|
|
|
|
|
Förbjudna att få läkarvård
Muriel, 11, har sett sin mamma våldtas av tre soldater. Hon kan inte sluta gråta. Men i Sverige är det förbjudet att ge henne vård. Nu får hon hjälp på en hemlig läkarstation i Stockholm. Muriel sitter tyst på britsen i väntrummet. Hon vakar över sin mamma Teresa som inte längre kan sova i mörka rum. Det händer att hon slår sina barn. Lillebror föddes förra gången de sökte asyl i Sverige. Han fick ett svenskt namn, Sven, och är nu sex år. De är några av de gömda flyktingbarn som kommer till läkarmottagningen i Stockholm för vård. Via ett hemligt nätverk arbetar läkare, kuratorer och sjuksköterskor med att ge barnen den vård de inte kan få på vanliga sjukhus. Endst rätt till akut vård Enligt lag har gömda flyktingar endast har rätt till akut vård, vid livshotande skador. De får inte behandlas för kroniska sjukdomar – eller psykiska problem. Det finns fler skäl till att flyktingarna inte kan uppsöka sjukhusen eller vårdcentralena. Det är för farligt – och för dyrt. Den som saknar de fyra sista siffrorna i personummret i Sverige ska betala enligt turisttariffen: 10 000–20 000 kronor för en abort, 1 200 kronor för en gastroskopi. En del vårdenheter vill inte ta på sig den ”minuskostnad” det innebär att ge vård till en fattig flykting. Det har också hänt att nitisk personal ringt och tipsat polisen. Försökte hoppa från balkongen Enligt lagen måste vårdpersonal berätta om en viss person befinner sig på ett sjukhus – om polisen frågar. – Då har vi tvingats smuggla ut dem via sjukhuskulvertar, säger Anita Dorazio, ordförande i Asylkommittén. I dag finns cirka 300 gömda flyktingbarn. Flera av dem har självmordstankar – eller mår mycket dåligt. Som Muriel. När familjen skulle deporteras 1996 försökte hon kasta sig ut från balkongen. De flögs till Peru. Några nätter senare kom tre militärklädda män. Muriel gråter när Teresa berättar. De var tre stycken. Hade gevär. Stövlar. Det var natt. Barnen skrek. Muriel höll för Svens ögon. Jo, hon anmälde våldtäkten – men vem bryr sig i Peru? – Jag trodde de skulle döda dig, säger Muriel. Pappan, fackligt engagerad i Peru, har brutit samman och förts till psyket. – Deras situation påminner om att vistas i ett koncentrationsläger. Mångårig stress kan ge svåra men, säger Lars Blomström, psykiater som undersöker barnen. FN-kritik mot Sverige Enligt barnkonventionen som Sverige hyllar och skrivit in i utlänningslagen ska barnets bästa sättas i främsta rummet. I Muriels fall ansågs familjen kunna fly inom Peru och nå säkerhet. Ett land där den maoistiska gerillan Sendero Luminoso terroriserar befolkningen, där politiska fångar torteras och ses som statens fiende. En FN-rapport kritiserar Sveriges behandling av de gömda barnen och ser det som brott mot barnkonventionen. ”Är de bara elaka?” I början av juni kom en ny utredning om de gömda barnen i Sverige. Där föreslår Socialstyrelsen och Invandrarverket att landstingen ska få vårdansvar för de gömda barnen – inte bara för akutvård. Nu ska regeringen ta ställning. Till dess får Muriel och hennes familj nöja sig med besöken på den hemliga läkarstationen. Trots att hon behöver vård för de trauman hon genomlevt, enligt läkaren. – Varför gör de så här – är de bara elaka? frågar Muriel. Ett brott om de ger flyktingarna ett plåster Det finns två hemliga läkarstationer i Sverige. Flyktingkliniken i Stockholm och nystartade Rosengrenska i Göteborg. Asylkommittén i Stockholm och den internationall organisationen Läkare i världen ligger bakom verksamheten. En gång i verkan får flyktingar gratis vård och stöd. Men om läkarna tar emot dem på arbetstid, eller tar ett plåster från landstinget, kan de anklagas för trolöshet mot huvudman, då gömda flyktingar inte har rätt till vård. Vill ha mer vårdetik – Jag önskar att vi diskuterade etik lite mer inom vården. Att vi ska behandla andra som vi själva vill bli behandlade, säger Anne Sjögren, sjuksköterska, Göteborg. 
De vanligaste diagnoserna är felläkta frakturer, gynproblem, tumörer och psykosomatiska problem – men också psykiska problem efter tortyr eller krigsupplevelse. Allvarliga fall förs vidare till kliniker som ingår i nätverket. Verksamheterna finansieras via sponsorer och lånade lokaler. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
BERÄTTELSEN OM VÅLDTÄKTEN Muriel, 11 år, gråter när mamma berättar om hur hon våldtogs i Peru. Barnens situation påminner om att vistas i ett koncentrationsläger, säger Lars Blomström, psykiater som undersöker de gömda barnen.