är inte vemodig över vad som sker. ”Tvärtom, jag kan se tillbaka på ett gott dagsverke.”
Foto: PETER KNOPP

OPTIMISTEN Lillemor Erlander är förväntansfull inför framtiden.
Foto: PETER KNOPP

K G Hammar: Det är stort att bli den
förste ärkebiskopen i den fria kyrkan


Årets julotta blir den sista. I statskyrkans regi.
  Om några veckor skiljs kyrkan från staten.
  – Det har jag sett fram emot ända sedan jag blev präst 1965, säger ärkebiskop K G Hammar.
   Det började med att aposteln Ansgar kom till Birka 829.
  Sverige fanns inte ens. Landet var befolkat av hedniska vikingar. Och Ansgar, som riskerade att hängas upp i närmsta offerlund och bli martyr, var den ende kristne.
  Men han hade ett vinnande koncept.
  Ett par hundra år senare var Sverige ett någorlunda kristet land. Enat under Gud.
  Kyrka och stat blev ett.
  Stefan blev den förste ärkebis-kopen 1164. K G Hammar den 71:e och siste.
– Att jag blir den siste i statskyrkan tar jag med jämnmod, säger han.
– Men att få bli den förste, i den nya fria Svenska kyrkan är stort.
   Revolutionen efter nyår handlar om mycket mer än vem som är ärkebiskop. Kyrkan kan inte längre luta sig mot staten. Pengarna kommer inte längre automatiskt. Kyrkan ska stå på egna ben. Den ska bli en frikyrka bland alla andra. Helt beroende av sina medlemmar.

OMSTÄLLNINGEN
De som lämnar kyrkan kan göra det därför att de inte tror på Gud, inte tror på kyrkan, vill slippa kyrkoavgiften eller vilket annat skäl som helst.
  Många fruktar en medlemsflykt. Flera församlingar får inte råd med en egen präst.
  Men Caroline Krook, biskop i Stockholm, säger:
  – Vi ska fortfarande vara en folkkyrka, öppen för alla.

KYRKORNA
Många kyrkor står oanvända i dag. Vad som händer med dem i framtiden vilar i Guds händer. De rivs i alla fall inte eftersom de skyddas av byggnadsminneslagen.
  K G Hammar hoppas att ödekyrkorna ska kunnas användas:
   – De kan tömmas på allt som är stöldbegärligt och lämnas öppna. Sen kan folk nyttja dem på det sätt de vill.

SPLITTRAS
KYRKAN?
Frikyrkorna bildades när missnöjda grupper bröt sig ut ur statskyrkan på 1800-talet. Den nyfunna friheten splittrade dem i många grupper och samfund.
  Filosofen Torbjörn Tännsjö tror att något liknande kan hända Svenska kyrkan.
  – Kyrkans roll som moralbildare har upphört, inflytandet är högst marginellt.
– Kyrkans stora problem är att den prioriterat formerna mer än innehållet. Och vad kan vara viktigare än innehållet när så mycket står på spel – som evig frälsning?
  
– Risken att kyrkan splittras är mycket stor, säger han.
  Många tror att skilsmässan från staten kan ge nya möjligheter.
  Kyrkans folk tvingas ut på gatan, ut till folket, ut till de utslagna.

ETT GYLLENE
TILLFÄLLE

Jesus verkade ute bland
människorna. Han såg överheten – som just överhet. Han rörde sig naturligt bland människor som de flesta av oss inte ens skulle vilja ta i med tång.
  De finns fortfarande: de ensamma, de utstötta, de förtvivlade.
   – Kyrkan måste arbeta mer radikalt, säger Ingemar Simonsson, präst i Malmö.
  – Skilsmässan är ett gyllene tillfälle för kyrkan och inget att vara rädd för, säger han. Samhället är ideologiskt ihåligt, det finns enorma tomrum som kyrkan skulle kunna fylla.
– För mig är Jesus ett föredöme, han angrep makten, tog ställning för de svaga, de som inte var politiskt matnyttiga. Har kyrkan bara modet att välja rätt väg kommer den att få en enorm respekt, säger han.
ANDRA LÄROR
Nyandligheten breder ut sig. Många söker livets mening i märkliga kristaller, österländsk mystik, Tor och Oden, shamanism och Gud vet vad.
  Vilsna ungdomar lockas av mörka krafter. En del dras till nazism och satanism. Andra finner livets mening genom att släppa ut minkar eller bränna slakteribilar.
  – Många är sökande, säger överste Gunnar Nilsson, chefssekreterare i Frälsningsarmén.
  – Sekulariseringen och materialismen kan inte gå mycket längre.
– Jag tror att Svenska kyrkan kommer att kunna fånga upp många av alla dem som söker en mening med livet.
KYRKAN
OCH STATEN
Gustav Vasa formade landet med svärdet. Han formade folket med kyrkan. Hans svenska Bibel formade språket.
  – Det har onekligen hänt ett och annat sedan Gustav Vasa byggde upp nationalstaten, säger kyrkominister Marita Ulvskog.
  – Kyrkan som en del av staten är inte längre något naturligt.
  Kulturdepartementet ska behålla en tjänsteman för kontakterna med Svenska kyrkan. Formellare än så blir det inte.

KYRKAN
OCH SAMHÄLLET
Kyrkan har på senare år tagit en allt aktivare del av samhällslivet.
  Kyrkans folk tröstade de anhöriga som väntade på Estonia i Värtahamnen.
  Kyrkans folk tog hand om de ungdomar som blev kvar efter katastrofbranden i Göteborg.
  Varenda kommun har en krisgrupp där kyrkans folk är med.
  Ekumeniska gudstjänster hålls inte längre bara mellan olika kristna samfund.
  I dag hålls de över religionsgränserna. Religioner som krigat mot varandra ber nu tillsammans.
  Abd el Haqq Kielan, imam hos Svenska islamska samfundet, ser skilsmässan som ett lyft för det andliga livet i Sverige.
  Något som kan komma alla till godo.
  – Vi kan mötas. Vi tillber trots allt samma Gud, säger han.
– Vi håller på att arbeta fram ett ”nedifrånperspektiv”, säger Tage Erlanders svärdotter Lillemor Erlander, präst i Linköping.
   Där arbetar kyrkan intensivt tillsammans med andra organisationer, från idrottsrörelsen och Röda korset till kommunen och facket.
  – Vi måste fråga oss hur det är att vara kyrka i ... Norrköping – där Ericsson lägger ner.
  Samma fråga, hur det är att vara kyrka HÄR, måste ställas i hela landet, säger Lillemor Erlander.

KVINNOPRÄST-
MOTSTÅNDARNA
Vi har haft kvinnliga präster i 41 år. Men det finns fortfarande en liten kärna som vägrar godta sina kvinnliga kollegor. Kvinnoprästmotståndarna får fortfarande verka inom kyrkan men inte ha någon befattning där de är arbetsledare för kvinnliga präster.
– Jag fruktar ändå att taket kommer att sjunka, säger den kände kvinnoprästmotståndaren Dag Sandahl, präst i Kalmar.
   – Några ska drivas i väg, jag känner mig trött inuti.
  Caroline Krook, biskop i Stockholm, där hälften av alla präster är kvinnor, tycker synd om Sandahl och de andra som vägrar inse verkligheten.
  – Men han har rätt. De som inte vill följa kyrkans ordning kommer att försvinna på sikt. De som är emot kvinnliga präster har inte kunnat prästvigas sedan 1986.
– De har naturligtvis rätt till sina åsikter. Men de bör hålla dem för sig själva och be Gud om vägledning. Om de anser att de ska fortsätta inom Svens-ka kyrkan.
FRAMTIDEN
Ingen kan spå framtiden. Caroline Krook tror att det dröjer minst 20–30 år innan de riktiga effekterna blir synliga. Och att det kan bli en jobbig tid.
  Lillemor Erlander är optimist:
  – Det är spännande, svindlande, härligt och roligt!
Svante Lidén
Svante
Lidén

  K G Hammar kom tillbaka till Sverige från en tjänst i Singapore för att han trodde att kyrkan skulle skiljas från staten redan på 70-talet. Det blev en lång väntan. Snart är han framme.
– Men att jag skulle stå här. Som ärkebis-kop och med en ny Bibel i handen. Det hade jag aldrig kunnat föreställa mig.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77


   

   
  FLER NYHETER