|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
|
Aftonbladet har undersökt hur facken använder sina pengar. De nitton största fackförbunden som ingår i vår granskning drar tillsammans in omkring åtta miljarder kronor om året. Vad pengarna används till är inte alltid så lätt att ta reda på för medlemmarna. Inte heller Aftonbladet har fått alla begärda siffror, eftersom många förbund hävdar att det till exempel är svårt att räkna ut hyreskostnaderna till följd av att de både är fastighetsägare och hyresgäst. Metalls medlemmar får veta att deras medlemsavgift används till utredningar, personal, avgift till LO, förhandlingar, kongress, a-kassa, avdelningarna lokalas arbete och annat i den stilen. 238 miljoner till strejkfonden Men det är inte hela sanningen. Aftonbladets beräkningar visar att närmare en tredjedel av förbundets miljardinkomst förra året, 283 miljoner kronor, gick till att fylla på konfliktfonden. Trots att den redan var full. Kongressen har satt upp målet att vi ska kunna klara två på varandra följande stora konflikter. Man kan säga att för ett eller annat år sen så uppnådde vi det målet. Därmed har vi överkapitaliserat fonden något år, säger Hans Olsson.Det vill säga fyllt den med för mycket kapital. I stället kunde Metall ha använt pengarna som ett annat förbund med välfylld kassa gjorde. Förra året lade Sif inte en krona till konfliktfonden, i stället plockades 350 miljoner kronor ut ur fonden, pengar som nu används till en utbildningssatsning. En tiotusendel(!) till representation Aftonbladet har bara hittat ett förbund, Seko, som i verksamhetsberättelsen skriver ut hur mycket som läggs på representation. Samtliga förbund som lämnat ut representationsbelopp till Aftonbladet ligger på mycket låga nivåer. Allra lägst Byggnads, som uppger att en tiotusendel, cirka 28 000 kronor, av inkomsten gick till representation 1997: Det har inte varit så stor representation i Byggnads, det är väl tradition, säger förbundets förre ekonomichef Anders Larsson. Samtidigt tror han att skillnaden mot Seko, som la ut 880 000 kronor, helt enkelt beror på att de olika förbunden bedömer vad som är representation på olika sätt. Personalkostnaderna har förbunden bättre kontroll över. Här ligger Jusek överst på listan, hela 45 procent av inkomsterna går till personalens löner: Vi försöker ha en hög servicenivå på kansliet, det ska finnas någon medlemmarna kan snacka med, säger ekonomichef Göran Hellberg.En detalj han inte nämner är att Juseks ombudsmän tjänar väldigt bra, 30 000 kronor i månaden. Löneökningarna i förbunden ligger mellan 56 och 89 procent de senaste tio åren, för alla utom två förbund. Långt under den nivån ligger Byggnads, som utan konkurrens intar bottenplaceringen med bara 31 procents nominell löneökning på tio år. Näst sämst är Handels med 46 procent. I verkligheten har lönen sänkts Därmed har byggjobbarnas och butiksbiträdenas bruttolöner i själva verket minskat, eftersom inflationen under samma period var 51 procent. Men nettoeffekten, det vill säga hur mycket medlemmarna får i fickan efter skatt i dag och för tio år sedan, är svårare att beräkna, eftersom de stora skattesänkningarna 1990 och 1991 påverkar nettolönen. Byggverksamheten har gått ner. Då är det svårare att förhandla, säger Anders Larsson på Byggnads. Olikheterna när det gäller a-kassebeloppen är statens fel, förbunden måste betala i relation till hur hög a-kasseersättning medlemmarna får. Det är bara i LO-förbunden som olika typer av försäkringar ingår i medlemsavgiften. Det är en av anledningarna till att Saco- och TCO-förbunden har lägre månadsavgifter. I Kommunal går så mycket som 426,5 miljoner kronor, 26 procent av inkomsterna, till att betala medlemmarnas kollektiva försäkringar.
Civilingenjörernas strejkkassa räcker en och en halv dag om alla de 76 830 medlemmarna berörs. Så olika stora är fackens konfliktfonder. Totalt har de stora fackförbunden 19,5 miljarder kronor i sina konfliktfonder. Av de 19 förbund som ingår i Aftonbladets granskning vill tre inte svara på hur mycket pengar de har i konfliktfonderna. I de fallen har vi räknat på deras samlade tillgångar. Granskningen visar att det är väldigt stora skillnader mellan förbunden. Industritjänstemannaförbundet Sif är i särklass. Förbundet har både mest pengar totalt, drygt sex miljarder kronor, och mest pengar per medlem, 17 715 kronor. Räknat på genomsnittslönen på 20 000 kronor i månaden räcker strejkkassan i drygt sex veckor. Om alla medlemmarna är indragna i konflikten. Konfliktersättningen är varken förmånsgrundande eller skattepliktig. Därför blir kostnaden per månad lägre än lönen. Metall är näst rikast efter Sif. Trots det avsatte förbundet 30 procent av inkomsterna till konfliktfonden förra året. Medan Sif inte betalade in en krona. Både Metall och Sif medger att de har mer pengar än de behöver i sina konfliktfonder. Metall använder överskottet till att sänka avgiften. Sif har bildat en stiftelse där medlemmarna kan söka litteraturbidrag när de studerar. Civilingenjörerna har minst pengar. Både totalt och per medlem. De 1 063 kronorna per medlem räcker på sin höjd till en och en halv dags konflikt. Men förbundet kan räkna med stöd från de övriga Sacoförbunden om det behöver. Det är bara 10 av de 19 förbunden som vill berätta hur mycket konfliktersättning de betalat ut de senaste tio åren. Av dem ligger Kommunal och Vårdförbundet i topp. Räcker det inte att vara med i a-kassan?
för att gå med i facket
för bara a-kassa
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
AFTONBLADET GRANSKAR FACKETS AFFÄRER NYTT: Få senaste nytt från Aftonbladet var du än befinner dig. Du kan läsa artiklar och telegram i din handdator - eller få dagens bästa nyhet som sms-meddelande i din mobiltelefon. |