|
|
|
|
|
Kommunismens fall i Tjeckien släppte lös starka nationalistiska krafter.Minoriteter var om inte integrerade i samhället så i alla fall tolererade. Så inte längre. Nu är det romerna som får bära hundhuvudet för att frihetsrevolutionen inte gav vad många hoppades och förväntade sig.
Följ med Aftonbladets Wolfgang Hansson och Urban Andersson på deras resa tio år
efter Berlinmurens fall.
I dag besöker de en stad där en ny mur byggts.
Tjeckiens romer stängs in med två meter hög betongvägg På andra sidan tjecker. Tio år efter kalla kriget byggs nya murar i Europa. Drygt två meter hög och 150 meter lång har den redan skapat en debatt som hotar Tjeckiens inträde i EU. – I Berlin rev de muren för tio år sedan. Här bygger de en för att stänga ut oss romer från samhället, säger Lacko och drar ett bloss på cigaretten. Klockan var fyra på morgonen den 13 september när byggjobbarna anlände. Det var fortfarande helt kolsvart på Maticnigatan, strax utanför den gamla industristaden Usti nad Labems centrum. I skydd av mellan 80 och 150 poliser började de gjuta muren. Först klockan 20 på kvällen var de klara. Det är ett rejält byggnadsverk de åstadkommit. Stålförstärkta vita betongstolpar med breda betongplattor emellan. Mellan de övre raderna finns centimeterhöga springor. Muren innehåller två rejäla, bruna plåtdörrar som är upphängda i en förstärkt stålkonstruktion. Båda dörrarna har rejäla lås. Från början var det tänkt att muren skulle vara fyra meter hög och utan några dörrar. Men när Tjeckiens regering protesterade så halverades muren. I stället var stadens tanke att dörrarna skulle hållas låsta från kl 10 på kvällen till sex på morgonen för att hindra romerna att gå ut på gatan.
Dörrarna är dock fortfarande öppna. I stället patrullerar polisen dygnet runt i det lilla bostadsområdet. Så varför byggdes muren då? Josef Lacko och de andra romerna hyser inte minsta tvivel om de verkliga skälen. – De vill skilja ut oss från vanligt folk, säger han, och hustrun som står bredvid i fönsteröppningen nickar instämmande. På lekplatsen bakom oss gungar några barn. – De ville markera att vi inte är en del av samhället. Det känns som när nazisterna målade med gul färg på judarnas bostäder under andra världskriget.Ytterst bottnar det i kommunismens kollaps för tio år sedan. På den tiden hade alla i Usti – som stan kallas – jobb. Kolgruvor och tunga industrier förorenade stan som ligger pittoreskt utmed floden Elbe. Under kommunistdiktaturen var folk inte bara garanterade jobb. Det var brottsligt att inte jobba. Det gällde även romerna. Alla hade ett jobb. De som struntade i att gå dit kastades i fängelse. För den vanlige tjecken fanns inget minoritetsproblem. Ingen grogrund för främlingshat. Men det tog inte många månader efter att kommunisterna lämnat ifrån sig makten innan de stora industrierna började avskeda folk för att till slut läggas ner helt. I dag är över tio procent av befolkningen i Usti arbetslös. Romerna är de som får jobb sist. Därför är också nästan alla romer arbetslösa. När stan började sälja ut de billiga hyreslägenheterna från kommunisttiden hade romerna inte råd att köpa sina bostäder. I stället anvisades de några vita trevåningshus på Maticinigatan där fyra familjer tvingas dela på ett badrum. Ett getto etablerades. Tjeckerna på andra sidan gatan var allt annat än nöjda. – Det spelas musik till långt in på nätterna. Barnen springer omkring och skränar. Männen uppträder berusade.Medan jag står och pratar med familjen Lacko passerar en uniformerad polisman precis bakom mig två gånger. Det känns hotfullt och jag har svårt att se något annat syfte med hans närvaro än att provocera. När jag ber polismannen förklara varför han är där hänvisar han till tystnadsplikten. – Jag får inte uttala mig för pressen. När polisen travat i väg klagar familjen Lacko över hotfulla nattliga telefonsamtal. – Rösterna säger att de ska mörda oss. Att de ska bränna ner vårt hus. Grannarna skriker åt oss ”svarta svin – ni vill inte arbeta”. Jaroslava Cladkova är 70 år och bor i en tvåvåningsvilla. Hon har inte ett gott ord att säga om sina grannar i hyreshusen. I fyra år har tre tjeckiska familjer tryckt på myndigheterna för att de ska göra något åt de 35 romerska familjerna på andra sidan. – Många nätter har vi inte kunnat sova. Barnen kallar mig hora. Jag vill flytta härifrån men ingen vill köpa huset eftersom zigenarna bor här. Vi har haft det hos en mäklare i fyra år och är beredda att sälja för halva marknadsvärdet. Ändå är huset osäljbart.Hennes röst spricker och damen börjar snyfta. När jag talar med andra tjecker i området är de först väldigt ovilliga att diskutera frågan. Skammen står stämplad i deras panna. Men till slut kan de inte hålla sig. Snart bubblar de över av iver att delge sin uppfattning. Oftast kryddad av kraftiga, rasistiska tillmälen i stil med ”zigenarna kissar överallt, zigenarna stjäl allt de kommer åt, kan vi inte få skicka zigenarna till Sverige?” Det officiella syftet med muren var att minska ljudnivån från romernas bostadshus. På den punkten är muren ett totalt misslyckande. Några hundra romer har flytt till Storbritannien och Finland där de sökt politisk asyl med hänvisning till förföljelse i Tjeckien och Slovakien. Den första familjen som fick asyl i England kom från Maticinigatan. Kanske är det därför som den tjeckiska regeringen reagerat så starkt mot de lokala myndigheternas sätt att lösa zigenarproblemet. Tjeckien vill komma med i EU. Samma EU som anklagat Tjeckien för diskriminering och rasism. Men trots det tjeckiska parlamentets order att ingen mur fick byggas så drev Usti nad Labems borgmästare igenom bygget. Fler städer vill mura in romerna Nu planerar fler andra städer att ”mura in” romerna i liknande getton. Bland dem Vsetin och Cladno. Industriella städer med många romer. Totalt finns mellan 350 000 och en halv miljon romer i Tjeckien. – Muren måste rivas, säger Michal Horak. En ung man i gula ökenboots med kraftig sula. Han är ordförande i Host. Rörelsen för mänsklig frihet. – Murens syfte är att begränsa folks rörelsefrihet. Därför är den ett brott mot romernas mänskliga rättigheter. Muren är också ett av många tecken på det ökade våldet mot romerna sedan kommunismen föll. Lacko vill också riva muren men är samtidigt försonlig. – Vi vill bo tillsammans här med tjeckerna, säger Josef Lacko. – I lugn och ro som under kommunisttiden då alla hade jobb.
Polisattack mot 3 000 demonstranter på årsdagen av Sovjets invasion 1968. 17 november En minnesdemonstration i Prag för en student som mördades av nazisterna förvandlas till ett gatuuppror mot kommunistregimen. Polisen slår till med brutalt våld. 18 november Författaren och dissidenten Václav Havel framstår som oppositionens främste talesman. 20 november 200 000 demonstrerar på Václavplatsen i Prag. 24 november Partiledningen avgår. 9 december Gustav Hasek, lakejen ditsatt av Moskva efter Praginvasionen 1968, avgår som president. 29 december Havel blir president. Juni 1990 Första fria valen. TIDIGARE ARTIKLAR: 
Det var bättre på Ceausescus tid
Han gav ordern: Skjut mot folket
Så blev livet efter muren
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
Invånare: 10,5 miljoner.