Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 24 OKTOBER 1999
 

Östen, 61 - mannen bakom mobiltelefonen

MANNEN BAKOM MOBILTELEFONEN Östen Mäkitalo, 61, är geniet vi kan tacka för massor av ny elektronik. Själv gjorde han sina första uppfinningar innan han ens hunnit börja skolan.
Foto: MARCO GUSTAFSSON

Allt det här har Östen Mäkitalo tänkt ut

MBS
– personsökare. En liten dosa som piper när folk vill få tag i en. Man ser telefonnumret på en liten display och kan ringa upp. Textmeddelande kan också lämnas. Bars ofta i bältet. Har numera till stor del ersatts av mobiltelefonen.

NMT
Nordiska Mobiltelefon Systemet. Ett system med ett stort antal basstationer. Bra räckvidd, dåligt ljud på vissa ställen. Togs i drift 1981 under namnet NMT 450. Innebar det definitiva genombrottet för mobiltelefonin i Norden. Även om priserna till en början var skyhöga.

GSM
Digital mobiltelefoni. Kom 1992 och är nu var mans egendom. Varje svenskt hushåll har i genomsnitt en telefon. Apparaterna kostar en bråkdel av vad de gjorde för några år sedan. Det finns över 250 miljoner mobiltelefoner i världen.

HDTV
Digital högupplösnings-tv. Digitalt överförda bilder och ljud. Ger tillgång till fler kanaler och bättre bild och ljud än någonsin.

RDS
Sökningssystem för radio. Finns i princip alla nyare bilradiomodeller. Poängen är att man slipper hålla på att ratta in kanalerna när man kommer in på en ny sändares område. I stället för att hålla på och titta på radion kan man hålla ögonen på vägen.

Dualband
Ett nytt genombrott i GSM-tekniken som innebär att telefonen kan skifta mellan olika system beroende på var man befinner sig.
”Jag höll på att bli medvetslös när en kamrat räddade mig”
Tänk på Östen Mäkitalo, 61, nästa gång det ringer i din mobiltelefon.
  Det är han som ligger bakom den. Och personsökaren. Och digital högupplösnings-tv. Och mycket annat.
  – Allt är möjligt, bara man bestämmer sig för att göra det, säger han.

   Östen Mäkitalo, Senior Vice President på Telia Mobile AB, och hans medarbetare har fört människor närmare varandra än någonsin tidigare. Mobiltelefonin har revolutionerat vårt sätt att umgås.
  Han utvecklade NMT, GSM och bilradions automatiska kanalsökning.
  Och egentligen är det väl inte så underligt. Som liten parvel hemma i byn Koutojärvi i södra Tornedalen uppfann han elektromagneten. Innan han ens hade börjat skolan. Visserligen var den redan uppfunnen på annat håll, men det visste inte Östen.

Lillsyrran klagade för mamma
  
– Jag lindade en tråd runt en spik och kopplade på batteriet. Då fastnade andra spikar. Mycket intressant.
  Elströmmen blev hans stora intresse när den kom till byn i början på 40-talet.
  Hans högerhand bär fortfarande ärr efter hans tidiga experiment. Han håller fram handen och säger:
– Jag kom inte loss i från sladden. Jag höll på att bli medvetslös när en kamrat ryckte bort den.
  
Lillsyrran, fyra år yngre, brukade klaga till mamma:
  – Jag orkar inte hålla reda på honom.
  Östen Mäkitalo tittar en stund på ärren i tumvecket , småskrattar lite och muttrar:
  
– Egentligen är det väl ett under att jag lever.

Världsberömd inom branschen
  
Utanför elektronikbranschen är Östen Mäkitalo ett okänt namn. I branschen är han ett världsnamn. Han har överösts med utmärkelser, flyger och far över hela världen.
  Det har tagit en månad att hitta en tid för intervjun.
  Jonas Birgersson, vd för Framtidsfabriken och styrelseordförande för Bredbandsbolaget, hyllar honom i tid och otid.
  – Han borde ha fått en miljard och blivit en hjälte som alla skolungdomar såg upp till, har han sagt.
  Men trots att hans idéer har utvecklats till en mångmiljardindustri har han bara en vanlig om än mycket hyfsad lön:
  – Pengar är inte allt. Om jag inte varit anställd, först på Ericsson och nu på Telia, hade det kanske inte blivit något av idéerna. Mobiltelefonen och det andra är frukten av samarbete, otroligt duktiga medarbetare och chefer som trott på mig och inte lagt sig i för mycket. Men har inget emot att dagens unga it-ryttare tjänar hur mycket pengar som helst:
  – Det kan tjäna som inspiration, få andra att satsa på att utbilda sig och att utveckla sina idéer. Vi behöver många sådana människor i Sverige.
  Han betonar gång på gång att det måste vara roligt att arbeta, att man måste se fram emot att gå till jobbet.
  – Lusten har varit min främsta drivkraft. Jag har haft kul. När vi testade stereosändningar i radio sa min chef Erik Esping till mig att inte fråga honom om lov först, ”då måste jag kanske svara nej”.

Folkabuss full med elektronik
  
– Forskare måste få fria händer, de som betalar måste våga riskera ett nederlag. En fri forskare kanske presterar 300 procent över sina första förväntningar. En som detaljstyrs av byråkrater och räknenissar kanske uppnår fem procent av vad han eller hon föresatt sig. Eller inget alls.
  I slutet på 80-talet experimenterade Östen och hans kollegor med en av de första GSM-telefonerna.
Den var större än dagens. Elektroniken rymdes knappt i en fullproppad folkabuss.
  
Just när han berättar om det ringer det i hans egen nalle. Det ringer och ringer. Östen letar i byxfickorna i kavajen. Till slut hittar han den – Ericssons senaste modell T28 – i backfickan. Den är inte mycket större än ett visitkort. – Det hinner hända en del på tio år, säger han till oss innan han svarar. Fel nummer.
  Vissa saker ändras aldrig
Han föddes i en by utan vatten och el
1938: Föds i Koutojärvi, en liten by som saknade både vatten och el.
1957: Tar studenten. 1961: Börjar på Televerket. Arbetar med att utveckla stereo för radio.
1962: Civilingenjörsexamen på KTH i Stockholm.
1968: Forskningschef på Televerkets radiobyrå. Börjar utveckla personsökaren och ett system för mobil radio.
1975: Börjar utveckla NMT-systemet som börjar användas 1981.
1976: Börjar utveckla radiodatasystemet RDS som numera finns i varenda bilradio i världen.
1977: Har utvecklat MBS prersonsökarsystem, världens första landstäckande personsökarsystem där man också kan sända meddelanden.
1977: Blir chef för Televerkets radiolaboratorium.
1980–81: Utvecklar system för satellit-tv. Börjar med högupplösnings-tv.
1987: Ingenjörsakademiens guldmedalj.
1991: Teknologie hedersdoktor vid Chalmers.
1991–96: Vd för Telia Research AB, vidareutvecklar det till 1992 framtagna HDTV-systemet.
1993: Väljs in i Ingenjörsvetenskapsakademien.
1994: Får KTH:s Stora Pris.
1996: Drev igenom Dualband som lösning för GSM:s kapacitetsproblem.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77


   
  FLER NYHETER