|
|
|
|
|
Charlotte är alltså en av dessa livets fartdårar. Det tycks den svenska polisen anse också. Den har nu jagat Charlotte i 17 månader för att sätta dit henne för fortkörning. Utan bevis och mot hennes nekande. Det läggs ner bra med resurser på att få guldfisken på kroken, får man säga. – Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt det där. Polisen ger sig tydligen inte. Nu har jag varit på förhör i Stockholm, säger Charlotte. Det var i mitten av maj förra året som hon medverkade i tv-programmet ”På rymmen”. Charlotte satt i sin bil under slutjakten i Umeå och sa i direktsändning till nån miljon tv-tittare: – Jag kan inte köra fortare. Jag kör i 160. Det var naturligtvis inte så smart. Rättrådige Svensson som aldrig kör fortare än 70 själv kastade sig på telefonen och gjorde en privat polisanmälan och snart var en förundersökning i gång. Det kunde ha stannat där. Charlotte försäkrade nämligen att hon inte hade en aning om hur fort hon körde, hon bara drog till med nåt för att få det att låta extra spännande i tv. Men...nä, nä, det var bara början. Charlotte: – När jag vann den svenska melodifestivalen den 27 februari i år var det precis som om nån inom polisen tänkte ”Charlotte Nilsson? Har vi inte en anmälan på henne?” och så blev det full fart. Fyra dar senare arrangerade Umeåpolisen en stor apparat med filmkameror och färgbilder på mig monterade inne i en bil, sen körde de samma sträcka som jag gjort i tv. De filmade och tog tid och jämförde med tv-programmet, hur fort hade det gått mellan den där trädtoppen och det där huset? Och sen blev jag kallad till förhör i Stockholm där de spelade upp alltihop för mig. 
Och vad sa du?
– Att jag inte hade en aning om hur fort jag kört, men att det inte var i 160 i alla fall. Jag ville bara sätta lite krydda på programmet. Det var på skoj!
Vad händer nu?– Jag nekar ju och polisen lär inte kunna bevisa nåt. Men det blir väl rättegång, förstår jag. Jag begriper inte att de orkar.
Vi lämnar ämnet. Hur mår du annars?– Kanonbra! Jag har världens roligaste jobb. Min första soloplatta är släppt och säljer bra – snart guld, tror jag – och just nu är det bara att glida med och se vad som händer. Det är en helt ny situation att vara soloartist och åka på promotionturnéer i Europa. Hur spännande som helst.
Börjar du inte bli sliten, som du har farit runt?– Det har varit helt hysteriskt, det ska jag erkänna. Jag har rest som en galning. Men jag vill ha det så. Jag mår superbra när jag är stressad. I går var jag ledig i två timmar och fick nästan panik. Ingenting att göra!
Tänk att du bara är 25, du som varit med så länge.– Jag har ju sjungit i tolv år. Jag började turnera när jag var 13. Det har varit spelningar varenda helg i hela mitt vuxna liv. Jag har varit på alla hak i hela Sverige, tror jag.
Vad sa Wizex-fansen när du hoppade av?`– Ute i landet, där dansbandspubliken finns, blir det alltid kraftiga reaktioner på sånt. Det finns fans som kan bli helt nerbrutna. Jag minns när jag lämnade Anders Engbergs orkester för Wizex, då fick jag förtvivlade telefonsamtal från en mor och en dotter som hade grinat i tre dar.
Nu tar vi Bert Karlsson-bråket.
– Jag vill inte göra som Bert, springa till medierna och klaga så fort det är nåt. Jag tycker nästan synd om honom. Stackars människa, ska han kämpa 24 timmar om dygnet för att knäcka lilla mig? Har han inget jobb?
Han har stämt dig för kontraktsbrott.– Jag har försökt förklara hur det ligger till, och jag vet att jag har rätt. Det finns inget avtal. Bert kommer att få betala. Jag har kollat med mina advokater. Det är ju samma visa år ut och år in med honom, han har inte en artist kvar längre. Men jag tänker inte skaffa mig magsår för hans skull, jag har tre advokater som jobbar med det där.
Wizex har kontrakt med Bert. Hur ställer de sig i konflikten?
– Wizex och jag har varit överens hela tiden. Ingen känner sig sviken. Jag sa upp mig för ett halvår sen, men jag hade kunnat jobba lite längre med dem om det inte hade varit för Bert.
Du tar lite hämnd på honom i tv-programmet ”Scoop” nästa vecka.– De har ett ”hata-Bert-inslag” där och jag är med på ett hörn...men det blir ett rätt oväntat drag från min sida. Jag använder mig av ironin som vapen.
Hänt i Vecket-fråga: Ska du ha barn med Nicola Ingrosso snart?– Det är inte läge att bilda familj just nu. Jag kan inte ta ett par år off...jag har jobbat så hårt för att komma dit jag är nu. Men vi letar hus för fullt. Vi vill flytta ut från tvårummaren i Vasastan och hitta en kåk lagom långt utanför Stockholm. Två mil, ungefär. Men det är inte helt lätt.
Du kanske blir en ny Carola. Gravid en gång i veckan i tio år – enligt tidningarna.– Det är möjligt, ha ha. Folk bryr sig så mycket. I går var det nån tidning som ringde och frågade om det var sant att jag och Dag Finn var ett par. Fantastiskt.
En norsk tidning påstod att du hade silikonbröst. De hade två bilder – en ”före” och en ”efter”.– Gud så pinsamt för dem! De hade en bild på fel tjej ”efter operationen”. De fick skämmas nåt fruktansvärt. De vågar inte prata med mig nu.
Du har inte lyft dig nånstans?
– Nej, absolut inte. Det har spekulerats mycket i det där och jag får väl ta det som nåt positivt, trots allt. Man kan faktiskt förändras mellan 19 och 25 år. Dessutom kan man ha push up-behå på sig, till exempel. Bland det märkligaste jag hört var snacket efter Eurovisionsschlagern, då tv-tittarna hade klagat på att mina bröst var olika stora. Det såg nämligen så ut eftersom vi hade lagt en skugga på det ena. Men om jag nu hade silikon, hur skulle de då kunna vara olika stora? Motsägelsefullt.
Har du fått distans till den där stora segern i Jerusalem?– Ärligt talat är det först nu jag börjar förstå att jag faktiskt vann. Tänker man på en sån som Dana International, som är jättekänd nu, fattar jag att jag är i ungefär samma läge.
Det är obegripligt att man inte pinkar på sig när man står i direktsändning inför 340 miljoner tittare.– Det där med nerver har jag aldrig haft några problem med. Jag var bara laddad som sjutton och tänkte ”nu har jag tre minuter på mig att visa världen vem jag är. Ge mig tre minuter ska ni få se på fan.” Sen efteråt malde det i skallen: Var det tillräckligt bra? Visst hade jag kunnat göra det bättre? --- Nej, Charlotte Nilsson hade inte kunnat göra det bättre den gången. Det intressanta med henne är just den där fräcka inställningen till direktsändningar – ju svårare och nervösare och pressande läget är, desto skickligare blir hon. – Jag får en kick av det. Bandade inslag är boooooring. Ett tag hade jag som sport att inte lära mig texterna ordentligt, jag ville utsätta mig för risken att det KUNDE gå åt skogen. Jag vill ha utmaningar. Det ska vara spänning i tillvaron. I det fallet tycks Charlotte bli bönhörd. Jag menar... både polisen och Bert Karlsson nafsande i hasorna på en och samma gång, hur mycket mer spänning behöver man? Fem frågor om... SKOR: – Det är sjukt...jag går i gång på skor. Jag har ungefär 100 par som jag använder, sen lika många som bara står där. Jag kan öppna skomuseum. VITA LÖGNER: – Det var kul att vara med i den såpan. Jag hade spelat lite teater innan, men jag visste inte om jag skulle klara det. Jag fick ingen negativ kritik i alla fall. ÖKENGULDET: Åh, jag skulle vilja åka dit och vara med igen! Det var svinkul! Och jag som hatar lekprogram i vanliga fall. Det var roliga grenar. Dessutom vann vi 80 000. FAVORITSÅNGERSKOR: – Jag såg Whitney Houston i lördags och hon var kanonbra. Hon har mer själ och hjärta än Mariah Carey. Min stora favorit är ändå Nathalie Cole. PERSONMINNE: – Nej, jag kommer inte ihåg namn eller ansikten. Jag är hopplös. Även om jag träffat en människa fyra gånger förut så är det helt tomt. Det är hemskt, jag är ju ingen diva! Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|||||||||
|
Namn:
Charlotte Nilsson.
FYLLER 25 ÅR I DAG
Sångerskan Charlotte Nilsson, 25 år i dag, trivs med livet. Första soloplattan är släppt och hon visar upp sig ute i Europa. Charlotte Nilsson mår som bäst när hon har mycket att göra. Bråket med Bert Karlsson tar hon med ro. – Jag tänker inte skaffa mig magsår för hans skull. Tre advokater jobbar med fallet, berättar hon.
Polisen ger sig tydligen inte. Nu har jag varit på förhör