Nazister friade i Högsta domstolen
Hovrättens olaga hot-dom om hotbilder rivs upp

Enligt Högsta domstolen skyddas de nazister som tog hotbilder utanför Claes Cassels och Alexandra Pascalidous dörrar av grundlagen.
  Jurister och publicister är eniga om att grundlagen bör ändras efter domen. Frågan är bara hur.
HD skriver i sin dom att offentliggörandet av bilderna var ett led i Aftonbladetreporterns journalistiska verksamhet. Han ville skriva en artikel om den organisation nazisterna tillhörde och illustrera den med bilder som visade organisationens verksamhet. Han hade bett nazisterna om sådana bilder och de lämnade över bilderna med sikte på att de skulle publiceras.
  Konsekvensen blir att samtliga inblandade skyddas av tryckfrihetsförordningen, TF, och ingen kan dömas för hoten.
  Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, anser att HD:s dom är feg. Domen borde på ett bättre sätt klargjort vad som är yttrandefrihet, anser hon.
  - Det är inte frihet att göra vad som helst med en tryckpress. Det är en frihet att säga vad som helst och därigenom skada människor, men inte som i det här fallet att uttala ett hot.

Bristfälligt skydd
  I februari tillsattes en parlamentarisk kommitté som bland annat utreder tryckfrihetsförordningen, TF, och i direktiven påpekas särskilt att om HD friar nazisterna som nu skett bör man överväga om inte olaga hot skall föras in i TF:s brottskatalog tillsammans med hets mot folkgrupp och förtal och därmed bli tryckfrihetsbrott.
  Madeleine Leijonhufvud anser inte att det räcker.
  - Om hotbilder publiceras i en tidning och därmed framförs till de hotade så kommer den ansvarige utgivaren att åtalas i en tryckfrihetsprocess. Ingen annan kommer att kunna åtalas. Man får inte titta bakom luvorna på de här killarna och man får inte utreda vilka de är.
  - Det är ett mycket bristfälligt skydd om vi gör det till ett tryckfrihetsbrott, understryker hon.
  Svenska Dagbladets chefredaktör Mats Svegfors anser att det kan vara på lämpligt att skriva in olaga hot i TF:s brottskatalog. Han varnar dock för att ändra grundlagen på samma sätt som gjordes vid årsskiftet efter den utdragna debatten om barnporr där Madeleine Leijonhufvud också var en av förgrundsfigurerna .
  - Jag uppfattar det som om man av bara farten diskuterar på samma sätt här som med barnporren. Istället för att enkelt föra in brottet i brottskatalogen så börjar man diskutera TF:s gränser.

Oroväckande
  Claes Cassel säger att HD:s dom var väntad.
  - Jag är inte direkt överraskad. Jag har ju något hum om tryckfrihetslagstiftningen och såg att detta var fullt möjligt när HD beslutade sig för att ta upp ärendet.
  Han tycker att utslaget är oroväckande och i förlängningen en direkt samhällsfara.
  - Det här betyder att om den som vill hota någon bara får tag i en tillräckligt skrupelfri tidning för att vidarebefordra hoten så går det att göra helt straffritt.
  Mats Svegfors har full förståelse för om folk blir upprörda när nazister kan hota människor utan att straffas.
  - Det har jag den största förståelse för. Men just för att inte sådana häftiga och ofta förståeliga opinioner ska påverka lagstiftaren så är det en grundlag. Lagstiftaren ska tvingas till eftertanke.