|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
|
Andra länder bör gå med i EU. Sverige däremot bör gå ur. Var finns logiken? Den 13 november 1994 genomfördes den folkomröstning som ledde till att Sverige blev EU:s 15:e medlem. 52,3 procent röstade ja, 0,9 procent tog en blankröst och resten sa nej. Tio dagar senare tog riksdagen det slutliga beslutet om de förändringar av grundlagen som gjorde att den suveräna nationalstaten Sverige kunde lämna över viss bestämmanderätt till EU. De båda nej-partierna valde olika modeller för att visa respekt för resultatet i folkomröstningen. Vänsterpartiet röstade aktivt ja till förändringarna av grundlagen. Miljöpartiet lade ner sina röster. Med detta borde Sverige kunnat lägga ja- och nej-diskussionen bakom sig. I fria och allmänna val sa en majoritet ja till att gå med i ett politiskt förbund. Riksdagen hade med 292 ja och inga nej godkänt nödvändiga grundlagsförändringar. I går, 4,5 år efter folkomröstningen, sändes den första och sannolikt sista tv-sända partiledardebatten inför valet till EU-parlamentet den 13 juni. Där visade det sig att så inte alls är fallet. Gudrun Schyman (v) och Birger Schlaug (mp) företräder ståndpunkten att EU är ett skitprojekt. Överstatlig, överbyråkratiserad och klåfingrig. Det är hederligt eftersom partierna tyckte så även före folkomröstningen. Uppenbarligen har de inte funnit anledning att ändra sig. Mindre konsekventa är partierna i fråga om utträde ur unionen. Sverige bör gå ur EU, anser Schyman och Schlaug som tycks ha glömt sin forna respekt för resultatet av folkomröstningen. Däremot bör alla andra länder som söker medlemskap i EU och som i demokratisk ordning tar beslutet gå med. De elva länder som med varierande intensitet nu förhandlar om medlemskap har med andra ord Schymans och Schlaugs välsignelse. Andra länder bör alltså gå med om de vill. Sverige däremot bör gå ur trots att vi ville vara med. Förklara logiken den som kan. Efterlyser en kompetenskatalog Det parlament som väljs i mitten av juni får helt andra befogenheter än det som nyligen upplöstes. Det får medbestämmande, i praktiken vetorätt, över mer än hälften av unionens lagstiftning. Deras inflytande över tillsättningen av kommissionen, EU-samarbetets motor, ökar. Sedan tidigare beviljar parlamentet kommissionen ansvarsfrihet, godkänner budgeten och är unionens viktigaste kontrollorgan av missförhållanden. Flera partier efterlyser inför valet en kompetenskatalog som åtminstone i grova drag försöker sortera upp vad EU ska besluta över och vad som ska vara nationella angelägenheter. Också statsminister Göran Persson, som dock inte har det på programmet, tycker att ett konstitutionellt sorteringsarbete vore på sin plats. Vad tycker politikerna att EU ska syssla med? För de väljare som eventuellt valde tv-debatten framför den första riktiga försommarkvällen hade det varit intressant att höra vad partierna tycker att EU ska syssla med. Utan att lägga sin näsa i blöt i frågor som bäst avgörs på en annan nivå. Tyvärr vet vi fortfarande inte det. Däremot vet vi att vissa partier tycker att Sverige aldrig borde ha gått med. 54 månader efter folkomröstningen förefaller det vara att gråta över spilld mjölk under lite väl lång tid. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
LEDARE: Kan Barak ge Israel fred och rättvisa?
|