|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
|
rätt mot EU Foto: KRISTER HANSSON
TRELLEBORG/STRASBOURG. EU-kommissionen krävde dem på 18 000 kronor. Då vände sig Marianne Klintberg och Ingrid Sunerius till EU:s ombudsman. Och fick rätt. Det var otäckt att jagas av kommissionen. Utan ombudsmannen hade vi aldrig fått hjälp, säger Ingrid Sunerius. På bordet framför dem ligger högar av papper. Hur mycket tid som har gått åt för att skicka rekommenderade brev till Bryssel har de ingen aning om. Det har varit en ren Kafka-situation. Till slut trodde jag att vi skulle bli tvungna att betala tillbaka pengarna, säger Marianne Klintberg. Sökte pengar till kvinnoprojekt Det började vid juletid 1995. Marianne Klintberg och Ingrid Sunerius, båda adjunkter vid Komvux i Trelleborg, uppmuntrades av kommunen att söka pengar från EU-kommissionens Sokratesprojekt. Tanken var att få i gång ett utbyte mellan lågutbildade kvinnor i Europa. Vi träffar många kvinnor som lever i en mycket begränsad värld och aldrig ens kommer utanför Trelleborg. Vår idé var att vidga deras vyer, säger Ingrid Sunerius. Två skolor en i London, en annan i danska Holbäck var intresserade av att gå med i projektet. Fyllda av entusisam fyllde Marianne Klintberg och Ingrid Sunerius i den krångliga blanketten. Ansökan postades. Sedan hände absolut ingenting. Månaderna gick. På skolorna i London och Holbäck svalnade intresset. Så, plötsligt, i oktober 1996 beviljade kommissionen pengarna. 2000 ecu, cirka 18 000 kronor, betalades ut, så att Marianne Klintberg och Ingrid Sunerius kunde resa i väg på ett förberedande besök. Men då hade de tilltänkta skolorna dragit sig ur. Kommissionen svarade med tystnad De båda kvinnorna tog då nya tag. Nya samarbetsskolor hittades. Två gånger skrev de brev till kommissionen och undrade om pengarna i stället kunde användas till det nya projektet. Återigen svarade kommissionen med tystnad. Men Marianne och Ingrid reste i alla fall. Resan resulterade i ett samarbetskontrakt med Kensington Chelsea College i London. Plötsligt, två månader senare, hörde kommissionen av sig. Pengarna skulle omedelbart återbetalas. Vi var skärrade Vi försökte förklara, men tonen i breven blev hela tiden mer och mer hotfull. Vi var skärrade, erkänner Ingrid Sunerius. Till slut hotades vi med att ställas inför rätta. Tack vare en bekant till Marianne Klintberg fick kvinnorna tips om EU:s ombudsman. I september förra året skrev de till honom och vädjade om hjälp. Det var nära att vi gav oss och betala tillbaka pengarna, säger Marianne Klintberg. I mars i år fick kvinnorna rätt. Kommissionen backade och medgav administrativa felaktigheter. Pengarna behöver inte betalas tillbaka. Det känns skönt att få rätt, säger Ingrid Sunerius. Men luften har helt gått ur vårt projekt. Och jag tror inte att vi kommer att ansöka om EU-pengar någon mer gång. Bara 75 klagomål från svenskar Så många svenska klagomål har kommit in till ombudsmannen: Så många klagomål har kommit in till ombudsmannen från 1995 till 31 mars i år. Fler som tvingat EU att backa Läkare stängdes ute från prov Den svenske medborgaren H uteslöts från ett öppet prov som skulle rekrytera rådgivande läkare av österrikisk, finsk eller svensk nationalitet. Kommissionens första motivering var att sökanden felaktigt saknade bevis om studier i arbetsmedicin, därefter att han saknade tillräcklig erfarenhet inom tropikmedicin. Ombudsmannen konstaterade att motiveringarna stred mot EG-rättens krav på saklighet, och riktade därför en kritisk anmärkning mot kommissionen. Vägrade lämna ut rapport om Volvo Tidningen Västerbottens-Kuriren begärde att få del av en konsultrapport om transportstöd till Volvo Umeåverken som utarbetats för kommissionens räkning. Kommissionen vägrade lämna ut rapporten med hänvisning till att den innehöll företagshemligheter. Tidningen klagade till ombudsmannen som rekommenderade kommissionen att lämna ut rapporten med undantag för en sida som innehöll konsultens värdering av stödet. Kommissionen lämnade ut rapporten. Startade utredning om ersättningar Den svenske medborgaren S klagade hos ombudsmannen över ersättningarna till Europaparlamentets ledamöter. Han ansåg att de utgör en förtäckt lön till parlamentarikerna. Ombudsmannen inledde en undersökning. Parlamentet uppgav i sitt yttrande att det under sommaren och hösten 1997 hade antagit nya regler om ersättningar där redovisningskraven skärpts betydligt. Samtidigt meddelade Revisionsrätten att den hade inlett en undersökning om parlamentets utgifts- och ersättningssystem. Därmed avslutade ombudsmannen sin granskning. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
MORDET PÅ AU PAIR-FLICKAN KRIGET OM KOSOVO POLISMORDEN Snabbfråga: Vart reser DU allra helst? EU-VALET STOCKHOLM SENASTE NYTT I DIN MOBILTELEFON: Anmäl dig nu - och du har chansen att varje morgon få Aftonbladets hetaste nyhet - direkt i din mobil som ett sms-meddelande. Du kan också läsa artiklar och telegram i din handdator. |