|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
|
Hos oss har aldrig någon förväxling av kistor skett, säger Bertil Okmyr, 63, som är ansvarig i bisättningsrummet på Skogskyrkogården i Jönköping. Bertil Okmyr har arbetat i Skogskapellet i 17 år och kan inte minnas att några obehagliga incidenter har inträffat i samband med hanteringen av de döda. Brister i kontrollen, slarv och oetiskt uppträdande är kanske mera ett storstadsfenomen, säger han. I många kommuner har en uppstramning av etiken kring begravningsverksamheten skett under 90-talet. Föreskrifterna kring identitetskontrollen har till exempel blivit bättre. Jag vill nog påstå att värdigheten har höjts, att hela kedjan av omhändertagande från dödsfallet fram till kremering och urnsättning har stärkts, säger begravningsentreprenör Gert Lindrud vid Fonus i Jönköping. Ansvarsfördelningen mellan kommun, landsting, begravningsbyråer och kyrkan har blivit tydligare. Men som alltid är den svagaste länken oftast människan den som slarvar eller bryter mot reglerna bidrar till att förtroendet för branschen sjunker och det är naturligtvis beklagligt. Avtrubbning Ute i landet är det mindre vanligt att utomstående firmor hyrs in för transporter av kistor och avlidna. Den normala gången är istället att ortens begravningsbyråer ombesörjer hela omhändertagandet, delvis tillsammans med landstingens personal vid sjukhusens bårhus. Om inhyrda företag som bara har hand om en liten del i processen, exempelvis transporter, är inblandade kan det finnas en viss risk för avtrubbning. Den fortlöpande kontakten med de anhöriga är, menar Lindrud, en garanti för trygghet och värdighet. Jag tycker det låter vidrigt och faktiskt helt otroligt att avlidna hanterats med häftpistol i samband med svepningen. Något sådant har jag aldrig varit med om. En viktig hederskodex måste vara att inte behandla den döda kroppen på ett sätt som man inte skulle gjort om vederbörande varit levande. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|