|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
|
Personval en ren bluff?
För att spräcka rangordningen av de socialdemokratiska kandidaterna krävs mer än 30 000 personröster. Det är inte alldeles omöjligt. Men nästan. Förra valet till Europaparlamentet var det första då personval tillämpades i stor skala i Sverige. För första gången kunde väljarna i hela landet kryssa för den kandidat som de tyckte var bäst lämpad för uppdraget. Resultatet var tämligen nedslående. Inte en enda kandidat kom in som inte skulle ha kommit in ändå. Nästa stora personval genomfördes i höstas. Då fick väljarna större utdelning på sitt kryssande. Tolv ledamöter kom in i riksdagen som inte hade kommit in om partierna själva fått välja. Styvt jobb få ihop kryss Nu är det dags igen. Om fem procent av ett partis väljare kryssar för en kandidat är den personvald. Det kan låta överkomligt. Men eftersom hela landet är en enda valkrets krävs att åtskilliga väljare bestämmer sig för att kryssa för kandidater långt ner på listan. Annars kommer dem som partierna placerat högst upp att komma in. Precis som de alltid gjort. Om alla partier skulle få exakt samma resultat som i förra valet till EU-parlamentet, i september 1995, krävs följande antal röster för att kryssa in en kandidat som representerar de tre största partierna: Socialdemokraterna: 37 641 kryss Moderaterna: 31 078 kryss Vänsterpartiet: 17 338 kryss För att ge en uppfattning om hur många människor det är fråga om så bor omkring 35 000 människor i en medelstor kommun. Det är alltså väldigt många. De som tycker att Ingibjörg Sigurdsdottír på 26:e plats på den socialdemokratiska valsedeln, Hans Swedell på 22:a plats på den moderata eller Shadi Shirvana-Larsson på plats 22 på vänsterpartiets lista bäst skulle representera sitt svenska parti i Bryssel och Strasbourg har alltså ett styvt jobb. Partierna bestämmer i princip De måste övertyga tiotusentals andra människorna om att de hittat en person som sköter parlamentetsjobbet bättre än Pierre Schori, Staffan Burenstam Linder eller Jonas Sjöstedt. Man skulle alltså kunna säga att personvalet är en bluff. Utan tillgång till mycket pengar eller eget kändisskap är det svårt på gränsen till omöjligt att bli inkryssad i EU-parlamentet. Men då måste man tillägga att det som i dagligt tal kallas för personval inte är det. För att uttrycka sig som riksskatteverkets valenhet, som organiserar de svenska valen, är det ett partival med personvalsinslag. I princip är det alltså fortfarande så att partierna bestämmer vilka som ska väljas in. Allt annat är avsteg från normaliteten. Fikonspråket i EU Ordförandeskap. Ordförandeskapet i EU roterar mellan medlemsländerna som sitter ordförande ett halvår i taget. Just nu är Tyskland ordförande, i juli tar Finland över. Sverige är ordförande första halvåret 2001. I ordförandeskapet ingår att representera EU utåt, att leda rådets och ministerrådens möten samt att driva samarbetet framåt. Ordförandeskapet sköts i samarbete med trojkan, närmast föregående ordförandeland och det land som efterträder sittande ordförandestat. PPP. Polluter pays-principen, förorenaren betalar. En omstridd princip fastlagd i Romfördraget om att den som förorenar tar det ekonomiska ansvaret. PPE. Parlamententets näst största partigrupp, den kristdemokratiska, går på franska under denna beteckning även om vi i Sverige använder det engelska namnet EPP, European Peoples Party. Svenska moderaterna är med i denna partigrupp. PSE. Parlamentets största partigrupp, den socialistiska. Förkortningen uttyds Parti socialiste européen. Svenska socialdemokraterna är med. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
VALET TILL EU - 4 DAGAR KVAR STOCKHOLM till senaste flugan.
SENASTE NYTT I DIN MOBILTELEFON: Anmäl dig nu - och du har chansen att varje morgon få Aftonbladets hetaste nyhet - direkt i din mobil som ett sms-meddelande. Du kan också läsa artiklar och telegram i din handdator. |