|
|
Natos bomber på väg ta slut
Vissa av Natos så kallade smarta bomber är slut.
I stället tvingas militäralliansen nu använda bomber utan samma höga precision.
Det här är naturligtvis ingenting som Nato vill ska komma ut, därför har man hållit informationen hemlig, säger en källa till Aftonbladet
Tomahawkrobotarna och andra kryssningsmissiler tog slut för en och en halv vecka sedan. En strategisk reserv finns men den vill man spara för eventuella insatser mot Irak.
Aftonbladets uppgifter kommer från en initierad källa som i sin tur fått dem från det amerikanska militärhögkvarteret Pentagon.
När kriget bara var några veckor gammalt publicerades i amerikansk press uppgifter att lagren inte skulle räcka mer än en begränsad period. Förutom att vapnen är mycket dyra att producera är de också komplicerade. Det går inte att på kort tid producera mängder av missiler.
Kryssnings- och tomahawkmissilerna mot Jugoslavien avfyras företrädesvis från krigsfartyg i Medelhavet. De kan programmeras så exakt att de kan träffa vissa delar av en speciell byggnad. Det är samma typ av vapen som användes mot Irak under gulfkriget.
I Jugoslavien används de parallellt med laserstyrda bomber som fälls från stridsflygplanen.
Fördelen med långdistansmissilerna är att de inte kräver någon pilot som riskerar livet.
Gamla B 52:or
Laserbomberna är ännu inte slut men mycket tyder på att lagret är nere på en alarmerande låg nivå.
För två dagar sedan började Nato använda de gamla B-52-planen över Jugoslavien.
De klarar inte av att fälla några precisionsbomber.
Det är inte bomber som man använder i städer där bara speciella byggnader ska slås ut, säger presstalesmannnen på Natos militära högkvarter i Bryssel. Här handlar det om mer vidsträckta mål.
På frågan om det stämmer att de så kallade smarta bomberna är slut, blir svaren svävande.
Varken presstalesmannen för det politiska eller det militära högkvarteret kan dementera att de så kallade smarta bomberna är slut.
Jag känner inte till att så skulle vara fallet är allt presstalesmannen för Shape vill säga.
Risken ökar
Normalt diskuterar vi inte vilka vapen vi använder eller hur stora lager vi har.
Stämmer uppgifterna innebär det i praktiken att Nato måste gå över till en mer brutal krigsföring. Som i går då flera hundra jugoslaviska soldater befaras ha dödats av bombmattor från B-52:or.
Risken för nya fadäser i stil med bombningen av den kinesiska ambassaden ökar.
Alternativet är att Nato måste trappa ner på bombningarna.
Det kan vara en förklaring till att Nato nu har bråttom att föra fredsavtalet i hamn. Ett bombstopp skulle komma lägligt för Nato.
Sverige skickar fredsbataljon
Sverige tänker skicka en fredsbevarande bataljon till Kosovo. Den ska vara på plats senast om ett år.
Det blev partierna överens om i går.
Beslutet på EU-toppmötet i Köln förra veckan om ökat militärt samarbete inom den europeiska unionen fick snabbt genomslag i den svenska politiken.
Planen var tidigare att skicka en gemensam svensk-finsk bataljon till Kosovo för att övervaka fredsöverenskommelsen. Men beslutet på utrikesnämnden, där alla stora partier liksom kungen ingår, i går blev ambitiösare än så. Sverige kommer att skicka en egen bataljon. Exakt vilka uppgifter den kommer att få är ännu oklart. Enligt tidsplanen ska den vara på plats senast om ett år.
Det finns redan en svensk bataljon på Balkan. Den finns i Tuzla i Bosnien. Satsningen på den nya bataljonen liksom det allt stabilare läget i Bosnien medför att det kan vara dags att dra ner på bemanningen där.
Sverige kommer dessutom att fortsätta betala ut biståndspengar till de organisationer som sköter lägren i framför allt Makedonien och Albanien dit flyktingarna sökt sig.
I morgon reser utrikesminister Anna Lindh på nytt till Köln för att tillsammans med sina kolleger fortsätta diskussionen om en stabilitetspakt för Balkan. Det handlar om åtaganden från länderna på halvön i utbyte mot pengar och annan hjälp.
En bataljon består av mellan 500 och 1 500 personer. De fredsbevarande styrkorna i Kosovo kommer sannolikt ledas av ett Natokommando under FN-mandat. Så är fallet även i Bosnien.
Kriget - dag 77
Resolutionen om Kosovo stötte på hårt motstånd i FN:s säkerhetsråd. Kina kritiserade viktiga delar.
Nato trappade i går kraftigt upp sitt flygkrig mot Jugoslavien.
Anfallen riktades för första gången på fyra dygn mot Belgradområdet.
Kopaonikberget och en by nära den serbiska staden staden Vranje angreps i går morse.
Serbiskt artilleri besköt byn Llugaj tolv kilometer in i Albanien. De försökte träffa UCK-gerillans bas.
Enligt UNHCR kan en halv miljon kosovoalbanska flyktingar återvända hem i slutet av augusti om internationella fredsstyrkor kommer på plats. |
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
|
|