|
|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
Slaveri eller en väg mot frihet?
I Pakistan är de ekonomiska slavar. I Uganda tvingas de mörda sina jämnåriga. Runtom i världen finns det 250 miljoner barnarbetare. Många utnyttjas hänsynslöst och skadas för livet. Titta på en världskarta. I nästan vartenda land du ser förekommer barnarbete. Varje gång FN:s internationella fackföreningsorganisation ILO uppskattar antalet barnarbetare så ökar siffran. Varje dag rekryteras 80 000 nya barnarbetare. Många av dem tvingas utföra arbete som ingen vuxen skulle göra. I Colombia jobbar många barn på grönsaks- och blomsterodlingar. De bär inga handskar eller annan skyddsutrustning. De utsätts för DDT och andra kemikalier som ingen arbetsgivare skulle drömma om att utsätta vuxna för. Många barn utför rent slavarbete. I Pakistan ger banker lån till fattiga familjer. Säkerheten är att barnen ska arbeta av lånen. Men räntorna är så höga att hur mycket barnen än arbetar så kan de aldrig betala av lånet. De sitter instängda från morgon till kväll. Arbetar och sliter. Utan att ens få någon lön. Det har de gemensamt med de flesta av världens barnarbetare. Bara omkring fem procent arbetar i kommersiell produktion. Tillverkar mattor, skor eller kläder för export. Många av dessa får betalt även om lönerna är urusla. I de flesta jobb får barnen nöja sig med mat och husrum. Så är det exempelvis med de hundratusentals barn som arbetar som hembiträden i Afrika, Asien och Latinamerika. De börjar ofta vid mycket unga år, 6–7 år och arbetar helt isolerade. Utan vänner eller en normal kontakt med föräldrarna. Extremt långa arbetsdagar Ingen vet vad som försiggår inom hemmets väggar. Men det finns många vittnesmål om extremt långa arbetsdagar, misshandel och sexuella övergrepp. En av de mest ljusskygga verksamheterna är barnprostitutionen. Den är särskilt vanlig i Asien men finns överallt. Även i Europa. I länder som Thailand och Bangladesh säljs barnen till en bordell där de mer eller mindre sitter inlåsta och betjänar kunderna för några korvören. Precis som med hembiträdena är det här ingen verksamhet det skyltas med. Det är väldigt svårt för hjälporganisationer att träffa barnen eller ens bilda sig en uppfattning om barnprostitutionens omfattning. Ett av de farligaste och vidrigaste barnyrkena är soldatens. Minst 250 000 barn beräknas strida i olika krigshärdar. I vissa fall är det rent profesionella arméer där barnen avlönas om än uselt. Men det finns också mer obskyra grupper som LRA i Uganda. Där kidnappas barnen och förvandlas till soldater. Som en initiationsrit tvingas de döda barn som deserterat. Efter det anses deras möjligheter att rymma ha minskat. Det absolut vanligaste barnarbetet sker på landsbygden. Där finns sju av tio barnarbetare. De flesta av dem är verksamma i jordbruket, en mindre del som hemarbetare. Asien har flest barnarbetare, 155 miljoner, eftersom kontinenten är den mest befolkningstäta. Men det går inte att säga att någon världsdel är värre än den andra. Nöjer sig med lägre löner – Variationerna är stora mellan länderna, förklarar Birgitta Janson på Rädda Barnen. I en del exploateras barnen grovt medan situationen är bättre i andra. Varför används då barn som arbetare? Det enklaste skälet är att de ställer mindre krav och nöjer sig med lägre lön än vuxna. – Kan man exploatera barn och tjäna pengar på det så gör man det, säger Birgitta Jansson. Fram till i juni i år fanns inget förbud mot barnarbete. Då togs i Geneve en ny konvention som gör vissa typer av barnarbete illegala: slavarbete, barnprostitution med mera. Här finns också en klausul som ger länderna rätt att införa nationella förbud. – Den nya konventionen sätter ytterligare press på regeringar och myndigheter att agera, säger Vibeke Jörgensen på Rädda Barnen. Den lyfter upp frågan på en högre nivå. Så som barnkonventionen gjort med barnens rättigheter överlag. Trots allt arbete som pågår för att stävja exploatering av barn så är en omsvängning i synen på barnarbete på gång. Vi har vant oss att se på allt barnarbete som något förkastligt. Barn ska inte arbeta. Barn ska leka. Men i stora delar av världen är det i dag en utopi. Barnens val står ofta mellan att arbeta eller svälta. Inte mellan att leka eller arbeta. Sådana är fattigdomens villkor. Därför börjar allt fler biståndsorganisationer acceptera vissa former av barnarbete. Ansvar för familjen I stället koncentrerar man sig på att få bort arbete där barnen exploateras och som utsätter dem för stora risker. Där andra tjänar pengar på dem eller utnyttjar dem. Till det icke önskvärda men ändå mer acceptabla barnarbetet hör sysselsättningar som skapas av barnen själva och där inkomsterna går till dem personligen eller den egna familjen. Barn som tvättar bilrutor i gatukorsningar, säljer karameller eller putsar skor. I de här fallen är det mer ett socialt tryck och en känsla av ansvar för familjen som gör att barnen arbetar. Arbetena är på intet sätt ofarliga eller lämpliga men det är ingen annan som tjänar pengar på barnen. Den mindre svartvita synen på barnarbete beror också på att man börjat fråga barnen själva vad de tycker. En väldigt stor – förfärande stor tycker många – del av barnen hävdar att de själva vill arbeta. Jag har personligen talat med mängder av arbetande barn. Ständigt blir jag lika förvånad över hur barnen envist försvarar tunga, smutsiga och monotona arbeten. I vissa fall handlar det säkert om att barnen svarar vad de tror att de vuxna vill höra. De är rädda att såga av den gren de sitter på. Vill vara behövda Men många upplever jag som genuint ärliga när de säger att de gillar att arbeta. Alternativet är ofta en sysslolös tillvaro i ett slumområde. Naturligtvis vill barnen tjäna pengar. Men arbetet ger dem också en annan tillfredsställelse. En känsla av att vara behövda. Då talar vi om länder där det sällan är någon som lyssnar på barnens röst. Där barnen får sitt värde genom att arbeta. Vibeke Jörgensen ser också positiva inslag i enklare barnarbete. – Det finns en fostrande påverkan som kan vara bra. Barnen lär sig hantera pengar och ta ansvar. Men framför allt är omsvängningen en kapitulation inför verkligheten. – Kortsiktigt så måste barnen ta ansvar för familjen. Men på lång sikt är vårt mål att de inte ska behöva göra det, säger Vibeke Jörgensen. Rädda Barnens syn är dock inte okontroversiell. FN:s barnorganisation Unicef håller fast vid den mer traditionella linjen att så gott som allt barnarbete är förkastligt. Man ser utbildning som boten att få bort barnarbetet. Målet för alla är dock detsamma. På sikt ska barnarbetet ska bort. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
Minst 75 döda. Ryssland är utsatt för ett terrorhot. Det sade president Boris
Jeltsin i ett tv-tal på måndagen.
 www.aftonbladet.se blir eget aktiebolag – företagsledning tillsatt i dag. Hur kan vi bli ännu bättre? Tyck till! ”Vi ska bli både bättre och snabbare.” Kalle Jungkvist, ny chefredaktör för Aftonbladet Nya Medier. Regeringens utredare: ”Skilsmässobarn under fem år bör inte bo hos sin pappa.”. Möts av skarp kritik från flera håll. ”Det är bara skitsnack.” Papporna slår tillbaka på vår tyck-till-sida. Tyck till du också!
En bil att hata och att älska. Robert Collin testar Hundkojan.
Tjuv bröt sig in hos Ludmila Engquist. Tog sig in i parets villa i Spanien, men upptäcktes av Johan Engquist som jagade ut honom.
Slaveri eller en väg mot frihet? Barn 2000: Aftonbladet granskar barnarbetarnas situation.
Falsk väktare rånade Ica-butik. Personalen hotades med pistol, yxa och spett.
Polis fick kärlekslektioner av KGB. Först ”spionmormor” – och nu en ”Romeoagent”.
Anställda filmas av hyrda spioner. Personal på Stena Line: Många har känt sig hotade.
FN:s trupper ska stoppa blodbadet. Anna Lindh: Det är en helt nödvändig utveckling.
Internet var Adams skola. Opererades för cancer och kunde inte gå i skolan – då kopplade han upp sig.
Jägare blev tacklad av arg björn. Fågeljakten höll på att sluta illa för Johan.
”Jag blir sjuk av att se det.” Marit Paulsen rasar mot djurplågeriet i Bryssel.
DOKUMENT/Bredband Supertekniken som ska förvandla ditt liv. Alla pratar om det - men förstår alla vad det är?
Bredband – mycket mer än fiberkablar. Det här är bredband i vardagen.
Så ska Sverige bli IT-etta. Tre delar krävs: Fastighets- Stads- och Nationellt nät.
 Gunnar Fredriksson, kolumnist: Drevet gick – men allt var fel. |
