|
|
|
|
|
Alan Greenspan, 73, genomför just nu en besvärlig balansakt. Som chef för den amerikanska riksbanken ska han kyla av den överhettade ekonomin. Utan att orsaka ett världsomspännande börsras. På bara en vecka har ägarna till aktierna på Stockholmsbörsen blivit 131 miljarder kronor fattigare. Sedan ”all time high” förra måndagen har börskurserna backat dagligen. I grunden beror börsraset på att den amerikanska ekonomin går så bra. Trots alla varningar om en vändning neråt går konjunkturen på högvarv för nionde året i rad. Den amerikanska ekonomin är helt enkelt i behov att växla in på en något lugnare bana. Det tycker åtminstone Alan Greenspan, amerikansk centralbankschef sedan tolv år tillbaka. Greenspan är en man med omåttlig pondus. Och den utnyttjar han maximalt. Varnade i torsdags Normalt räcker det med att han varnar för att börskurserna saknar kontakt med verkliga värden för att kurserna ska sjunka. Det gjorde han så sent som i torsdags. Resultatet lät inte vänta på sig. På en vecka har amerikanska Nasdaqs index backat med 6,3 procent. Dow Jones har gått ner med 5,9 procent. Över hela världen vände kurvorna neråt. Kan en enda människas inflytande bli större än så? Dagen efter Greenspans uttalande gick kurserna i Stockholm ner med 43 miljarder kronor. I går fortsatte utförsbacken. Då blev tappet 30 miljarder. Som jämförelse kan nämnas att en halvering av försvaret beror på att tolv miljarder kronor ska sparas. Börsfallet handlar alltså om enorma värden. I extremfallet kan högbelånade företag och personer raderas bort från den ekonomiska kartan. Alan Greenspan har emellertid en mycket delikat uppgift. Han ska kyla av den överhettade amerikanska ekonomin utan att orsaka ett okontrollerat börsras. För att åstadkomma räcker det sannolikt inte att prata. Det krävs förmodligen att räntan höjs. Därför går räntorna upp just nu. Hela världen väntar på att Greenspan slutar snacka och vid nästa räntesammanträde i Fed i november tar fram det grova artilleriet. En räntehöjning. Nytt problem När nivån på höjningen ska fastställas ställs Greenspan och den amerikanska centralbanken inför ett nytt problem. De måste balansera rätt. Det vill säga höja räntan lagom mycket. Men nerkylningen får inte vara så effektiv att den orsakar ett långvarigt börsras i USA, ett ras som snabbt skulle fortplanta sig över resten av världen. Men nergången på världens börser beror inte bara på förändringar i ekonomin. Verkligheten är mer komplicerad än så. Vidskepelse finns även på börsgolvet. Tolv år sedan svarta måndagen I dag är det exakt tolv år sedan ”den svarta måndagen” på Wall street. På åtta osannolika timmar rasade kurserna med hela 23 procent. Sedan dess har inte bara dagens datum fått något skräckinjagande över sig för världens aktiehandlare. Hela årstiden har utvecklats till en orostid på börsen. Till vidskepelsen, eller skräcken för det okända, ska läggas oron för vad tusenårsskiftet kan ställa till med. Ingen vet vad som kommer hända när klockan slår midnatt den 31 december. Men ingen vill förlora pengar på det. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
