|
|
|
|
|
Så här blir du fri från din MIGRÄN Montage: PATRIK LINDVALL
Mer än en miljon svenskar plågas av migrän, en av våra vanligaste neurologiska sjukdomar.
Attackerna är mycket plågsamma med en bultande huvudvärk, illamående, kräkningar och överkänslighet för ljus och ljud.
I dag vet forskarna betydligt mer om migränens orsaker och det finns nya möjligheter – både att lindra och förebygga anfallen.
Docent Karl Ekbom på Huddinge sjukhus är en av landets främsta migränspecialister. Här berättar han varför du får migrän – och hur du slipper den.”Små barn kan också få migränattacker” 
Hur vet jag att jag har migrän och inte vanlig huvudvärk?Smärtan är i allmänhet bultande. Patienten känner varje pulsslag uppåt huvudet. Den förvärras av fysisk ansträngning Trycker man med fingret på tinningpulsådern kan man få värken att släppa för en stund. Många patienter har egna knep för att komprimera tinningpulsådrorna och på så sätt lindra värken.
Hur länge varar ett anfall om jag inte får behandling?I allmänhet 6–10 timmar. Följer man den strikta definitionen av migrän får anfallet pågå i 4–72 timmar.
Ordet migrän kommer från det latinska ordet hemicrania, som betyder ”halva skallen”. Är all migrän halvsidig?
Nej, den är ofta men inte alltid halvsidig. Det är inte ovanligt att migränen börjar på ena sidan men sedan sprider sig till hela huvudet. Den sida som drabbas skiftar också från anfall till anfall och det är en viktig upplysning som stöder migrändiagnosen.
Man talar om två typer av migrän – klassisk migrän och vanlig migrän. Vad är skillnaden?Klassisk migrän kallas numera migrän med aura och den vanliga migränen kallas migrän utan aura (se faktarutan!). 
Vad är aura?Auran är ett inledande stadium till mig-ränanfallet. Den vanligaste typen av aura är synstörningar. Delar av synfältet tappas bort och en fläck blir alldeles tom. Ser man på en person uppfattar man kanske bara halva ansiktet, eller delar av en text kan falla bort. Fläcken vidgar sig och får efter några minuter en lysande sick-sacklinje i kanten. Synfenomenen försvinner utåt ena synfältskanten på 20–30 minuter, men de är alltså inledningen på själva migränattacken. En del personer kan också ha domningar i arm eller ansikte. I mycket sällsynta fall kan till och med övergående förlamningar ingå i auran. 
Kan man ha auran utan att få huvudvärk?
Ja, det finns en grupp patienter som enbart har auran. Det kan naturligtvis vara en skrämmande upplevelse innan man fått reda på att det handlar om migrän.
Vad är det som åstadkommer de olika symptomen – alltså aura och huvudvärk?Enligt moderna teorier är migrän en åkomma i själva hjärnan. Som en följd påverkas cirkulationen. Sammandragning och vidgning av kärlen spelar en central roll för de olika symptomen. Anfallet startar i synbarken i hjärnans nacklob. Ämnesomsättningen och syrgasbehovet minskar där och leder till att blodflödet stryps genom att blodkärlen drar ihop sig. 
Den försämrade cirkulationen retar hjärnans synbark och ger upphov till just de synfenomen som ingår i auran. Ibland sker en spridning från nackloben fram över hjärnans yta. Vid migrän utan aura saknas den här första fasen.Den efterföljande huvudvärksfasen beror främst på att den hårda hjärnhinnans kärl vidgar sig. Även vidgade tinningpulsådror på utsidan av skallen bidrar till smärtan. Kärlen är svullna och inflammerade och det har betydelse för valet av behandling. De vidgade blodkärlen tolkas som hjärnans försvarsreflex på den inledande strypningen av blodflödet.
Men vad är den yttersta orsaken till dessa reaktioner?
Migränpatienten har något i sin arvsmassa som stör regleringen av kärlen och de nerver som är kopplade till blodkärlen. Hjärnan reagerar på fysisk eller psykisk stress med ett migränanfall. Det kan vara hunger, sömnstörningar, väderomslag, hormonella omställningar, lukter och födoämnen. Vad som utlöser anfallet varierar från patient till patient. Gasen kväveoxid, som produceras i blodkärlens väggar, är viktig för regleringen av kroppens blodflöde. Upptäckten av kväveoxidens verkningar i kroppen är relativt färsk och belönades med det senaste Nobelpriset i medicin. Det är tänkbart att den grundläggande defekten hos migränpatienten är en överkänslighet för kväveoxid. Det skulle då leda till de dramatiska effekter på kärlen som bygger upp migränanfallet.
En migränattack kommer ofta efter en stressperiod. Man talar om weekendmigrän, som startar på fredag eftermiddag. Hur hänger det ihop?
Man kan spekulera över om adrenalin-pådraget under stressen håller de överkänsliga kärlen i styr. När stresshormonerna sedan sjunker blir det fritt fram för migränen.
Har barn migrän?Ja, man beräknar att vart tionde barn i skolåldern har migrän. Det är först under de senaste årtiondena man börjat förstå det. Migrän förekommer till och med i småbarnsåldern, men inte förrän i 4–5-årsåldern kan barnet beskriva huvudvärken. Attackerna hos barn är kortare – kanske en halvtimme till ett par timmar. Annars är symptomen desamma som hos vuxna.
Hur behandlas migrän i dag?
Det finns numera ett stort antal bra migränpreparat. Man får skilja på den akuta anfallsbehandlingen och den förebyggande behandlingen.
Låt oss börja med de akuta anfallen.
Man talar om en behandlingstrappa som går från lättare till tyngre preparat. (Se vidare i faktarutan.) Om lättare smärtstillande medel som acetylsalicylsyra och paracetamol inte räcker till prövas ett inflammationsdämpande preparat som naproxen eller diklofenak. Behandlingen kan kombineras med ett medel mot illamåendet – metoklopramid. Nästa steg på trappan är mer kraftfulla och receptbelagda preparat som det nyare sumatriptan och det äldre ergotamin. Båda typerna drar samman de vidgade kärlen så de får inte kombineras med varandra. Effekten är snabb och de är även lämpliga att använda om värken är kombinerad med illamående. Varje patient får försöka hitta det behandlingstrappsteg som passar bäst och sedan håller man sig till det. Det är väldigt viktigt att man inte överkonsumerar värkstillande medel för det kan utlösa en kronisk läkemedelsutlöst huvudvärk. Tyvärr är det något vi ofta ser och många av patienterna måste läggas in för avgiftning.
Hur kan migränanfallen förebyggas?
Har man två eller fler långdragna migränanfall i månaden tycker jag att man bör överväga förebyggande behandling. Förstahandspreparat är den grupp som kallas betablockerare. Propranolol och metoprolol är de mest använda substanserna och båda är mycket effektiva. Ungefär två tredjedelar av patienterna svarar på behandlingen. Medicinerna tas dagligen under kanske ett halvår. Man gör då ett uppehåll för att se om huvudvärken kommer tillbaka. Om så är fallet sätts medicinen in igen. Det finns alternativ till betablockerarna. Men de preparaten har tyvärr många biverkningar och bör därför skötas av specialist. Akupunktur kan ge goda resultat i den förebyggande behandlingen. Det kan vara värt att pröva i utvalda fall.
Det finns en huvudvärk som är ännu värre än migrän och som främst drabbar män. Den kallas Hortons huvudvärk och du var en av de första som började informera om den i Sverige. Vad är typiskt för den här ganska ovanliga sjukdomen?
Den sjuke får en oerhört intensivt skärande och borrande smärta i ena ögat. Det lär vara ett av de värsta smärttillstånd man känner till. Anfallet är mycket kortare än migränanfallet men i gengäld upprepas attackerna flera gånger dagligen. Sjukdomsperioden pågår under några veckor. Attacken åtföljs oftast av ett rött rinnande öga och en täppt, rinnande näsa. Illamående och kräkningar hör inte till bilden. Till skillnad från migränpatienten, som oftast vill ligga ned och vara helt stilla, rör sig den Horton-sjuke uppe och går av och an för att dämpa värken. Det enskilda anfallet kan effektivt klippas av med en injektion av sumatriptan. Men under en anfallsperiod bör Horton-patienten som regel också ha förebyggande behandling. 
Om du vill veta mer ... Migrän, Dahlöf-Schenkmanis Migrän och spänningshuvudvärk hos barn och tonåringar, BilleLarsson Hjärnårets hemsida wwwnt.umu.se/hjärnåret Svenska migränförbundet Tel 08 - 660 55 35
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
