|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
|
40 000 döda. Katastrofen kunde inte ha förhindrats men den kunde ha mildrats. Det finns två orsaker till att dödssiffran blev onödigt hög: 1. En usel organisation av räddningsarbetet. 2. Skrupulfria byggherrar som uppfört slarvigt byggda hyreshus för egen vinnings skull. I tre dagar har jag rest runt i de värst drabbade delarna. Förföljd av den kväljande lukten av ruttnande kroppar. Jag har passerat tusentals höghus där alla våningarna på några sekunder tryckts ihop till en kompakt betongklump. Med tanke på att jordbävningen inträffade klockan tre på natten när alla människor låg och sov är det lätt att räkna ut vad som finns under ruinhögarna. Många av dem är fortfarande orörda. Om man inte räknar de anhöriga som med sina bara händer eller trädgårdsskyfflar försöker flytta hundra ton tunga betongblock. Första dagen efter skalvet såg jag nästan inte en enda räddningsarbetare utanför Istanbul. Inga grävskopor eller byggkranar som kunde hjälpa till att lyfta på locket till husruinerna. Jag mötte mammor som förtvivlat slet tag i mig och undrade varför ingen kom för att hjälpa dem att gräva fram sina barn. För mig är det helt uppenbart att Turkiet trots att man ligger i en jordbävningszon inte hade någon plan för hur katastrofen skulle tacklas. Panik och förvirring Räddningsarbetet har präglats av panik och total förvirring. En skrämmande avsaknad av professionalism. Jag har aldrig varit med om ett sådant totalt kaos. Ett exempel. När svenska Räddningsverket nådde fram till staden Sakarya nästan exakt två dygn efter skalvet så fanns det inget organiserat räddningsarbete. Personerna som bemannade katastrofkontoret var så utmattade att de inte kunde ge några direktiv om var svenskarna borde söka efter överlevande. När de svenska spårhundarna äntligen kunde börja arbeta fick räddningsstyrkan efter några timmar klart för sig att de sökte i ruiner som redan var genomsökta av andra patruller. Internationella regler säger att genomsökta områden alltid ska märkas ut. Vilket de lokala räddningstyrkorna struntat i. Resultatet var onödigt dubbelarbete i en situation där varje timme är avgörande för livräddningen. Turkiet tackade först nej till internationella hjälpinsatser eftersom man inte från början insåg katastrofens omfattning. Befolkningens vrede över bristerna möter mig överallt. Politikernas svar har varit att skylla på varandra. En ännu större skuld till katastrofen bär mindre nogräknade byggherrar och korrrupta myndighetspersoner. I turkisk press har de brännmärkts som mördare. Sand billigare än betong I Turkiet finns regler för hur höghus ska byggas just för att klara jordskalv. Men här finns pengar att tjäna. Sand är betydligt billigare än betong. Mindre armeringsjärn betyder också besparingar. Byggfusket kan fortgå därför att vissa av statens inspektörer låter sig mutas. Det är ingen slump att det i första hand är fattigkvarterens bostadshus som rasat ihop. Om byggreglerna följts och kanske varit ännu strängare hade tusentals liv kunnat räddas. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
TYCK TILL om jordbävningskatastrofen
DAGENS FRÅGA: Har du valt teleoperatör?
SNABBFRÅGA: Ska kärlek på jobbet vara förbjudet?
MAKTSKIFTET I MODERATERNA Jan Guillou, kolumnist: Räknenissen som blir en milstolpe.
|