|
|
|
|
|
Under dessa varma sommardagar får man undvika stora och djupa frågor. Möjligen kunde jag fundera på den aktuella retoriken, till exempel på tal om politikerföraktet. Det beror väl mest på ”nedskärningarna” och kraven att ”politikerna” ska anslå mer pengar till det och det i oändlighet. Kanske borde ordet ”politikerna” bytas ut mot ”skattebetalarna”. Det är banalare ting jag fastnar för på min veranda och ibland vill jag leka med språket. I radion tycker en polischef att polisen bör få mer resurser för att övervaka trafiken. Han säger inte så utan mer respektingivande ”vidta åtgärder på övervakningssidan”. Enligt en rådande epidemi ska offentliga personer helst använda långa ord och uttryck. Därför talar de om gällande ”lagstiftning”, fast de inte menar proceduren utan lagen. De säger ”problematik” i stället för problem och ”i dagsläget” i stället för nu. Sammansatta ord Ekonomer, inklusive ekonomijournalister, säger inte som jag till exempel att produktionen ökar utan att den ökar ”trendmässigt”, för då verkar man vara expert. Jag brukar meditera över sammansatta ord. På vandring längs trottoaren ser jag ibland i skyltfönster att det är total utförsäljning och jag fastnar för ordet ”vrakpriser”. Det är dubbeltydigt, eftersom det också kan syfta på priserna på vrak. Jag tänker mig att skrothandlare och vrakplundrare kan diskutera om vrakpriserna går upp eller ner. Sammansatta ord kan ha olika logik. Så betyder till exempel ”ungdomsvåld” att ungdomar är stökiga medan ”pensionärsvåld” vanligen syftar på våld mot pensionärer och inte på pensionärer som slåss. Jag jämför den olika logiken i ”ungdomsbråk” och ”lägenhetsbråk”. I kön till bankomaten funderar jag på hur det skulle vara om ett bankkontor kom på idén att öppna en matservering, varvid firman kunde heta ”Bank & Mat”. Vissa skyltar har särskilt vackra texter, som ”Samtal önskas med sovvagnskonduktören”, vilket också blivit titel på en diktsamling. I rulltrappan till tunnelbaneperrongen kan missmodiga personer läsa hoppingivande skyltar med orden UPP och EJ NED. Tunneltåget Jag undrar varför folk säger att de sitter i tunnelbanan eller att tunnelbanan kommer, när de menar tåget och inte själva banan eller rälsen. Varför inte ”tunneltåget”? Det kan vara ett tidsfördriv att spekulera över egendomliga ortnamn. Jönåker vid E 4:an ser ut som ett taget namn och tunnelbanans Skarpnäck kunde vara namnet på en nudistkoloni. Har ni grubblat över ortnamnens accent, tonläge, rytm? Regeringskansliets Rosenbad uttalas på stockholmska med tonvikt på sista stavelsen. För oss sydsvenskar vore det naturligare att uttala det som man uttalar Rosengren eller fågelbad. Ordet Karlberg är märkligt för det kan uttalas på tre sätt: som ortnamn i Stockholm med tonvikt på sista stavelsen, som namn på en person med betoning på första stavelsen, som Sjöberg, och för sydsvenskar med jämn accent, som Malmberg. När jag närmar mig Falkenberg tänker jag att namnet skulle kunna uttalas som om det vore tyskt, som Falkenhorst, men det vill de som bor där nog inte. Sitta i telefon Utlänningar kan ha det svårt med egendomliga svenska uttryck som förefaller oss fullkomligt naturliga. Jag träffade en gång en italienare som frågade: -Heter det verkligen ”sitta i telefon”? Nog är det underligt att svenskarna använder imperfektum, förfluten tid, utan att mena det. Telefonen ringer och någon säger: -Hej, det var från Socialstyrelsen. -Är det inte det längre? frestas jag säga. Eller: -Hur var namnet? -Men jag har inte bytt namn. Ibland vill man ju leka med språket. Men ordlekar, rena ordvitsar, ses med förakt överallt utom i Göteborg. Jag minns från Lund en vitsmatch som gick ut på att säga dåliga vitsar, av vilka jag lyckligtvis glömt alla utom en. Två spöken som träffades första gången sa: ”Vi säger väl BU med detsamma”. Lek med språket på högre nivå ägnade sig den tänkare åt som skrev om Iliaden och Odyssén att dessa verk skrivits antingen av en för oss okänd person vid namn Homeros eller också av en annan författare med samma namn. Med dessa ord återvänder jag till sommarens lättja. 
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
