|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
|
Axelsson svarar iskallt på alla frågor ![]() Jackie Arklöv, 26, Tony Olsson, 26 och Andreas Axelsson, 28. Först ut av de tre huvudmisstänkta att förhöras: Andreas Axelsson, 28 En vanlig kille som känt sig hotad av de andra, proffsen. Så har han framställts. Men när Andreas Axelsson, 28, framträder i rätten ger han intryck av att vara allt annat än mjuk, vanlig och ångerfull. Så var det deras tur att berätta. På den femte dagen i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt tog Andreas Axelsson till orda första av de tre huvudåtalade. Han sitter, tillbakalutad i stolen i mitten av bordet där framme, klädd i kriminalvårdens kläder, bylsig grön tröja och sladdriga blå byxor i kontrast till Tony Olssons snitsiga kostym och Jackie Arklövs svarta tröja och byxor. De sitter i var sin ände av det långa bordet och lyssnar koncentrerat. Några rader längre bak sitter bankpersonalen de är här för att de vill se och höra honom berätta, med egna ord. Där sitter Kenneth Eklund polisen som överlevde. Och i raden längst bak, alldeles stilla, sitter en tunn liten tjej med hästsvans, det är en av polismannen Olle Boréns döttrar. Hon är också här för att höra vad han har att säga. Har framstått som en vanlig kille Han och de andra de tre där framme som är misstänkta för att ha skjutit ihjäl hennes pappa. Hela dagen sitter hon där. Andreas Axelsson är den ende av de tre som har samarbetat och berättat i polisförhören. Men han har hela tiden tonat ned sin egen roll och framställt sig som så oskyldig som möjligt. Han ville aldrig skjuta mot Kenneth Eklund och han sköt ju bara skrämskott, han ville aldrig kasta en handgranat och han kastade ju vid sidan om, har han sagt, när han väl har erkänt. Det var han som gav order; Han stannade bilen i Malexander för att han trodde att de skulle ge upp aldrig anade han vad som skulle hända. Och det han gjorde, det gjorde han för att han kände sig tvungen av någon/inte jag som han uttrycker det i polisförhören. Men under rättegången har en annan bild av Andreas Axelsson tonat fram. När bankpersonalen berättade om rånet i måndags vittnade de flesta om att det var den långe, smålänningen, som bestämde, det var han som gav order det är hans röst de minns. Och den person de beskriver är allt annat än mjuk och oskyldig: lugn, iskall, proffsig är ord de använder. När Andreas Axelsson själv framträder förstärks bilden. Det är ingen ångerfull mjukis som sitter där framme det är en slipad, intelligent kille, som kallt, nästan stolt, behärskat och välformulerat, på styltigt formellt skriftspråk, som hämtat direkt från papperet, berättar om den omsorgsfulla och minutiösa rekognosceringen och planeringen av rånet i Kisa. Som säger saker som: Under planeringen delgavs jag teoretisk kunskap om hur man stjäl en bil. Och som förklaring till varför han till skillnad från de flesta andra biltjuvar är beväpnad med en skarpladdad pistol när han ska stjäla denna bil säger han: På så sätt ökar man sin egen pondus och med lite sunt förnuft ingriper man inte. Men även då skulle han förstås bara skjuta ett skrämskott om det behövdes. När chefsåklagare Lisbeth Johansson inleder förhöret är han väl förberedd. Varje dag har han kommit till rättssalen släpandes på två tunga, bruna pappkassar med tjocka luntor i, så även den här dagen. Påsarna innehåller delar av polisens förundersökning där ingår bland annat de 30 förhör som hållits bara med honom, sedan han sent den där eftermiddagen svårt blödande kördes till vårdcentralen i Boxholm. Väljer varje ord med omsorg Och han har läst på, mycket noga. Han vet exakt vad han har sagt och vad alla andra har sagt och inte sagt. När han får chansen, tar han varje tillfälle i akt att näpsa åklagaren. Visst berättar han. Han berättar hur han kontrollerar banker och flyktvägar, skriver färdbeskrivningar på datorn, ritar flyktplaner, stjäl flyktbilen och hur rånet skulle gå till: Den här dagen tar han till och med på sig det hans 21-årige kompis från hemstaden Kalmar, åtalad för medhjälp till rån, redan har erkänt. Men det spelar egentligen ingen roll Andreas Axelsson har ju redan erkänt rånet, att ta på sig det också gör varken till eller från. Visst berättar han, men varje ord, varje formulering väljs med omsorg. Långa stunder är det tyst innan han svarar. Och han berättar absolut inte om vad någon annan har gjort. På frågan om han inte kan eller inte vill berätta, säger han: Jag vill inte. Ingen ska kunna kalla honom tjallare. När chefsåklagare Lisbeth Johansson påminner honom om att han ska ha lagt alla korten på bordet och sagt hela sanningen säger han: Det har jag gjort... till 99 procent. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
Annette Kullenberg: Spanska direktörer nära gå under av höga skatter. MORDET I SÖDERTÄLJE POLISMORDSRÄTTEGÅNGEN Jag var bara kund på banken. 21-årige Kalmarbon tog tillbaka sina medgivanden. Lyssna på vittnesmålet från tingsrätten.MISSA INTE BARN 2000-GALAN 100 ÅR MED AFTONBLADET |