Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 2 MAJ 1999
  

Text: Herman Lindqvist
Tyck till om Herman Lindqvists kolumn
Det behövs ett
nytt folkhem

Häromveckan såg jag i Gunnel Werners alltid intressanta program hur ett antal yngre och yngre medelålders personer fick svara på frågan: Vad är folkhemmet?
  Ingen hade en aning.
   Hundra procent av de tillfrågade trodde att folkhemmet var något slags socialinrättning.
  De associerade hem = vårdhem. Alltså blev svaren: ”Folkhemmet, det vet jag inte var det ligger!” eller ”Nej, jag är ganska ny här i stan, hittar inte så bra.”
  De flesta såg bara förbryllade ut. De ville så gärna peka åt något lämpligt håll, men hade ingen aning om vart. De hade ingen aning om att de stod mitt i folkhemmet. Jag såg inga kommentarer i media nästa dag.
   Så illa är det alltså med historiekunskaperna i vårt land i dag och så illa har socialdemokraterna själva skött sin egen historieundervisning.
  Folkhemmet, drömmen om det goda folk- och medborgarhemmet, som Per Albin Hansson målade upp i ett riksdagstal redan 1928 och som därefter gav socialdemokraterna regeringsmakten i fyrtiofyra år, är ett i dag totalt okänt begrepp bland de yngre väljarna. Eller är det totalt nedlagt?

Per Albins dröm var Sverige, som det goda hemmet, där ingen har privilegier, ingen är tillbakasatt, ingen kelgris och ingen styvbarn. ”Där ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördelar på andras bekostnad, den starke trycker icke ned och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”
I samma tal sa Per Albin också: ”Skall det svenska samhället bli det goda medborgarhemmet måste klasskillnaden avlägsnas, den sociala omsorgen utvecklas, en ekonomisk utjämning ske, de anställda beredas andel även i den ekonomiska förvaltningen, demokratin genomföras även socialt och ekonomiskt.”
   Hur är det i dag? Det kanske är på tiden att någon stiger fram och lanserar ett nytt folkhem, det multikulturella folkhemmet? Kanske en broschyr till varje hushåll?
   Vad menas med det ”goda hemmet” i dag? Per Albin själv hade ju, som bekant, ganska invecklade hemförhållanden med två parallellfruar i var sin lägenhet. Förmodligen skulle han ändå inte riktigt sympatisera med det slags familjeliv som råder i Sverige i dag.

Hur många svenska familjer äter en måltid tillsammans varje vardagskväll? I Frankrike vet man det exakt. En färsk undersökning i tidningen Le Figaro visar att 72 procent av alla franska familjer äter middag tillsammans kl 19.30 varje kväll.
  Måltiden varar mellan 25 och 45 minuter, beroende på var familjen bor i landet.
  Längst äter man i landets sydvästra delar, kortaste tid ger man måltiden i det franska Flandern i norr. Alla i familjen är med vid bordet, bara tio procent av tonåringarna äter för sig själva.
  Nära 60 procent av alla fransmän äter förutom en huvudrätt dessutom en efterrätt i form av ost eller frukt eller en lagad efterrätt.
  Hela 24 procent äter faktiskt en förrätt, en huvudrätt och en efterrätt vid varje måltid varje vardag. På frågan vad som är det viktigaste då man sätter sig till bords svarar 10 procent: att det ska gå så fort som möjligt.

Men cirka 60 procent säger att de äter för att få vara tillsammans, uppleva gemenskapen. 10 procent sätter sig till bords för konversationens skull, bara 18 procent kommer enbart för matens skull.
  Detta låter fantastiskt för den som gillar god mat och trevlig samvaro.
  Det finns dock ett störande moment i den franska familjeidyllen: 60 procent av medelklassfamiljerna och hela 70 procent av arbetarfamiljerna har tv:n påkopplad under hela måltiden.
  Det finns ju avstängningsknapp.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77


   
  FLER NYHETER