|
|
|
|
|
Allt sparas av svenska läkare – för det mesta helt utan ditt tillstånd. Aftonbladet kan i dag avslöja att minst 53 miljoner prover från flera generationer svenskar sparas i 37 okända arkiv – så kallade biobanker. Med ny genteknik kan de sparade proverna nu berätta det mesta om din arvsmassa. Om ditt liv. Chefspatologen Per Alm visar oss in bakom en ståldörr i källaren under Lunds universitetssjukhus. Arkivhyllorna som täcker varje kvadratmeter i rummet är belamrade med böcker och vita pappkartonger som noggrant staplats på varandra efter årtal. Vi står i södra Sveriges största biobank. Här i källarvalvet finns tre miljoner prover från döda och levande människor, svenskar. Inbäddade i paraffinbitar, obetydligt mindre än en tändsticksask, finns födelsemärken från 1940-talet, fragment av en sjuk lever från 1976, delar av en elakartad cancertumör från 1999. Varje liten bit mänsklig vävnad har tagits från en människa, analyserats och sparats av svenska läkare från början med ett enda syfte – patientens bästa. Hittills har arkiven fört en ganska anonym tillvaro. Proverna har funnits mest som en möjlighet för läkare att återvända till när en patient blir sjuk på nytt. Vävnaden har i stort sett bara kunnat bekräfta en sjukdom. Fram till nu.
Om hudfliken är 40 år gammal eller äldre har ingen betydelse, den innehåller mänskligt DNA. Allt som krävs i dag är tre celler i ett gentest för att avslöja det mesta om en människas arvsmassa. Om vilka sjukdomar hon bär på, om föräldrarnas anlag, till och med om det ofödda barnets framtida liv. Varje liten paraffinbit med mänsklig vävnad i Lunds biobank är kopplad till en patientjournal som finns i en hylla strax intill. Det är en detaljerad berättelse som följer varje svensk från vaggan till graven, här finns varje läkarbesök noterat, varje undersökning, diagnos och medicinering. Här finns också läkarens egna bedömningar om ditt tillstånd, din hälsa och dig. Ingen har koll på arkiven Redan 1929 sparades det allra första mänskliga provet i formalin på ett svenskt sjukhus. Sedan dess har insamlandet skett rutinmässigt på allt fler sjukhus och i dag finns blod eller vävnad från nästan alla svenskar i någon av landets biobanker. De flesta vet inte ens om det. I dag vet heller ingen hur många biobanker det finns, var de ligger, vad de innehåller och vems prover som finns lagrade där.
Inte ens den ansvariga tillsynsmyndigheten, Socialstyrelsen, har en förteckning över var mänsklig vävnad sparas i Sverige. – Nej, varför skulle det finnas? Det är varje landsting som håller ordning på det, säger Jonas Thorén. Göran Hermerén, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet ser en fara i den dåliga kontrollen, en fara som vuxit i takt med genteknikens explosionsartade utveckling. – Det är anmärkningsvärt att ingen ens vet var biobankerna finns, än mindre vilken praxis som gäller för vävnaderna som finns där, säger han. Aftonbladets kartläggning av Sveriges största biobanker visar att 37 omfattande biologiska arkiv finns på sjukhusens patologavdelningar. Totalt visar kartläggningen att det just nu finns ungefär 53 miljoner vävnadsprover från människor lagrade här. Privata företag tar över Men patologavdelningarna är inte ensamma om att bygga upp biobanker. Ett stort antal mindre arkiv finns dolda på olika kliniker runt om i landet. Här sparas allt från blod, lymfa, bröstmjölk, hud, brosk, ben, muskel, nervvävnad, hjärtklaffar, hornhinna, ägg och spermier. På flera platser i landet har särskilda arkiv med blodprov från gravida byggts upp. Bara i Malmö finns blod från över 100 000 gravida kvinnor lagrade i en särskild biobank. Men alla biologiska banker finns inte bara i samhällets ägo, även privata företag äger egna arkiv som lagrar vävnadsprover från människor. Medilab i Stockholm, som ägs av Praktikertjänst AB, har den största privata biobanken i Sverige. Här lagras cirka 1,8 miljoner prover från cirka 900 000 patientbesök. I Östersund, Skövde, Eskilstuna och Stockholm har privata Nova Medical tagit över sjukhusens patologavdelningar med tillhörande biologiska arkiv på entreprenad. Bakom bolaget finns Bure, den privata sjukvårdsjätten som de senaste åren gått som en raket på börsen. – Vi äger inte, vi förvaltar arkivmaterialet åt landstinget, säger Lars Lundgren, chefspatolog på Nova Medical. Sammanlagt finns det i dag alltså miljontals mänskliga vävnadsprover i hundratals biobanker runt om i landet som lagrats under decennier. Varje liten bit går än i dag att koppla direkt till en patientjournal. Direkt till en människa. Till dig. Nyckeln är det svenska personnumret. Detta gör svenska biobanker unika i världen. Och till en guldgruva för genforskare och läkemedelsföretag. 
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
HÄR FINNS PROV FRÅN TRE MILJONER SVENSKAR
Professor Per Alm visar biobanken på patologavdelningen i Lund. Bara här, i källarutrymmet under universitetssjukhuset, trängs minst tre miljoner vävnadsprover. Enstaka prover är från 1800-talets slut. Banken i Lund har mer systematiskt samlat in vävnad sedan 1940.