Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
ONSDAG 20 OKTOBER 1999
  

Två miljoner har dödats
– när ska världen vakna?

NEW CUSH, SUDAN. Tusentals människor dog av hunger i inbördeskrigets södra Sudan förra året.
  Då skickade landets president nödhjälp – till grannstaten Niger.
  För de otrogna hundarna i söder har inget människovärde, de duger bara till slavar, enligt den muslimska regimen i norra Sudan.
  Nu hotar en ny hungerkatastrof i södra Sudan.
  
Här bor de svarta folkslagen dinka och nuer, omgivna av lejon, krokodiler, skorpioner och en skoningslös torrperiod från november till mars. De högaktar sina kor, som ger basfödan mjölk. Männen får samma namn som sina tjurar, kvinnorna namnges efter kvigorna.
  Bland dessa stammar gör arabisk regeringsmilis regelbundet räder, mördar, tar boskap och slavar.
  När presidenten tog alla oljeinkomster från södern, planerade att leda bort Nilens vatten norrut i en jättelik kanal och inrättade sharia, islamisk lag, 1983 gjorde dinka och nuer uppror. Militärregimen har nu proklamerat jihad, heligt krig, mot den kristna och stamreligiösa södern.
  SPLA-gerillan kontrollerar i dag stora delar av södra Sudan. Men ett antal garnisonsstäder hålls av regeringssidan.
  1991 bröt sig nuerna ur det dinkadominerade SPLA och bildade sin egen gerilla, SSIM. 1997 började SSIM och Khartoum-regimen samarbeta mot SPLA.

Treåringar kidnappas och säljs som slavar
  Regeringssidan ger också vapen till den ugandiska gerillan Herrens motståndsarmé, som i gengäld överlämnar kidnappade ugandiska barn – ibland så unga som tre år – till Khartoum, där de blir slavar.
  Fröet till krig i Sudan såddes redan under Englands och Egyptens gemensamma kolonialstyre. De började en delning av landet, som aldrig fullföljdes.
  Nu hotar en ny hungersnöd, i Western Upper Nile-regionen. Visserligen släpper Herkules- och Buffaloplan från FN-lägret Lokichokio i Kenya varje dag ner 250 ton mat över papyrusträsken kring Nilen och lerslätterna i södra Sudan. Men behoven är enorma eftersom strider hindrat jordbruket och boskap i mängder stulits.
  Frågan är när omvärlden ska reagera. Sedan 1983 har 1,9 miljoner människor dött i inbördeskriget.
  Av de sex miljoner invånarna i södra Sudan lever i dag 4,7 miljoner som flyktingar i sitt eget land, många av dem i flyktingläger kring huvudstaden Khartoum. 300 000 har flytt till grannländerna.
  – Jag är besviken över att världssamfundet gjort så lite, säger Daniel Deng Monydit, en av ledarna i SPLA-fästet New Cush.


Sudan
Befolkning: 27,9 miljoner invånare, indelade i 570 stammar som talar över 100 språk.
Befolkning under 15 år: 47 procent.
Medellivslängd: 56,0 år.
Födda barn per kvinna: 5,68.
Läs- och skrivkunniga: 57,7 procent av männen och 34,6 procent av kvinnorna.
Religioner: Sunnimuslimer 70 procent, afrikanska religioner 25 procent, kristna 5 procent.
Yta: 2,5 miljoner kvadratkilometer (jordens nionde största land).
Huvudstad: Khartoum.
Statsöverhuvud: President och generallöjtnant Omar Hasan Ahmad al-Bashir.
Religiös och verklig ledare: Hasan al-Turabi
Statsskick: Militärdiktatur.
Självständighet: 1956. Inbördeskrig har rått under nästan hela självständigheten, bara mellan 1972 och 1983 var det fred i Sudan.
Ekonomi: 80 procent av befolkningen jobbar med jordbruk, största naturtillgång är olja.
BNP per invånare: 7 000 kronor.
Arbetslösa: 30 procent.



Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77


   
  FLER NYHETER