Perssons dEMUkrati
Det blir ingen folkomröstning förrän Göran Persson tror att svenska folket röstar ja.
  Det är innebörden av att statsministern hävdar att det i längden är omöjligt att stå utanför valutaunionen.
   Göran Perssons fotbyte får konsekvenser. Bland annat innebär det att det nu finns tre linjer i den svenska debatten. Precis som inför folkomröstningen om kärnkraften.
Linje 1: De minst kritiska som tycker att Sverige ska byta kronan mot euro som fort som möjligt. Backas upp av moderaterna, folkpartiet och näringslivet som nyss grundade en EMU-byrå.
Linje 2: Ja – men med förnuft. Det är Göran Perssons linje. Siktet inställt på fullt medlemskap. Men tidpunkten för övergången till euro bestäms av ekonomiska realiteter.
  Linje 2 är något mer positivt till EMU än nu gällande riksdagsbeslutet. 1997 beslutade riksdagen att Sverige tills vidare står utanför EU:s valutasamarbete. Ett viktigt motiv var det folkliga motståndet.
Linje 3 : Nej för all framtid. Hit hör EU-kritiska socialdemokrater och regeringens samarbetspartier miljöpartiet och vänsterpartiet. De anser att EMU är dåligt och odemokratiskt.

Oro inför omröstningen
   Kritikerna befarar att Göran Perssons besked innebär att den folkomröstning som alla partier förbundit sig för blir en övning i skendemokrati. Statsministern har ju redan bestämt hur det ska bli, hävdar de.
  På sätt och vis är det korrekt. Varken Göran Persson eller någon annan statsminister kommer att gå till en folkomröstning som de tror att de förlorar. Det gör ingen med ambitioner att överleva på posten.
  Socialdemokraterna har kampanjat på den segrande sidan under de senaste folkomröstningarna. Både 1980 och 1994 segrade deras linje – om än knappt.
  Men att hävda att en folkomröstning nu är onödig är också fel. Den kommer att handla om ja eller nej. Om Göran Persson missbedömt läget kan alltså nej-sidan vinna.
  Persson är, i likhet med konkurrenten Bo Lundgren (m), övertygad om att EMU är bra för Sverige. I går pekade han på lägre räntor, större förutsägbarhet och skydd mot ekonomiska chocker.
  – Jag hoppas att EMU blir framgångsrikt. Hittills har det gått riktigt bra.

Oense om tidpunkten
   Däremot är han inte övertygad om att tidpunkten nu är den rätta. Persson vill att den svenska konjunkturen ska vara i fas med resten av EU:s. I annat fall kan EMU leda till ökad arbetslöshet.
  Han vill också att arbetsmarknadens parter ska bevisa att de inte tar ut högre lönelyft än konkurrentländerna. Det kan de göra först 2001 då nästa stora lönerörelse äger rum.
  Sikten tycks alltså vara inställt på en folkomröstning någon gång 2002. Då finns euron i handeln i åtminstone elva länder, kanske fler. Kan tidpunkten bli bättre?

Sammanfaller med brittisk hållning
   Göran Persson har i åratal hävdat att folkbildning och diskussion skulle föregå hans beslut. Nu har han ändå ha en klar uppfattning som dessutom råkar sammanfalla med den brittiska. Specifika ekonomiska krav ska uppfyllas – därefter går man med.
  Att spekulera i varför det plötsligt gick så fort är inte särskilt svårt. Förra veckan deklarerade Aftonbladet på ledarplats att Sverige bör gå med. I helgen tog fem socialdemokratiska tidningar ställning emot.
  Göran Persson gillar inte att vara sist. Han gillar inte heller att bli beskylld för tvehågsenhet.
  Alltså satte han ner foten i en av Europas mest ansedda tidningar, Financial Times. Ingen skulle missa när Persson från Vingåker tyckte till om ”detta sekels viktigaste fråga.”

”En vansinnig kommentar”. Kraftiga angrepp på Persson från de egna leden.
Persson: Omöjligt stå utanför EMU. ”Det blir ja nu - eller ja senare”.