Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 19 SEPTEMBER 1999
  

Text: Herman Lindqvist
Tyck till om Herman Lindqvists kolumn
Sverige blir kusligt med alla chipsmänniskor
I början av vårt sekel brann det socialdemokratiska partiets ledning för folkbildning, i ordets verkliga betydelse, bildningen skulle inte längre få vara överklassens privilegium. Under mottot ”Ljus över landet” drevs en kampanj som skulle få arbetarungdomen att läsa god litteratur.

   Det fanns en lista på 97 böcker ur världslitteraturen, som partiets studiecirklar skulle studera, bland dem bland annat Strindbergs ”Hemsöborna”, Heidenstams ”Karolinerna”, ”Vapensmeden” av Rydberg och ”En anarkists minnen” av Krapotkin.
Partiet leddes då av bildade akademiker och brinnande autodidakter, självlärda. Autodidakt var en hederstitel, som bars med stolthet ända upp i regeringen.
   Några av de främsta autodidakterna kom in i Svenska akademien och två fick till och med Nobelpriset i litteratur: Eyvind Johnson och Harry Martinson.
  Nu går vi in i ett nytt sekel och den svenska skolan har ännu en gång reformerats, för att inte säga deformerats totalt.
  I dagens socialdemokratiska Sverige hyllas inte ordet bildning längre, än mindre allmänbildning. Nu ska man vara specialist. Helst naturvetare.
  Humanistiska ämnen, som historia, litteratur, filosofi, psykologi och språk andra än engelska, är inte längre obligatoriska i gymnasiet.
  I det framtida Sverige kan antalet verkligt bildade personer så småningom k-stämplas och placeras på en herrgård på Skansen, där de kan visas upp för allmänheten.
Med den fanatism som råder i protestantiska länder, vitkalkas nu den svenska kulturen och historien. Trådarna bakåt rivs av. Framtidens ungdom kommer att ha mycket vaga eller inga kunskaper alls i det egna landets historia och litteratur, i filosofi och psykologi.
Historien måste vi lära oss för att förstå bakgrunden och se de stora sambanden. Historien förklarar varför allting är som det är, varför vi ser ut som vi gör och heter det vi heter. Genom historien får vi tillhörigheten bakåt, vi får rötter och en fast mark att stå på. Detta förstod SAP:s grundare mycket väl. Psykologi och filosofi måste man ha för att förstå sig själv och sina egna bevekelsegrunder. För att förstå livet. Genom psykologin och filosofin får vi den sociala tillhörigheten. Utan tillhörighet, utan rötter, kan inget liv spira.
  Nu läggs resurserna på teknik och naturvetenskap. Humanioran kastas ut. Sverige kommer att bli ett kusligt land att leva i, befolkat av chipsmänniskor med en bildning lika tunn som plastkorten, av tekniker utan förankring och tillhörighet, utan kunskaper om de psykologiska och historiska sambanden. Det är livsfarligt. Hur de kan bli, kan man läsa i den litteratur som ingen svensk gymnasist längre måste läsa, till exempel i Karin Boyes ”Kallocain”, berättelsen om kemisten Leo Kall i kemistaden no 4.
Inget europeiskt kulturland har frivilligt begått en liknande harakiri på sin egen kultur och historia, som Sverige nu genomför.
   Det allra värsta är att detta sker utan märkbara protester från dem som borde veta bättre. Vilka tuffa stridsåtgärder har Lärarförbundet vidtagit i kampen för skolans innehåll? Vilka kraftinsatser har Författarförbundet tagit för att slåss för litteraturen i den framtida skolan? När hördes Svenska akademien med all sin visdom uttala ett enda ord i försvar för det svenska språkets fortbestånd i skolan, för att inte säga högskolan? Vad har Vetenskapsakademien med all sin tyngd och pondus gjort för att bevara historieämnet i gymnasiet? Finns det en Historielärarförening? Var då?
  
Feghet och passivitet råder, fegheten hos de många som berörs, men som tiger, och hos de alla intellektuella, som förstår vartåt det barkar, men som inte protesterat. Den svenska fegheten genom historien, har numera adlats och kallas för smidighet och kompromissvilja, för här slås vakt om löner, stipendier, tjänster och pensioner. Den stora skräcken för en svensk ämbetsman är att framstå som en bråkstake. Därför har Sverige aldrig varit de öronbedövande protesternas eller spontana demonstrationernas hemland. Här mumlas vid kaffeborden i lärarrummen och muttras framför tv-soffan där hemma. Sen får det bli som höga vederbörande har bestämt. Så var det redan på Gustav Vasas tid och så är det fortfarande.
Resultatet är ett enormt dubbelsvek. Det största sveket är mot den unga generationen, som berövas livsviktiga kunskaper, insikter och instrument för framtiden, men det är också ett oförlåtligt svek från Sveriges intellektuella, som tigande låter fördumningen ske. Mörker över landet.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77


   
  FLER NYHETER