Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
TISDAG 12 OKTOBER 1999
  

Text: Yrsa Stenius
Tyck till om Yrsa Stenius kolumn
Mitt finska medborgarskap är känslomässigt oerhört viktigt för mig

Efter 21 år i Sverige är jag fortfarande finsk medborgare och har ingen tanke på att bli något annat.
  I och för sig innebär annat medborgarskap än svenskt inga större olägenheter i detta land, i varje fall inte om det är något annat nordiskt lands pass man håller sig med, men några begränsningar har jag stött på.

  Medan jag ännu ingick i Aftonbladets redaktionsledning var jag förhindrad att vikariera som ansvarig utgivare - till det fordras svenskt medborgarskap. Inte heller kunde jag bli nämndeman i Stockholms tingsrätt. Militära skyddsområden, som till exempel Fårö, får jag inte heller besöka men det brukar jag inte bry mig om.

Så har jag då inte fått rösta i svenska riksdagsval, vilket kunde kännas litet snopet när jag som politisk chefredaktör engagerade mig i svensk inrikespolitik med hull och hår.
  Men i gengäld har jag kunnat rösta i Finland, vilket har varit nog så intressant. Presidentval är väl så spännande som omröstningarna i expedition Robinson och sker numera enligt relativt likartade kriterier.

  Allvarligt talat: Mitt finska medborgarskap är känslomässigt oerhört viktigt för mig och jag skulle behålla det även om det medförde större svårigheter för livet här i Sverige än det faktiskt gör.

  I somras kastade en statlig integrationsutredning fram tanken på att Sverige skulle tillåta dubbla medborgarskap.
  Inte heller det skulle jag vilja ha. Jag tycker medborgarskapet i princip ska vara ett och odelbart och dubbel nationalitet ska man ha rätt till bara om tvingande skäl föreligger.
  Ett sådant skäl kan vara att landet man kommer ifrån inte tillåter att man avsäger sig sitt ursprungliga medborgarskap.

Men varför inte tillåta dubbla medborgarskap? Jag har inga bra svar.
  I dagens rörliga värld, där nationsgränserna i praktiken suddas ut mer och mer väljer oändligt många människor att slå sig ned i något annat land än sitt ursprungliga och där leva hela sitt yrkesverksamma liv medan de i djupet av sitt hjärta vill behålla möjligheten att återvända till fäderneslandet och till det ärvda medborgarskapet. Varför ska de människorna inte få vara medborgare i två länder när de ändå i verkligheten har varit det?

  Medborgerliga rättigheter och skyldigheter bör man definitionsmässigt inte kunna ha i mer än ett land, kan man svara. Att tillhöra en nationalitet innebär ett slags trohetsförklaring mot det land vars väl man vill tjäna och vars beskydd man vill åtnjuta.

  Enda problemet med det svaret är att medborgarskapet inte innebär några skyldigheter, i varje fall inte i Sverige. Jo, lumpen måste killarna i princip göra men i praktiken håller även det på att avskaffas. I övrigt gäller alla plikter som svenska medborgare binds av - skolplikt, skyldighet att följa svensk lagstiftning och konstitution mm - även icke-medborgare skrivna i Sverige.

Nej, medborgarskapet innehåller egentligen bara rättigheter. Från rösträtt till rätten att åtnjuta allt det konstitutionella skydd som den svenska nationen har definierat för sina medborgare. Bland annat kan svensk medborgare aldrig bli utvisad från sitt land.
  Medborgarskapet gäller med andra ord inte valet ''vad du ska göra för vilket land och vad det ska göra för dig''. Medborgarskapet gäller krasst uttryckt bara i vilket lands val du vill rösta och vilken ambassad du ska vända dig till utomlands när du tappat bort passet eller råkat i andra trångmål.
  Varför kunde man inte få ha ett medborgarskap vilande ''i bakfickan'' och ett annat, medborgarskapet i landet där man bor, aktivt?

  Grunden för att jag motsätter mig det är summa summarum mer emotionell än rationell.

  Nationen är - än så länge - för mig och de flesta andra något mer än en administrativ tillhörighet. Nationaliteten har och ska ha en symbolisk funktion, vara emblemet som sammanfattar en fundamental gemenskap: Valet och viljan att tillhöra en kultur, en historia, ett socialt mönster ett livssammanhang.
  Ja, det är litet som äktenskapet. Man kan skifta tillhörighet under livets gång men man håller sig med en i taget.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: [email protected]
telefon: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77


   
  FLER NYHETER